slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Militärer och forskare skeptiska till drönarmur: Får aldrig totalt skydd

Publicerad: 3 oktober 2025, 05:50 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

EU-ledarna planerar att bygga en 'drönarmur' längs gränsen mot Ryssland, men militärer och forskare uttrycker skepsis över möjligheten att säkra hela området. De påpekar att det skulle krävas många system och resurser för att upptäcka och hantera drönarhot, och att det aldrig kommer att vara möjligt att uppnå ett heltäckande skydd. Projektet står inför stora utmaningar både vad gäller kostnad och praktisk genomförbarhet.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter en skeptisk ram med "Får aldrig totalt skydd" och antyder att projektet är dömt att misslyckas. Texten förstärker det genom expertcitat som betonar kostnader, bemanningssvårigheter och begränsad effekt, utan att väga potentiella fördelar.

💬 Språkvinkling

Ordval som "enorm kostnad", "jättemycket system", "aldrig hundraprocentigt skydd" och "grannlaga uppgift" skapar ett försiktigt, problemorienterat tonläge. Myndighets- och forskarröster ger auktoritativ tyngd åt skepsisen.

⚖️ Källbalans

Källor är två företrädare för Försvarsmakten och en FOI-forskare – alla skeptiska. Inga EU-ledare, baltiska/finländska företrädare, Nato-representanter eller industriella aktörer som förespråkar satsningen får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar konkreta förslag, tidsplaner och kostnadsintervall för projektet samt exempel på möjliga vinster som avskräckning eller incidentreduktion. Även politiska motiv, medlemsländernas ståndpunkter och alternativa lösningar behandlas inte.

✅ Slutsats

Reportaget vilar på experter och praktikalitet snarare än ideologiska argument, vilket speglar ett teknokratiskt, centristiskt angreppssätt. Att förespråkare för projektet saknas ger en status quo-orienterad skepsis, snarare än ett tydligt vänster- eller högerbudskap. Tyngdpunkten på kostnader och genomförbarhet ger en svag högerskugga, men helhetsintrycket är centristiskt.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter omedelbart fram skepticism och antyder att projektet är orealistiskt, vilket sätter ett negativt ramverk redan innan faktaunderlag presenteras.

💬 Språkvinkling

Språket är mest sakligt men innehåller absoluta formuleringar som ”kommer inte gå” och ”du kommer aldrig kunna”, vilket förstärker skepsisen.

⚖️ Källbalans

Endast svenska militärer och FOI-forskare som ifrågasätter projektet citeras; inga EU-företrädare eller politiker som stödjer drönarmuren hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte vilka mål EU har, möjliga kostnad-nyttoanalyser, alternativ teknik eller argument från förespråkare, vilket begränsar helhetsbilden.

✅ Slutsats

Texten domineras av teknokratiska expertröster som betonar praktiska hinder snarare än politiska värderingar, vilket ger ett sakligt men försiktigt kritiskt ramverk. Avsaknaden av förespråkarröster ger viss vänsterlutning mot militärskepsis, men helhetsinriktningen är framför allt mittenpräglad pragmatism.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar skepticism och osäkerhet kring drönarmuren, vilket sätter fokus på utmaningar snarare än möjligheter. Framingen är problemorienterad och lyfter fram experters tvivel snarare än politiska ambitioner.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med återgivning av experternas uttalanden utan laddade ord. Tonen är återhållsam och undviker överdrifter eller känslomässiga uttryck.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar enbart militära experter och forskare, men saknar röster från politiker eller beslutsfattare som förespråkar drönarmuren. Ingen civilsamhälles- eller medborgarperspektiv inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte de politiska argumenten för drönarmuren eller möjliga säkerhetsvinster enligt förespråkarna. Ekonomiska och säkerhetspolitiska motiv bakom initiativet utvecklas inte.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och pragmatisk vinkel där experters och forskares bedömningar dominerar, medan politiska och ideologiska perspektiv saknas. Fokus ligger på praktiska utmaningar snarare än värderingsdriven debatt, vilket ger en centristisk lutning enligt svensk skala.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD är skeptiskt till storskaliga EU-projekt och vill hellre se nationell kontroll och selektiva satsningar. Artikelns fokus på praktiska begränsningar, höga kostnader och bristande skyddsnivåer ger ammunition åt SD:s återhållsamma syn på överstatliga försvarsinitiativ. Den stödjer deras argument om att EU ofta presenterar ogenomtänkta prestigeprojekt.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till militär upprustning och ser stora försvarsprojekt som kostnadsdrivande utan garanterad säkerhetsnytta. Artikeln betonar exakt dessa invändningar: höga kostnader, personalbrist och ofullständigt skydd. Vinkel och källval stödjer därmed V:s argument att militär lösning inte ger full trygghet och att resurser bör satsas annorstädes.

Miljöpartiet

Miljöpartiet är skeptiskt till militarisering och föredrar civila, diplomatiska lösningar. Genom att framhäva drönarmurens enorma kostnader, personalproblem och ofullständiga skydd illustrerar artikeln MP:s kritik mot stora militära investeringar. Perspektivet stärker partiets argument om att pengar bör läggas på andra, mer hållbara säkerhetsåtgärder.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna driver på för omfattande, offensiva försvarsinvesteringar inom Nato. Genom att framhäva militärers och forskares skepsis och betona de enorma kostnaderna och begränsade effekterna ifrågasätter artikeln just den typ av tekniska storsatsningar som M ofta förespråkar. Perspektivet riskerar därmed att underminera M-linjens trovärdighet och framstår som kritiskt mot partiets försvarspolitik.

Centerpartiet

Centerpartiet är pro-EU och betonar gränsöverskridande säkerhetssamarbete. När artikeln lyfter fram tveksamheten kring ett centralt EU-Nato-initiativ och tonar ned möjligheterna till ett effektivt skydd framstår projektet som mindre meningsfullt. Den negativa vinklingen kan därmed skada trovärdigheten för C:s linje om fördjupat europeiskt försvarssamarbete.

Kristdemokraterna

KD förespråkar ett starkt totalförsvar och ser internationell samverkan som nödvändig mot ryska hot. Genom att koncentrera sig på experters skepsis och betona omöjligheten i ett heltäckande skydd sår artikeln tvivel om värdet av satsningen. Det undergräver den optimistiska försvarsinriktning som KD vanligtvis kommunicerar.

Liberalerna

Liberalerna vill ha ett robust Nato-försvar och starkt EU-samarbete. Artikeln problematiserar just ett sådant gemensamt projekt och framhäver dess begränsningar och kostnadsexplosion, vilket riskerar att spä på intrycket av ineffektivitet i de lösningar som partiet föreslår. Vinklingen står därmed i konflikt med L:s försvarsagenda.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln ger en saklig, kostnads- och genomförandekritisk bild av drönarmuren utan att ifrågasätta behovet av stärkt försvar. Det ligger nära S-linjen om att förstärka Nato-samarbetet men samtidigt göra realistiska, kostnadseffektiva satsningar. Tonen utmanar inte partiets säkerhetspolitiska grundidéer och följer dess pragmatiska hållning. Därför blir effekten varken tydligt stödjande eller motsättande.