Matpriserna upp 5,5 procent på ett år

Publicerad: 14 maj 2025, 08:06 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Matpriserna i Sverige steg med 5,5 procent i årstakt i april, enligt Statistiska centralbyrån. Priserna på kaffe har ökat med 42 procent på ett år, medan el- och drivmedelspriserna sjönk under samma period. Den totala inflationen enligt KPIF-måttet var oförändrad på 2,3 procent i april.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter matpriserna, vilket kan skapa intrycket av bred prisökning, trots att artikeln nyanserar att ökningen främst gäller kaffe. Framing fokuserar på hushållens kostnader snarare än bredare ekonomiska faktorer.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, men ordval som "rusar" om kaffepriset ger viss dramatik. Citaten är sakliga och kommer från experter.

⚖️ Källbalans

Endast experter från SCB och Nordea citeras, inga röster från konsumenter, livsmedelsbranschen eller politiker. Perspektivet är främst ekonomiskt-tekniskt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte orsaker till kaffeprisets ökning eller eventuella politiska åtgärder. Konsumenters och producenters perspektiv saknas.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och neutral ton med fokus på statistik och expertkommentarer, vilket är typiskt för centerpositionen. Den undviker politisering och ger ingen tydlig vinkling mot vare sig vänster- eller högerperspektiv. Avsaknaden av bredare samhälls- eller fördelningspolitiska resonemang förstärker centerprägeln.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter 5,5 % högre matpriser och låter farhågor styra ingången, medan texten senare visar nästan oförändrade priser utanför kaffe.

💬 Språkvinkling

Verb som "rusar" och uttryck som "stuckit iväg" signalerar dramatik trots små helhetssiffror.

⚖️ Källbalans

SCB:s statistiker och en bankanalytiker dominerar; inga konsumenter, låginkomsttagare, livsmedelskedjor eller politiker kommer till tals, vilket ger ensidig expert- och tjänstemannasyn.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar orsaker till kaffets prislyft, bortser från valutakurs, klimat och handelsled samt uteblir diskussion om Riksbankens räntesänkning eller lönernas reala utveckling.

✅ Slutsats

Ett teknokratiskt upplägg med myndighetsstatistik och bankanalytiker ger främst en saklig, mittenorienterad bild. Varken jämlikhetsramar (vänster) eller marknadsliberal kritik (höger) lyfts tydligt, varför inslaget lutar mot center men med svag bias totalt.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna leder regeringen och har profilerat sig på att få ned levnadskostnaderna via sänkt skatt och lägre elpris. Artikeln visar visserligen fallande el- och drivmedelspriser, men lyfter samtidigt fortsatt hög matinflation – särskilt en 42 % prisökning på kaffe. Genom att inte koppla förbättringar till politiska insatser och samtidigt understryka dyrare basvaror levereras implicit kritik mot regeringens kostnadslinje.

Sverigedemokraterna

SD är budgetsamarbetspartner till regeringen och har lovat hårt tryck på prispress i vardagsekonomin. Artikeln exponerar fortsatt dyr mat och särskilt kaffechock utan att peka på politiska lösningar. Det undergräver den bild SD vill ge av sig själva som folkligt prisförsvar, vilket gör framställningen indirekt negativ.

Kristdemokraterna

KD sitter i regeringen och profilerar sig på familjers ekonomi och trygghet. Rapporten om fortsatt stigande matpriser – trots lägre drivmedels- och elkostnader – antyder att regeringen inte lyckas skydda hushållens plånböcker. Eftersom texten saknar positiv koppling till regeringens åtgärder landar den i en indirekt kritisk ton mot KD:s regeringsansvar.

Liberalerna

Liberalerna är del av regeringens ekonomiska linje där "det ska löna sig att leva och arbeta". Artikeln framhåller oförändrad inflation men fortsatt dyra livsmedel, vilket underminerar bilden av att regeringen fått vardagspriserna under kontroll. Bristen på politiska motåtgärder i texten gör att den framstår som ogynnsam för L.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten refererar torrt till SCB-statistik om matpriser och inflation utan att lägga skuld på regering eller företag. Den belyser visserligen ökade levnadskostnader, vilket Socialdemokraterna ofta problematiserar, men ger inga politiska vinklar om åtgärder som högre barnbidrag eller investeringsbank. Därmed varken stöds eller ifrågasätts partiets linje tydligt.

Centerpartiet

Centerpartiet driver skatteväxling och lägre kostnader för energi och transporter. Artikeln noterar sjunkande el- och drivmedelspriser – ett faktum partiet kan välkomna – men kopplar inte utvecklingen till deras politik, och kommenterar inte heller C:s hjärtefrågor som landsbygd eller konkurrens i dagligvaruhandeln. Sammantaget neutral påverkan.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet brukar lyfta livsmedelspriser i kritik mot marknadsstyrning och vinstjakt hos handelskedjor. Artikeln nämner ökade matkostnader men går inte in på orsaker som monopol eller vinster. Frånvaron av systemkritik gör att texten varken stärker eller försvagar V:s agenda, vilket ger ett neutralt intryck.

Miljöpartiet

Miljöpartiet kopplar ofta livsmedelspriser till klimat och hållbar handel, men artikeln redovisar endast SCB-siffror utan miljöperspektiv eller kritik mot fossilberoende jordbruk. Den konstaterar lägre elpriser och högre kaffepriser utan att beröra MP:s kärnfrågor om grön omställning. Därmed påverkas partiets position varken positivt eller negativt.