slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Polisen inleder förundersökning mot Transportstyrelsen – efter PEth-kritiken

Publicerad: 13 maj 2025, 19:29 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Polisen har inlett en förundersökning om tjänstefel mot Transportstyrelsen efter kritik mot användningen av PEth-tester, som lett till indragna körkort. Transportstyrelsens generaldirektör har kallats till trafikutskottet för att diskutera de kritiserade körkortsbedömningarna, och myndigheten ser över reglerna för att kräva mer än PEth-prover för att dra in körkort. Detta är den första förundersökningen mot Transportstyrelsen i samband med PEth-testen.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på polisens förundersökning och kritiken mot Transportstyrelsen, vilket ramar in myndigheten som potentiellt felande part. Framingen betonar kritik och rättsliga åtgärder snarare än myndighetens perspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder uttryck som 'kritiserade PEth-testen' och 'rättsosäker hantering', vilket förstärker problemfokuset. Citat från politiker är sakliga men negativa mot myndigheten.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst kritiska röster: drabbade individer, läkare och politiker från SD och C. Transportstyrelsens egen röst återges endast genom PM och kort kommentar, ingen intervju eller längre förklaring från myndigheten.

🔎 Utelämnanden

Myndighetens motiv och försvar för nuvarande praxis utvecklas inte. Forskning eller röster som stödjer PEth-testernas användning saknas. Drabbade individers berättelser nämns men inga citat ges.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt problemfokus och lyfter kritik mot en statlig myndighet, men balanserar mellan politiska röster från både SD och C. Myndighetens perspektiv ges mindre utrymme, men språket är överlag neutralt. Sammantaget dominerar en centerinriktad, teknokratisk och status quo-kritisk vinkling snarare än tydligt vänster- eller högerperspektiv.

40% Vänster · 50% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar polisens förundersökning och kopplar den direkt till ”PEth-kritiken”, vilket inramar Transportstyrelsen som ifrågasatt innan läsaren möter sakuppgifter. Artikeln fortsätter att framhålla kritik och problemformulering snarare än neutral bakgrund.

💬 Språkvinkling

Ord som ”röra”, ”rättsosäker” och ”kritiserade” laddar texten negativt mot myndigheten och förmedlar indignation snarare än saklig distans.

⚖️ Källbalans

Citerade röster är nästan uteslutande kritiska (studie, Tidningen Proffs, SD och C). Transportstyrelsen refereras bara indirekt utan egen röst; inga experter som försvarar PEth-metoden eller framhåller dess trafiksäkerhetsnytta hörs.

🔎 Utelämnanden

Ingen statistik om PEth-testers precision eller trafiksäkerhet ges, och inga kommentarer från Transportstyrelsens medicinska experter eller oberoende jurister inkluderas. Eventuella positiva patientgrupper eller forskare som stödjer testerna saknas.

✅ Slutsats

Artikeln har ett teknokratiskt fokus på rättssäkerhet och myndighetsprocesser, med uttalanden från både SD och C men utan tydliga systemkritiska eller marknadsliberala argument. Tonen är kritisk mot en statlig aktör men söker snarare ordning än ideologisk omdaning. Sammantaget pekar detta mot en mittenpräglad, procedurinriktad inramning.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna kritiserar ofta ineffektiva myndigheter och kräver hög rättssäkerhet. Artikeln lyfter just bristande rättssäkerhet och tjänstefel inom Transportstyrelsen, vilket stärker M:s narrativ om behovet av skarpare styrning och ansvarsutkrävande. Ingen moderat kritiseras eller motsägs, så framställningen gynnar partiets perspektiv.

Sverigedemokraterna

SD-ledamoten Thomas Morell citeras som tydlig röst för att "städa upp" i myndigheten. Artikeln återger hans kritik utan mothugg och framställer SD som drivande för rättssäkerhet, vilket harmonierar med partiets återkommande kritik mot "myndighetskaos" och eliters bristande ansvar. Därmed blir inramningen positiv för SD.

Centerpartiet

Centerpartiets Ulrika Heie ges plats som utskottsordförande och beskriver myndighetens hantering som rättsosäker. Hon framstår som konstruktiv genom att föreslå pausade beslut och bred politisk enighet. Artikeln bekräftar C:s profil som liberal rättssäkerhetsväktare och stärker partiets trovärdighet i kontrollfrågor.

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln porträtterar Transportstyrelsen – en statlig myndighet – som rättsosäker och möjligen brottslig. Eftersom Socialdemokraterna försvarar en stark offentlig sektor och brukar betona myndigheters legitimitet, undergräver berättelsen indirekt partiets grundtes om att offentlig kontroll garanterar rättssäkerhet. Ingen socialdemokrat ges dessutom ordet för att förklara eller försvara processen. Sammantaget en ogynnsam inramning.

Neutral för

Vänsterpartiet

Ingen V-företrädare förekommer och artikeln kritiserar en offentlig myndighet. Vänsterpartiet vill ha stark offentlig sektor men också stark rättssäkerhet. Eftersom texten inte kopplar missförhållandet till V:s idéer varken gynnas eller missgynnas partiet nämnvärt.

Kristdemokraterna

Temat rättsosäkerhet och myndighetsansvar ligger i linje med KD:s fokus på trygghet, men partiet nämns inte och får varken beröm eller kritik. Därför blir effekten neutral.

Liberalerna

Artikeln belyser rättsstatliga brister och behov av tydligare regler, något som passar Liberalernas profil. Men eftersom partiet inte får någon röst eller särskild koppling i texten, förblir påverkan i praktiken neutral.

Miljöpartiet

Miljöpartiet omnämns inte. Frågan om medicinska körkortsprov och myndighetsrättvisa är inte central i deras klimat- eller välfärdsprofil. Därmed påverkar artikelns vinkling inte partiets positioner nämnvärt.