”Mordet var som en del av den kriminella karriärstegen”

Publicerad: 6 maj 2025, 18:33 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

SVT:s kriminalreporter Sofia Yohannes undersöker i en ny dokumentär vad som händer i huvudet på en mördare, där hon bland annat intervjuar livstidsdömde Janne Raninen. Raninen berättar om hur mord blev en del av hans kriminella karriär och hur han efter avtjänat straff återvände till kriminalitet. Dokumentären sänds i tre delar och försöker förstå de mekanismer som leder till mord.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på mord som en del av en kriminell karriär, vilket ramar in brottet som en konsekvens av en social process snarare än enbart individuell ondska eller moralisk brist.

💬 Språkvinkling

Språket är relativt neutralt men använder vissa emotionella uttryck som 'sjukt' och 'måste stänga av känslorna', vilket ger en viss förståelse för gärningsmannens perspektiv.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på intervjuer med gärningsmannen och SVT:s reporter, utan röster från brottsoffer, anhöriga eller rättsväsendet. Perspektivet är därmed snävt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från brottsoffer, experter på brottsprevention och samhällsföreträdare. Konsekvenser för samhället och brottsoffren diskuteras inte.

✅ Slutsats

Artikeln har en övervägande centristisk lutning genom att fokusera på individuella och sociala mekanismer bakom kriminalitet utan att moralisera eller förespråka specifika politiska lösningar. Bristen på bredare samhällsperspektiv eller systemkritik gör att varken vänster- eller högervärden dominerar.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på mördarens egna ord och framställer mordet som ett karriärsteg, vilket riskerar att normalisera gärningsmannens perspektiv och skapa sensationsvinkel snarare än offer- eller samhällsfokus.

💬 Språkvinkling

Språket använder citat som "det är sjukt" och beskriver handlingar som karriärsteg, vilket laddar texten emotionellt men behåller ett i huvudsak refererande tonfall.

⚖️ Källbalans

Endast gärningsmannen och SVT-reportern hörs; inga offer, anhöriga, kriminologer eller brottsförebyggande myndigheter ges röst, vilket ger snäv vinkel.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar statistik om våldsbrott, samhälleliga orsaker eller åtgärder samt offerperspektiv, vilket begränsar kontexten till enskild individs berättelse.

✅ Slutsats

Fokus ligger på brott och individuellt ansvar utan djupare diskussion om strukturella orsaker eller omfördelande lösningar. Frånvaro av offer- eller expertperspektiv samt framhävandet av kriminalitet som personlig karriär stärker en berättelse som traditionellt passar högerramar om val och konsekvens. Därför bedöms texten luta svagt åt höger.

20% Vänster · 35% Center · 45% Höger

Dominant vinkling: Höger

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln skildrar gängvåld som en process där småbrott trappas upp till mord och betonar behovet av förebyggande insatser och kunskap om drivkrafter. Detta harmonierar med Socialdemokraternas linje om kombinationen hårdare straff och tidiga sociala åtgärder i utsatta miljöer. Genom att lyfta psykologiska och sociala mekanismer snarare än enbart moralisk skuld stödjer den partiets syn på brottsbekämpning som mer än bara repressiv.

Vänsterpartiet

Genom att lyfta hur låg självkänsla, bekräftelsebehov och social miljö gradvis normaliserar våld speglar artikeln Vänsterpartiets fokus på strukturella och sociala orsaker till brott. Avsaknaden av krav på tuffare straff eller mer polisiär repression passar partiets betoning på förebyggande och rehabiliterande insatser. Därmed är vinkeln övervägande positiv för partiet.

Miljöpartiet

Miljöpartiet betonar sociala rotorsaker och rehabilitering snarare än enbart hårdare straff. Artikeln lyfter hur miljö, bekräftelsebehov och psykologi driver individer in i våldsspiraler, vilket stämmer med partiets syn på att samhället måste förstå och bryta bakomliggande mekanismer. Avsaknaden av repressiv retorik gör framställningen gynnsam.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Artikeln talar om kriminalitet i termer av individuell psykologi och social miljö men helt utan koppling till migration, kultur eller "parallellsamhällen", vilket är centralt i SD:s retorik. Genom att inte lyfta nationell identitet eller invandringsfrågor som förklaringsfaktorer undergrävs partiets narrativ om gängvåldets orsaker och lösningar.

Neutral för

Moderaterna

Reportaget ger en dramatisk bild av gängkriminalitet men lägger ingen vikt vid krav på strängare straff eller fler poliser, vilket är Moderaternas huvudfokus. Samtidigt framhävs faran med återfall och den våldsamma logiken i gängen, något som kan bekräfta partiets argument om behovet av krafttag. Frånvaro av politiska slutsatser gör dock helheten varken stödjande eller kritisk.

Centerpartiet

Centerpartiet driver kriminalförebyggande arbete men utan samma tyngdpunkt som i ekonomiska och gröna frågor. Texten fokuserar på individuella drivkrafter och miljöfaktorer i brottskarriärer utan att presentera politiska lösningar, vilket varken gynnar eller utmanar partiets agenda. Resultatet blir ett neutralt förhållande.

Kristdemokraterna

KD lyfter familjens betydelse och tidiga sociala insatser mot brott. Artikeln visar hur två bröder i samma familj fick olika livsbanor och hur värdegrund och känslor spelat roll, vilket delvis ligger nära KD:s syn. Men frånvaron av konkreta värderings- eller familjepolitiska slutsatser gör helheten varken särskilt gynnande eller kritisk.

Liberalerna

Liberalerna vill koppla gängbrott till skolmisslyckanden och integrationsproblem samt förespråkar skärpta åtgärder. Reportaget diskuterar istället individuell psykologi och gänglogik utan att beröra skola, integration eller värdegemenskap. Därmed påverkas partiets profilfrågor marginellt och tonen blir neutral.