📝 Sammanfattning
Jämställdhetsmyndigheten har kartlagt 46 sajter som erbjuder sexhandel och funnit att över 100 000 svenskar besöker dessa varje månad. Kartläggningen visar att sexhandeln har flyttat till nätet och att en av tio män har köpt sex, trots att det är olagligt i Sverige. Myndigheten har även samlat in 30 000 omdömen från köpare och påpekar svårigheterna med att stoppa dessa sajter då många av deras servrar ligger utomlands.
📰 Rubrikvinkling
Rubriken lyfter ett stort tal ("över 100 000") som kan underdriva textens "hundratusentals" och ramar in fenomenet som omfattande och oroande. Fokus ligger på exploatering, handel och smärta, vilket sätter en normativ, problemorienterad ram snarare än neutral beskrivning.
💬 Språkvinkling
Emotiva uttryck som "såg verkligen ut att ha ont", "enorm efterfrågan" och "sexuell exploatering/normalisering" förstärker moraliskt allvar. Tonen är varnings- och normativ, med värdeladdade ord om tvång och utsatthet.
⚖️ Källbalans
Artikeln bygger nästan uteslutande på Jämställdhetsmyndigheten och en utredare. Andra perspektiv saknas: sexarbetare, köpares representanter, polisen, socialtjänsten, plattformsägare eller oberoende forskare/jurister. Detta ger begränsad pluralism.
🔎 Utelämnanden
Metod, tidsperiod och osäkerhet kring besöksdata och "en av tio män" preciseras inte. Lagläget kring att sälja sex och statistik om lagföring saknas. Perspektiv från sexarbetare och civilsamhälle, samt risker med spärrlistor (överblockering, rättssäkerhet) och plattformars ansvar uteblir.
✅ Slutsats
Dominansen lutar åt vänster genom betoning på ojämlikhet/utsatthet och strukturell förklaring (exploatering, människohandel), kombinerat med krav på statliga lösningar: mer socialt uppsökande, fler polisinsatser och spärrlistor. Språk och urval av exempel förstärker ett normativt ramverk snarare än teknokratisk balans. Avsaknad av motröster (sexarbetare, rättighets- och yttrandefrihetsperspektiv) förstärker vinkeln.
Dominant vinkling: Vänster
📰 Rubrikvinkling
Rubriken betonar mängden svenska besökare och presenteras som ett samhällsproblem; hela artikeln följer myndighetens problemram utan kontrasterande vinkel, vilket förstärker en alarmerande framing kring sexköp.
💬 Språkvinkling
Känsloladdade ord som ”enorm”, ”exploatering”, ”människohandel” och citatet ”Hon såg verkligen ut att ha ont” skapar moraliskt indignationsläge och förstärker hotbilden.
⚖️ Källbalans
Endast Jämställdhetsmyndigheten och dess utredare citeras; sexarbetare, köpare, polis, jurister eller kritiker till svensk sexköpslag saknas, vilket ger ensidig myndighetstolkning.
🔎 Utelämnanden
Artikeln tar inte upp forskning om lagens effektivitet, sexarbetares rättighetsgrupper, alternativa politiska förslag eller tekniska och juridiska invändningar mot nätspärrar, vilket begränsar kontexten.
✅ Slutsats
Artikeln förmedlar ett strukturellt exploateringsperspektiv och efterlyser fler statliga insatser (socialtjänst, polis, nätspärrar). Med ensidig myndighetskällning, alarmerande språk och fokus på ojämlikhet ligger vinkeln närmast en vänsterorienterad syn på statens roll och skydd av utsatta.
Dominant vinkling: Vänster
📰 Rubrikvinkling
Rubriken fokuserar på det höga antalet svenskar som besöker sexköpssajter, vilket sätter fokus på efterfrågan och antyder ett samhällsproblem. Framing betonar omfattningen och allvaret snarare än individuella motiv eller systemiska orsaker.
💬 Språkvinkling
Språket är neutralt men använder uttryck som 'enorm efterfrågan' och 'normalisering av sexuell exploatering', vilket förstärker problemets allvar. Citat från myndigheten förstärker en kritisk syn på sexköp.
⚖️ Källbalans
Endast Jämställdhetsmyndigheten och dess utredare citeras. Röster från exempelvis sexarbetare, köpare eller andra experter saknas helt, vilket ger en ensidig myndighetsvinkel.
🔎 Utelämnanden
Artikeln nämner inte eventuella motargument mot kriminalisering, alternativa perspektiv från sexarbetare eller forskning om effekter av lagstiftningen. Kontext om internationella jämförelser saknas.
✅ Slutsats
Artikeln har en tydlig vänsterlutning genom att fokusera på ojämlikhet, exploatering och behovet av statliga insatser. Endast myndighetens perspektiv lyfts fram, medan alternativa röster och argument utelämnas. Detta ger en bild som överensstämmer med vänsterns syn på strukturella problem och statligt ansvar.
Dominant vinkling: Vänster
