slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Motion till riksdagen: Gör en kursplan i teckenspråk som modersmål

Publicerad: 15 oktober 2025, 16:18 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Riksdagsledamot Jessica Rodén (S) har lämnat in en motion om att Skolverket ska ta fram en nationell kursplan i teckenspråk som modersmål, efter att Örebro kommun tagit bort sin modersmålsundervisning i teckenspråk. Lotta Edholm (L) ser frågan som viktig och öppnar för åtgärder, men föreslår att kommunerna kan använda samma kursplan som för hörande, vilket Rodén motsätter sig. Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) har avböjt att kommentera då hon inte är tillräckligt insatt.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig och presenterar en S-motion om kursplan i teckenspråk som modersmål. Texten ramar in problemet via Örebros borttagna undervisning och behov av nationell lösning. Betoning på rättighet och statlig åtgärd ger en mild normativ vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt. Värdeladdade uttryck som "rättighet" och "positiv respons" förekommer som citat från motionären. Inga starkt emotiva ordval i reportertexten.

⚖️ Källbalans

Huvudröst är Jessica Rodén (S). Kommunens tjänsteperson förklarar beslutet. Tidigare utbildningsministern (L) refereras skriftligt; nuvarande minister avböjer intervju. Forskning åberopas men forskare, brukare eller intresseorganisationer hörs inte, vilket ger viss slagsida.

🔎 Utelämnanden

Saknas: hur många elever som berörs, kostnader och hur andra kommuner gör. Inga röster från Skolverket, forskare, SDR/Hörselskadades organisationer eller föräldrar. Förslaget att använda kursplan för hörande problematiseras inte med konkret forskning.

✅ Slutsats

Artikeln har en teknokratisk ram: fokus på styrdokument och ansvar mellan stat och kommun snarare än konfliktpolitik, vilket lutar mot center. Samtidigt ges något större utrymme åt statlig lösning och rättighetsargument, vilket drar svagt åt vänster. Marknads- eller individperspektiv förekommer knappt.

38% Vänster · 47% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken problematiserar avsaknaden av kursplan och signalerar att motionen är lösningen, vilket ramar in frågan som ett brist-som-måste-åtgärdas-perspektiv utan alternativa vinklar.

💬 Språkvinkling

Ord som "är dåligt", "viktigt" och "rättighet" förstärker intrycket av att åtgärden är självklar; kritiska formuleringar mot alternativet presenteras oemotsagda.

⚖️ Källbalans

Socialdemokratisk ledamot får mest utrymme och flera direkta citat. Kommunens tjänsteperson ges kort motivering. Liberala regeringens svar refereras men utan intervju; inga experter eller oppositionella röster hörs.

🔎 Utelämnanden

Saknar kostnads- eller implementeringsperspektiv, forskare som stödjer eller ifrågasätter behovet och andra partiers syn. Ingen referens till hur nuvarande kursplan fungerar för hörande eller statistik över behov.

✅ Slutsats

Reportaget betonar en rättighet som bör garanteras av staten och ger främst ordet åt en S-ledamot. Kritik mot förslaget återges kort och utan vidare fördjupning, vilket ger större tyngd åt ett jämlikhets- och statligt interventionsperspektiv än åt marknads- eller försiktighetsargument.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på behovet av en kursplan i teckenspråk som modersmål, vilket sätter frågan i ett rättighets- och tillgångsperspektiv. Framställningen är saklig men lyfter främst bristen och behovet av förändring.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men betonar vikten av modersmålsundervisning genom positiva ordval och citat från Jessica Rodén (S). Kritiken mot nuvarande system framhävs tydligt.

⚖️ Källbalans

Artikeln ger främst utrymme åt Jessica Rodén (S) och hennes perspektiv, samt korta svar från kommunens tjänsteman och utbildningsministern. Oppositionella eller alternativa röster saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas röster från elever, föräldrar och andra partier. Ingen djupare diskussion om eventuella nackdelar eller kostnader med en ny kursplan presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln lyfter främst behovet av statlig reglering och rättigheter för en minoritetsgrupp, vilket är typiskt för en vänsterorienterad ram. Kritiken mot nuvarande ordning och fokus på jämlikhet förstärker detta. Centerperspektivet finns i viss mån genom saklig återgivning av myndighetsbeslut, men högerperspektivet är nästan frånvarande.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter en S-motion som omtänksam och nödvändig, citerar Jessica Rodén utförligt och utan kritik samt betonar positiv respons. Regeringsunderlaget från andra partier framställs mer passivt eller avvisande, vilket förstärker bilden av Socialdemokraterna som drivande för teckenspråkiga barns rättigheter. Ton och urval gynnar därför S-perspektivet.

Vänsterpartiet

Artikeln framhåller språkliga rättigheter och behovet av nationell likvärdighet i utbildningen – klassiskt Vänsterpartistiska frågor om jämlik välfärd och minoritetsskydd. Framingen stödjer ett statligt åtagande och inkluderande skola, vilket harmonierar med V:s politik.

Miljöpartiet

Artikeln driver ett inkluderande, rättighetsbaserat synsätt kring minoritetsspråk och jämlik utbildning, något som ligger nära Miljöpartiets gröna och sociala rättvisepolitik. Även om MP inte nämns, förstärker texten idéer de ofta lyfter, vilket ger en gynnsam indirekt koppling.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Artikeln betonar minoritetsspråkliga rättigheter och nationell styrning av modersmålsundervisning, värden som ofta ligger utanför SD:s prioriteringar om kulturell assimilering. Den osynliggör SD:s perspektiv och framhäver ett inkluderande synsätt som kontrast till partiets retorik, vilket ger en indirekt negativ inramning.

Centerpartiet

Texten argumenterar för en statlig kursplan och kritiserar kommunalt självbestämmande när Örebro avvecklat undervisningen. Det går på tvärs mot Centerpartiets decentraliseringsprofil och ger ingen röst åt lokalt beslutsfattande, vilket skapar en underförstådd kritik mot partiets linje.

Liberalerna

Liberala företrädare framställs som passiva eller föreslår otillräckliga lösningar; utbildningsministern avböjer intervju. Det skapar intrycket av att L inte tar frågan på allvar, kontrasterat mot den handlingskraftiga S-ledamoten, vilket ger en negativ vinkling för partiet.

Neutral för

Moderaterna

Moderaterna nämns inte och deras skol- och decentraliseringslinje problematiseras varken positivt eller negativt. Fokus ligger på S-initiativet och Liberalernas svar, så M:s ställning varken förstärks eller undergrävs.

Kristdemokraterna

KD berörs inte och artikelns fokus på kursplaner kopplas inte till partiets kärnfrågor om familj, vård eller konfessionella skolor. Ingen tydlig värderingskrock uppstår, vilket gör framställningen neutralt för partiet.