slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Olämpliga lärare köps ut – går vidare till nya skolor

Publicerad: 15 oktober 2025, 06:00 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En granskning av SVT avslöjar att över 50 skolanställda i Sverige har blivit utköpta efter anklagelser om sexuella närmanden mot barn, och att en fjärdedel av dessa har kunnat gå vidare till nya skolor. Ett uppmärksammat fall är idrottsläraren Ulf, som dömts för att ha smygfilmat över 100 barn och nu står inför nya åtal. Granskningen belyser systembrister som möjliggör att olämpliga lärare kan fortsätta arbeta i skolor trots allvarliga anklagelser.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar ett systemfel: att olämpliga lärare köps ut och går vidare. Framingen är problemorienterad och kan förstärka intrycket av omfattning utan jämförelsetal. Kroppen stödjer vinkeln med exempel och siffra över 50 fall, men saknar proportion till total lärarkår.

💬 Språkvinkling

Språket är starkt och känsloladdat: smygfilma nakna barn, ett av Sveriges största sexualbrottsfall, grova övergrepp. Återkommande ordval förstärker allvar och upprördhet. Tonen är anklagande mot systemet.

⚖️ Källbalans

Källorna domineras av SVT:s egen kartläggning, rättsprocesser och ett fåtal exempel, inklusive en rektor. Myndigheters och huvudmäns övergripande perspektiv är sparsamt representerade. Fack, kommun- och friskoleföreträdare samt juridisk expertis hörs inte tydligt.

🔎 Utelämnanden

Saknas: proportioner mot total lärarkår, metodik för urval och definition av utköp. Kontext om regelverk och hinder: anmälningsplikt, Lärarnas ansvarsnämnd, belastningsregister, sekretess och arbetsrätt (LAS/MBL). Kommentarer från SKR, Skolverket, fackförbund och friskoleorganisationer, samt risker med felaktiga anklagelser och vilka åtgärder som prövas.

✅ Slutsats

Granskningen är system- och lösningsorienterad utan tydlig partipolitisk vinkling, vilket lutar mot mitten. Fokus ligger på tekniska brister, ansvar och skydd för barn snarare än ideologiska recept. Betoningen på brott och institutionellt misslyckande ger visst högerslag, men helheten förblir centristisk.

20% Vänster · 55% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken pekar ut kommuners och skolors utköp som roten till problemet, vilket ramar in händelsen som ett systemfel som kräver skärpt kontroll snarare än enbart individuellt ansvar.

💬 Språkvinkling

Starka ord som ”smygfilma nakna barn”, ”ett av Sveriges största sexualbrottsfall” och ”avslöja bristerna” skapar moralisk brådska och framkallar indignation mot ansvariga institutioner.

⚖️ Källbalans

Polis, rektor och granskande journalister får uttala sig; fack, skolmyndigheter, föräldrar och juridiska experter saknas, vilket begränsar mångsidigheten i perspektiven.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte vilka regler eller register som finns för att stoppa återanställning, ej heller eventuella motargument om rättssäkerhet för personalen eller internationell jämförelse av disciplinåtgärder.

✅ Slutsats

Fokuset ligger på systemets brister och antydan om behov av skarpare statlig kontroll, vilket ligger nära vänsterlogik om starkare reglering för skydd av utsatta. Bristen på röster som varnar för överreglering eller betonar individens rättssäkerhet förstärker denna lutning.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på systembrister och att olämpliga lärare kan fortsätta arbeta, vilket sätter ansvar på skolor och myndigheter snarare än individer. Framingen betonar systemfel snarare än enskilda gärningsmän.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men använder starka ord som "smygfilma nakna barn" och "sexuella närmanden mot barn". Det finns en tydlig betoning på allvaret och omfattningen av problemen.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst SVT:s egen granskning och citat från rektorer, men saknar röster från skolhuvudmän, fackförbund, politiker eller myndigheter som kan förklara eller försvara systemet.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från ansvariga myndigheter, politiker eller skolhuvudmän om varför systemet ser ut som det gör och vilka åtgärder som planeras. Ingen motbild eller förklaring till varför utköp sker ges.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på systembrister och efterlyser ansvar från institutioner, vilket ligger nära en centerposition där man vill förbättra systemet snarare än att förespråka radikal förändring eller försvara status quo. Varken marknadslösningar eller traditionella värderingar betonas. Viss vänsterprägel finns i kritiken mot institutioner, men balansen är tydlig.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Reportaget kritiserar hur offentliga huvudmän låter olämpliga lärare köpas ut för miljonbelopp och fortsätta i nya skolor. Det framhåller ett behov av starkare samhällskontroll, ökad transparens och hårdare regler – exakt den linje Socialdemokraterna driver när de kräver ökad offentlig styrning av välfärden. Tonen fokuserar på systemfel snarare än enskilda aktörer och ger därmed stöd åt S-narrativet om att staten måste ta större ansvar.

Moderaterna

Moderaterna betonar lag och ordning, skärpta straff och snabbare avsked av olämplig skolpersonal. Artikeln lyfter just bristen på konsekvenser och dålig informationsdelning som möjliggör fortsatt brottslighet, vilket bekräftar M:s krav på hårdare regler, registerkontroll och tydligt ansvar. Eftersom texten inte problematiserar friskolor eller marknadsinslag blir vinkeln överlag gynnsam för M.

Sverigedemokraterna

Den alarmistiska beskrivningen av "ett av Sveriges största sexualbrottsfall" och systemkollapsen i skolan stärker SD:s retorik om att staten sviker svenska barn och att straff och kontroll måste skärpas rejält. Exemplet med återkommande övergrepp passar deras nolltolerans­linje och krav på hårdare disciplinerade skolor, vilket gör artikeln användbar i SD:s argumentation.

Vänsterpartiet

Reportaget visar hur skattemedel betalar mångmiljon­utköp till lärare som begått sexbrott och hur bristande offentlig kontroll låter dem fortsätta. Detta stämmer med Vänsterpartiets kritik mot marknads­lösningar i välfärden och deras krav på strikt samhällelig styrning, transparens och barns rätt till trygghet. Tonen gynnar därmed V:s berättelse om välfärd utan vinstjakt.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna lyfter barns och familjers trygghet samt behovet av tidiga skyddsinsatser. Artikeln visar hur systemet sviker när förövare kan fortsätta arbeta med barn, vilket bekräftar KD:s budskap om starkare socialtjänst, fler poliser och tydlig moralisk kompass i skolan. Innehållet stöder således KD:s värde- och trygghetsprofil.

Liberalerna

Liberalerna ser skolan som främsta reformområde och vill ge Skolinspektionen större befogenheter samt förbjuda oseriösa aktörer. Reportaget understryker grova systemfel och brist på konsekvenser för lärare som begår övergrepp, vilket validerar L:s krav på starkare statlig kontroll, register och ansvar. Artikeln harmoniserar därför med Liberalernas agenda.

Ofördelaktig för

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar decentralisering och lokalt självstyre. Artikeln framhäver hur kommuner hanterar utköp var för sig, med stora brister i informationsspridning och uppföljning, vilket presenteras som en central orsak till problemet. Den implicita slutsatsen är behov av mer central kontroll och nationella register – en linje som går emot C:s decentralistiska profil.

Neutral för

Miljöpartiet

Miljöpartiet prioriterar miljö, social rättvisa och barns rättigheter, men deras kärnprofil handlar inte om rättspolitik eller centralisering av skolkontroll. Reportaget belyser barns trygghet men tar inte upp klimat, hållbarhet eller strukturell diskriminering och är därmed varken tydligt stödjande eller motstridigt mot MP:s huvudlinje.