slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Polismyndigheten får kritik av Riksrevisionen

Publicerad: 22 oktober 2025, 08:00 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Riksrevisionen kritiserar Polismyndigheten för bristande styrning och ineffektivitet, tio år efter en stor omorganisering. Trots ökade resurser har varken brottsuppklarningen eller kostnadseffektiviteten förbättrats sedan reformen. Riksrevisionen ser dock positivt på pågående arbete för att förbättra den interna styrningen.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och speglar huvudnyheten, men ramar in texten genom konfliktvinkeln får kritik. Brödtexten betonar uteblivna resultat, ökade kostnader och svag styrning, vilket förstärker den kritiska ramen. En kort positiv avslutning balanserar endast marginellt.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade uttryck som skarp kritik, okoordinerad, svag och otydlig samt bristande förmåga förekommer, men tillskrivs Riksrevisionen. Tonen är sakligt negativ mot Polismyndigheten och undviker metaforer och känslostyrda ord.

⚖️ Källbalans

Endast Riksrevisionen och riksrevisorn citeras. Avsaknad av svar från Polismyndigheten, Justitiedepartementet, polisfack, oberoende forskare eller lokala poliser gör perspektiven ensidiga. Inga politiska kommentarer från regering eller opposition förekommer.

🔎 Utelämnanden

Ingen replik från Polismyndigheten eller politiskt ansvariga. Kontext om förändrad brottsmix, nya uppdrag, prioriteringar (exempelvis gängvåld, terror) och metodiken bakom jämförelserna saknas. Tidigare utvärderingar och oberoende experters analys av orsakerna till lägre uppklarning efterlyses.

✅ Slutsats

Texten är främst teknokratisk: den återger en revisionsrapport utan politiska förslag eller ideologisk inramning, vilket placerar den i mitten. Samtidigt understryks ineffektivitet trots ökade anslag, vilket svagt stödjer högerargument om styrning och resultat framför mer resurser. Frånvaron av ojämlikhets- eller samhällsstrukturella perspektiv minskar vänsterlutning.

18% Vänster · 57% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen lyfter omedelbart att Polismyndigheten får skarp kritik och att resultaten försämrats, vilket sätter en negativ ram utan att samtidigt erbjuda polisens egen bild.

💬 Språkvinkling

Ord som "skarp kritik", "okoordinerad, svag och otydlig" och "bristande förmåga" förstärker ett negativt intryck; dock är de huvudsakligen citat från rapporten.

⚖️ Källbalans

Endast Riksrevisionen och dess riksrevisor citeras; inga röster från Polismyndigheten, facket, regeringen eller externa experter tas in för att nyansera bilden.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar polisledningens eller inrikesministerns svar, samt data om brottsutveckling eller tidigare utvärderingar som kunde ge kontext till reformens svårigheter.

✅ Slutsats

Texten bygger på en officiell revisionsrapport och fokuserar sakligt på bristande effektivitet, men ger bara ena sidans röst. Kritiken mot en expanderad statlig myndighet kan tolkas som lätt högerlutning, medan bristen på politisering och tonvikten på fakta ger ett centristiskt helhetsintryck. Därför bedöms artikeln som huvudsakligen mittenorienterad.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på kritik mot Polismyndigheten, vilket sätter en negativ ram. Artikeln följer denna vinkel genomgående och betonar brister snarare än framsteg, även om viss positiv utveckling nämns mot slutet.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt men ordval som "skarp kritik", "svag och otydlig styrning" samt "utvecklingen har gått åt fel håll" förstärker den kritiska tonen.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på Riksrevisionens rapport och citat från riksrevisorn. Polismyndigheten eller dess ledning ges ingen röst eller möjlighet att bemöta kritiken.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer eller förklaringar från Polismyndigheten, samt kontext om eventuella externa faktorer som kan ha påverkat resultaten. Ingen analys av möjliga positiva effekter av omorganiseringen ges.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt granskande och teknokratisk vinkel där fokus ligger på effektivitet och styrning, utan att ta tydlig ställning för statlig expansion eller traditionella värden. Avsaknaden av Polismyndighetens perspektiv och betoningen på utvärdering av reformens resultat ger ett centristiskt, sakligt intryck snarare än ett ideologiskt laddat.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna hävdar att mer resurser måste följas av mätbara resultat och skarpare ledning. Artikeln betonar just ökade kostnader utan bättre uppklaring och riktar hård kritik mot polisledningen, vilket bekräftar M:s narrativ om behovet av tydligare styrning och effektivitet.

Sverigedemokraterna

SD målar ofta upp bilden av en ineffektiv statsapparat som slösar skattepengar och skyller det på etablerade partier. Reportaget förstärker denna bild genom att visa ökade anslag men sämre resultat samt brist på internt ledarskap, vilket gynnar SD:s systemkritiska retorik.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet kritiserar stora polis­satsningar utan sociala resultat och efterlyser mer medarbetar­inflytande. Artikeln lyfter just att kraftigt ökade resurser gett sämre uppklarning och att ledningen inte lyssnar på personalen, vilket stöder V:s argument om behov av annat angreppssätt.

Kristdemokraterna

KD driver tesen om att resurser måste användas ansvarsfullt och att otydligt ledarskap skapar otrygghet. Rapportens hårda ord om svag styrning och låg kostnadseffektivitet bekräftar den bilden och ger KD underlag för sitt krav på tydligare ansvarslinjer.

Liberalerna

Liberalerna vill se resultatstyrd polis och konsekvenser när mål missas. Artikeln framhäver att ledningen fokuserar på aktiviteter snarare än resultat och att uppklaring sjunker trots fler anställda, vilket harmonierar med L:s krav på skarpare uppföljning och ansvar.

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln påminner om att polisreformen 2015 inte nått sina mål trots fördubblade anslag. Eftersom reformen togs fram under S-lett regering framstår partiets politik och styrning som misslyckad. Inga förklarande röster från S inkluderas, vilket förstärker bilden av ansvarslöshet och svagt ledarskap.

Miljöpartiet

MP satt i regeringen som genomförde omorganisationen och bär del av ansvaret för reformens mål. Artikeln framställer reformen som misslyckad utan att ge utrymme för MP:s perspektiv, vilket riskerar att koppla partiet till bristande styrning och ineffektivitet.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet betonar decentralisering och effektivt budgetutnyttjande men har inte gjort polisfrågan till profilfråga. Artikeln kritiserar ineffektiv styrning men berör varken decentraliseringsaspekter eller landsbygdsperspektiv. Därmed varken stöttar eller utmanar den tydligt partiets linje.