slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Så påverkas Sverige av konflikten mellan USA och Iran

Publicerad: 24 juni 2025, 15:58 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Efter USA:s attack mot Iran varnar experter för en ökad risk för terrordåd i västvärlden, och SVT rapporterar att Iran kan pressa svenska gängkriminella att utföra attentat. Trots detta har Sveriges terrorhotnivå inte förändrats, men Säkerhetspolisen gör kontinuerliga bedömningar för att hantera säkerhetshot. Statsminister Ulf Kristersson uppmanar till återhållsamhet och deeskalering, medan risken för större terrordåd i Sverige bedöms som relativt låg.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på hur Sverige påverkas av konflikten, vilket kan förstärka en känsla av hot. Framing betonar risker och potentiella attacker, men nyanseras senare i texten.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men använder ord som "avslöjar" och "pressa" vilket kan skapa dramatik. Citaten är neutrala och återger experters och myndigheters bedömningar.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar Säkerhetspolisen, en statsvetare och statsministern. Röster från berörda grupper, t.ex. iranska företrädare eller gängkriminella, saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupad kontext om Irans motiv och Sveriges relation till Iran. Ingen analys av möjliga konsekvenser för svenska medborgare eller alternativa expertbedömningar presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och balanserad ansats med fokus på myndighetsbedömningar och expertröster. Den undviker politisering och ger inga starka värderingsuttryck, vilket är typiskt för centerpositionen. Viss betoning på säkerhet och ordning ger en liten lutning åt höger, men helheten är centrerad.

15% Vänster · 65% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ger ett neutralt intryck men ingressen kopplar direkt USA:s attack till ökat terrorhot, vilket ramar in händelsen som en följd av amerikanskt agerande snarare än iranskt.

💬 Språkvinkling

Dramatiska uttryck som "Världen håller andan" och "avslöjar SVT" förstärker hotbilden; ordval som "bombningar", "pressa" och "förhöjd hotbild" laddar texten emotionellt.

⚖️ Källbalans

Endast svenska röster: Säpo-talesperson, statsministern och en svensk akademiker. Ingen kommentar från USA, Iran eller berörda diaspora-grupper, vilket ger en ensidig svensk säkerhetssyn.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar bakgrund till USA:s motiv, Irans officiella ståndpunkt och uppgifter om hur gängkriminella reagerar. Ingen statistik om faktiska terrorförsök eller andra experter med avvikande bedömningar.

✅ Slutsats

Fokus på säkerhetshot, gängkriminalitet och behovet av statliga motåtgärder är teman som ofta kopplas till en högerorienterad samhällssyn. Framing som kopplar ökade risker till våldsaktörer och betonar ordning snarare än diplomati eller strukturella orsaker ger artikeln en svag övervikt åt höger, även om tonen är förhållandevis saklig.

25% Vänster · 35% Center · 40% Höger

Dominant vinkling: Höger

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Statsminister Ulf Kristersson får exklusivt utrymme som lugn ansvarstagare som uppmanar till de-eskalering. Fokus på yttre hot, gängkriminella som verktyg och vikten av Säpos arbete ligger nära Moderaternas hårda rätts- och säkerhetsprofil. Ingen kritik riktas mot regeringens hantering, vilket ger ett positivt intryck.

Sverigedemokraterna

Artikeln kopplar organiserad kriminalitet till utländska regimer och möjliga terrordåd, vilket stärker SD:s narrativ om att Sverige är sårbart för främmande makt och behöver krafttag mot gäng och migration. Även om SD inte nämns får deras problembild implicit stöd utan att ifrågasättas.

Kristdemokraterna

KD betonar trygghet, yttre hot och behovet av stark polis- och säkerhetspolitik. Artikeln lyfter gängkriminalitet som nationellt säkerhetshot och beskriver myndigheternas arbete utan kritik, vilket harmonierar med KD:s fokus och därmed ger en gynnsam inramning.

Liberalerna

Liberalerna prioriterar kamp mot extremism, klan- och gängvåld samt internationell säkerhet. Reportaget understryker exakt dessa hot, visar behovet av underrättelsearbete och citerar ansvarstagande statsledning utan kritik, vilket ligger nära L:s agenda och därför framstår som fördelaktigt.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten betonar säkerhetshot, gängkriminalitet och behovet av kontinuerliga bedömningar – frågor som Socialdemokraterna numera också lyfter. Men artikeln lyfter inte deras perspektiv, nämner ingen social eller förebyggande dimension och citerar en moderat statsminister. Sammantaget varken gynnar eller missgynnar den S-linjen tydligt.

Centerpartiet

Centerpartiet profilerar sig mindre på hård säkerhet och mer på ekonomi, klimat och decentralisering. Texten är renodlat säkerhetsinriktad och vare sig kritiserar eller stöttar C-förslag om öppenhet eller internationellt samarbete. Därför blir nettoeffekten neutral för partiet.

Vänsterpartiet

Artikeln nämner USA:s bombningar men tar ingen värderande ställning till amerikansk militarism, och fokuserar snarare på terrorhot än freds- och diplomatifrågor. Därmed vare sig förstärker eller motarbetar den Vänsterpartiets antimilitaristiska och fredsinriktade narrativ i någon tydlig riktning.

Miljöpartiet

Miljöpartiets kärnfrågor – klimat, social rättvisa och antimilitarism – berörs bara marginellt. Även om artikeln nämner USA:s bombningar saknas miljö- och humanitära perspektiv. Detta gör att texten inte påverkar partiet särskilt åt något håll.