Mars var punktligaste tågmånaden på två år

Publicerad: 24 april 2025, 06:45 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

I mars kom fler än nio av tio persontåg i Sverige fram i tid, vilket är det bästa resultatet sedan april 2023. Punktligast var pendeltågen i Östergötland med 97 procent av avgångarna i tid. Under månaden rullade nära 95 000 persontåg på järnvägarna, vilket är rekordmånga förutom januari i år.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram framgång (”punktligaste”) och sätter en positiv ram, i linje med textens fokus på förbättrad tågpunktlighet utan problematiserande nyanser.

💬 Språkvinkling

Positiva värdeord som ”bra månad”, ”bästa resultatet” och ”rekordmånga” skapar en optimistisk ton kring tågsystemet.

⚖️ Källbalans

Endast Trafikverket används som källa; inga röster från resenärer, operatörer eller oberoende experter förekommer.

🔎 Utelämnanden

Artikeln förklarar inte orsaker till förbättringen, jämför inte med internationella siffror eller lyfter tidigare kritik mot driftsstörningar och underhållsbrister.

✅ Slutsats

Texten är främst faktabaserad men har en positiv, teknokratisk vinkel som speglar förvaltningens perspektiv. Den undviker politisering och balanserar inte med motröster, vilket placerar den nära mitten men med en lätt statsvänlig lutning snarare än marknadskritik.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på positiva nyheter om tågens punktlighet, vilket ger en optimistisk inramning. Ingen motsägelse mellan rubrik och brödtext.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och faktabaserat, med positiva ordval som 'bra månad' och 'bästa resultatet'. Citatet från Trafikverket är förklarande och lugnande.

⚖️ Källbalans

Endast Trafikverket och dess representant citeras. Inga röster från resenärer, fack eller oberoende experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella orsaker till förbättrad punktlighet, regionala skillnader eller kritik från resenärer. Ingen diskussion om problem vid förseningar eller jämförelse med andra länder.

✅ Slutsats

Artikeln är saklig och positiv men undviker konflikt eller kritik, vilket speglar en teknokratisk och status quo-orienterad mittfåra. Fokus ligger på statistik och myndighetsinformation utan att lyfta politiska dimensioner eller systemkritik. Detta ger en tydlig centerprägel enligt svensk ideologisk skala.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Miljöpartiet

MP framhåller tåg som ett klimatsmart transportsätt och bemöter ofta oro om förseningar som hinder för att välja bort flyg och bil. Genom att betona att över 90 % av tågen nu är i tid ger artikeln ett positivt narrativ som stärker MP:s argument om att kollektivtrafik kan vara både hållbar och pålitlig. Frånvaron av kritik mot järnvägen gör framställningen fördelaktig för partiets klimatlinje.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln är en faktarapport om tågpunktlighet utan att nämna politiska beslut, privatiseringar eller investeringar. Den kan tolkas som ett kvitto på fungerande offentligt ansvar, vilket harmonierar med S syn på samhällsbyggnad, men inga kopplingar görs direkt. Därför stöttar eller utmanar texten inte tydligt partiets linje. Effekten blir huvudsakligen neutral.

Moderaterna

Trots att M leder regeringen nämns ingen politisk förklaring till den förbättrade punktligheten. Artikeln presenterar enbart Trafikverkets statistik och saknar vinklar om effektivisering, marknadslösningar eller budgetprioriteringar som är viktiga för Moderaterna. Därmed innebär rapporteringen varken beröm eller kritik mot M-politiken. Den framstår som neutral.

Sverigedemokraterna

SD:s kärnfrågor rör migration, kultur och trygghet – områden som inte berörs i texten. Nyheten om tågpunktlighet saknar nationalistisk eller identitetspolitisk dimension och kopplar inte till partiets krav på infrastruktursatsningar i utsatta regioner. Därmed påverkas SD:s position varken positivt eller negativt. Artikeln är neutral för partiet.

Centerpartiet

Centerpartiet lyfter ofta landsbygdsinfrastruktur och fungerande kollektivtrafik, men artikeln nämner inte landsbygdsperspektiv, finansieringsmodeller eller miljöeffekter. Den ger en saklig lägesrapport utan politiska vinklar. Så även om budskapet indirekt visar att järnvägen fungerar bra, kopplas det inte uttryckligen till C:s politik. Därför bedöms tonen som neutral.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet driver att offentliga system ska leverera och vill se mer investeringar i kollektivtrafik, men artikeln går inte in på vinster, arbetsvillkor eller statlig finansiering. Den beskriver bara en positiv punktlighetsstatistik utan att relatera till deras strukturella kritik av marknadsstyrning. Följden är varken stöd eller motstånd – neutral.

Kristdemokraterna

KD betonar nationell infrastruktur och likvärdig service, men artikeln saknar koppling till familjeperspektiv, regional jämlikhet eller politiska reformer. Den presenterar en teknisk framgång utan att tillskriva nuläget någon specifik regeringsåtgärd. Därmed gynnar eller skadar texten inte KD:s profil. Sammantaget neutral påverkan.

Liberalerna

Liberalerna vill se effektiva statliga kärnuppgifter och bra infrastruktur, men artikeln diskuterar inte styrningen bakom punktligheten eller skol- och integrationskopplingar som är centrala för partiet. Den neutrala faktarapporteringen ger varken politiskt erkännande eller kritik. Därför är inramningen neutral i förhållande till L.