Polisen har identifierat 544 potentiella mördare

Publicerad: 8 maj 2025, 02:10 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Polisen i Sverige har identifierat 544 högriskaktörer som potentiella mördare i arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor. En rapport från operation Beta kritiserar polisens arbete, där det i vissa fall saknades polisanmälningar trots vetskap om våld. Justitieminister Gunnar Strömmer betonar vikten av att dela information mellan myndigheter för att förhindra våldet.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på antalet potentiella mördare, vilket ger ett dramatiskt och allvarstyngt intryck. Framing betonar polisens proaktiva arbete och självkritik, samt statens ansvar att agera.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder starka ord som 'högriskaktörer', 'allvarligt', och 'farliga män'. Citaten förstärker allvaret och vikten av statliga åtgärder.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter polisens och justitieministerns perspektiv, men saknar röster från exempelvis brottsoffer, experter utanför myndigheter eller kritiker av statliga insatser.

🔎 Utelämnanden

Det saknas diskussion om alternativa lösningar, exempelvis civilsamhällets roll eller förebyggande arbete utanför polisen. Ingen problematisering av rättssäkerhet eller risk för felaktig identifiering.

✅ Slutsats

Artikeln betonar strukturella problem, statligt ansvar och vikten av myndighetsåtgärder, vilket ligger nära vänsterperspektivet. Bristen på alternativa röster och fokus på polis/stat förstärker detta. Högerperspektiv, såsom individens ansvar eller rättssäkerhetsfrågor, får mycket litet utrymme.

50% Vänster · 40% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är alarmistisk med siffran ”544 potentiella mördare” och ramar in problemet som ett akut hot som kräver polisiär handling, medan brödtexten förklarar riskklassningen mer nyanserat.

💬 Språkvinkling

Starka ord som ”mördare”, ”farligt våld” och ”ta livet av” skapar dramatik och förstärker känslan av omedelbar fara.

⚖️ Källbalans

Källor är enbart polisrepresentanten och justitieministern; inga forskare, kvinnojourer, rättssäkerhetsexperter eller misstänktas perspektiv hörs, vilket ger makthavarperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte risk för falska positiva, integritetsfrågor, tidigare åtgärders effekt eller kritik från civilsamhället om hur risklistor används.

✅ Slutsats

Genom att betona mäns strukturella våld mot kvinnor och efterlysa mer statlig informationsdelning lyfter artikeln lösningar som ligger nära en vänsterorienterad syn på jämlikhet och aktiv stat. Bristen på liberala eller konservativa integritets- och rättssäkerhetsröster ger ett tydligt slagsida åt vänster, även om en moderat minister bidrar med viss balans.

45% Vänster · 35% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) får stort utrymme att kommentera, framstå som handlingskraftig och peka på ny lagstiftning om informationsdelning. Artikeln problematiserar polisens brister men låter ministern framstå som den som driver lösningen, vilket harmonierar med Moderaternas profil om skärpt brottsbekämpning och effektivare myndigheter. Framingen stödjer därmed partiets självbild snarare än ifrågasätter den.

Sverigedemokraterna

Fokus på hård kriminalitet och myndigheters underlåtenhet passar SD:s retorik om laglöshet och behov av krafttag. Även om migration inte nämns, stärker berättelsen om ”farliga män” och bristande polisinsatser partiets budskap om att nuvarande system är otillräckligt och kräver tuffare åtgärder. Ingen kritik riktas mot SD-förslag, vilket ger en indirekt positiv klang.

Vänsterpartiet

Artikeln lyfter mäns våld mot kvinnor, polisens egna brister och behovet av bättre samhälleligt skydd – kärnfrågor i Vänsterpartiets feministiska och välfärdsorienterade agenda. Kritiken mot polisens misslyckanden stärker partiets argument om att offentliga resurser måste styras mot verklig trygghet och social rättvisa. Innehållet stämmer väl överens med V:s perspektiv och framstår därför som positivt för partiet.

Kristdemokraterna

KD betonar familjers trygghet och skärpt arbete mot våld i nära relationer. Artikeln fokuserar just på att skydda kvinnor mot livshotande partnervåld och påpekar myndighetsbrister som måste åtgärdas, vilket ligger nära KD:s krav på bättre samordning och fler förebyggande insatser. Inga värderingar kolliderar med partiets linje, varför framställningen blir gynnsam.

Liberalerna

Liberalerna profilerar sig på hårdare tag mot våld, särskilt heders- och kvinnovåld, samt bättre myndighetssamverkan. Artikeln beskriver exakt den problematik partiet ofta lyfter och presenterar en lösning via informationsdelning, vilket matchar Liberalernas rättspolitiska agenda. Då tonen är kravliberal snarare än systemkritisk blir helhetsintrycket fördelaktigt för partiet.

Miljöpartiet

Miljöpartiet driver en tydlig feministisk linje mot mäns våld samt önskar bättre förebyggande arbete. Genom att betona könsbaserat våld och brister i polisens bemötande bekräftar artikeln partiets syn att strukturellt våld måste tas på allvar och bekämpas samlat. Frånvaron av klimatfrågor gör inte texten negativ; den stödjer partiets feministiska delagenda.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter statens ansvar för att samordna information och stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, något som ligger nära Socialdemokraternas linje om stark offentlig styrning. Samtidigt framställs justitieministern (M) som huvudperson och ingen socialdemokratisk politik eller röst syns i texten. Därför varken gynnas eller kritiseras partiet tydligt. Tonen är mer saklig än partipolitiskt vinklad.

Centerpartiet

Texten behandlar inte frågor om klimat, landsbygd eller ekonomiska reformer som är centrala för Centerpartiet. Även rättspolitiken belyses utan den liberal-decentralistiska vinkling som partiet brukar driva. Därmed påverkas inte bilden av Centerpartiet i någon tydlig riktning, vilket gör framställningen i huvudsak neutral.