slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

”Potentiella mördare” kartläggs

Publicerad: 8 maj 2025, 08:20 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Polisen i Sverige har identifierat 544 personer som anses kunna utöva farligt våld mot sina partners, vilket kan leda till mord. Kartläggningen, som syftar till att förebygga mäns våld mot kvinnor, har också identifierat 316 potentiella serievåldtäktsmän. Arbetet baseras på högriskfaktorer som missbruk, graviditet och hot om suicid.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på allvaret genom att använda termen "potentiella mördare", vilket sätter ett dramatiskt ramverk. Detta kan förstärka känslan av hot och angelägenhet kring frågan om mäns våld mot kvinnor.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men använder laddade ord som "potentiella mördare" och "farligt våld". Citat från polisen förstärker allvaret utan att ifrågasätta metoder eller definitioner.

⚖️ Källbalans

Endast polisens perspektiv och uttalanden presenteras. Andra röster, såsom experter på rättssäkerhet, mänskliga rättigheter eller representanter för de utpekade, saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella risker för rättssäkerheten, kritik mot kartläggningsmetoden eller statistik om felaktiga bedömningar. Det saknas även kommentarer från oberoende experter.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på polisens arbete mot våld mot kvinnor, vilket kan ses som en statlig lösning på ett samhällsproblem (vänsterdrag), men saknar kritik mot myndighetsåtgärder och ger ingen röst åt de utpekade (högerdrag). Den balanserar mellan att lyfta samhällsproblem och att okritiskt återge myndigheters perspektiv, vilket ger en centerdominans.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter en alarmistisk vinkel med citattecken runt ordet ”Potentiella mördare”, vilket dramatiserar och antyder att hotet är konkret. Den stärker polisens narrativ utan att antyda osäkerhet eller diskutera risk för felbedömning.

💬 Språkvinkling

Termer som ”potentiella mördare” och ”så pass farligt våld” ger stark emotionell laddning; inga förbehåll eller modala ord används för att signalera osäkerhet i bedömningen.

⚖️ Källbalans

Endast polischefen Jale Poljarevius citeras. Ingen forskare, rättsaktivist, misstänkt person eller kvinnorättsorganisation får ge sin syn, vilket ger ensidigt myndighetsperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln talar inte om rättssäkerhet, hur listningen påverkar individers integritet eller hur tidigare preventiva satsningar lyckats. Den redovisar heller inga kommentarer från åklagare eller oppositionen som eventuellt ifrågasätter metoden.

✅ Slutsats

Genom att lyfta polisens kartläggning av mäns våld mot kvinnor utan motröster betonas strukturellt problem och behov av statlig intervention, vilket ligger närmast vänsterns jämlikhetsram. Den neutrala, faktabetonade tonen ger även visst centeravtryck, men frånvaron av individfokus eller rättssäkerhetskritik gör högerperspektivet svagt.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Texten ger polisen stort utrymme och framställer en offensiv kartläggning som självklar lösning mot mäns våld mot kvinnor. Det harmonierar med S linje om hårdare tag mot kriminalitet och särskilt satsningar på att skydda kvinnor. Ingen kritik mot statlig kontroll eller integritetsfrågor lyfts, vilket stärker intrycket av stöd för socialdemokratins trygghetsagenda.

Moderaterna

Artikeln lyfter polisens proaktiva arbete och använder dramatiska siffror för att legitimera tuffare kriminalpolitik. Detta ligger nära Moderaternas krav på fler poliser, skärpta åtgärder och snabbare insatser mot våldsbrott. Frånvaron av integritetsdebatt eller kritik mot polisiär makt gör texten gynnsam för M-perspektivet.

Sverigedemokraterna

SD vill se krafttag mot våld och sexualbrott; artikeln presenterar polisen som redan identifierat hundratals "potentiella mördare" och serievåldtäktsmän. Den alarmistiska tonen stärker SD:s narrativ om ett allvarligt hot som kräver hårda åtgärder. Även om etnicitets­koppling saknas, upplevs framställningen som stödjande för partiets hårda lag- och ordninglinje.

Kristdemokraterna

KD lägger stor vikt vid familjers trygghet och att förebygga våld i nära relationer genom fler poliser och tidigare sociala insatser. Artikeln legitimerar en stark polisiär roll för att skydda kvinnor och familjer, utan att problematisera metoden. Därmed bekräftas partiets retorik om behovet av beslutsamma åtgärder.

Liberalerna

Liberalerna förespråkar hårdare tag mot vålds­utövare och ser jämställdhetsbrott som ett hot mot friheten. Att polisen kartlägger potentiella partner­mördare och serievåldtäktsmän presenteras som positivt och nödvändigt, vilket stödjer L:s profil om tuffare rättspolitik och skydd av kvinnor utan att ifrågasätta rättssäkerheten.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet brukar varna för övervakning och kräver sociala, långsiktiga insatser snarare än polisiär kartläggning. Texten accepterar polisens riskregister utan kritiska följdfrågor om rättssäkerhet, klassanalys eller förebyggande välfärd. Den sensationalistiska rubriken speglar ett hårdare straff-fokus som står i kontrast till V:s prioriteringar, vilket ger en ogynnsam inramning.

Neutral för

Centerpartiet

C talar för rättssäker brottsbekämpning men deras huvudprofil är ekonomi, miljö och decentralisering. Artikeln är saklig och kort utan ideologiska blinkningar mot dessa områden. Den stärker inte direkt C:s kärnfrågor och ifrågasätter inte heller deras värderingar, vilket gör helhetsintrycket neutralt.

Miljöpartiet

MP delar målet att stoppa mäns våld mot kvinnor men är ofta skeptiska till integritets­ingrepp och efterlyser bredare sociala lösningar. Artikeln nämner endast ett polisiärt register, utan miljö eller rättighetsvinkel. Den krockar inte öppet med partiets världsbild men främjar inte heller deras helhetssyn, vilket ger neutral effekt.