slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Regeringen bommar klimatmålet – Tidöpartierna oense om åtgärderna

Publicerad: 19 september 2025, 18:08 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Regeringens klimatbudget för denna mandatperiod kommer inte att räcka för att Sverige ska nå EU:s klimatmål till 2030, och samarbetspartierna har stoppat ytterligare åtgärder. Sänkningen av reduktionsplikten för bensin och diesel har lett till ökade utsläpp, och Naturvårdsverket hade redan tidigare varnat för att regeringens optimistiska prognoser var osäkra. Enligt klimatministern saknas politisk vilja inom Tidöpartierna för att genomföra nödvändiga åtgärder.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar misslyckande och konflikt inom Tidösamarbetet, vilket sätter en negativ ram för regeringen. Fokus på att klimatmålet bommas och interna oenigheter förstärker skuldframing; innehållet följer ramen med tyngd på brister i politiken.

💬 Språkvinkling

Ord som bommar, den så kallade gyllene lösningen och SVT tidigare avslöjat ger en kritisk, avslöjande ton. Värderande laddning riktas mot regeringens politik, medan myndighetsdata ger tyngd.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst klimatministern och refererar till Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Andra Tidöpartier som kritiseras ges ingen röst. Opposition, bransch och oberoende forskare saknas, vilket snävar perspektivet.

🔎 Utelämnanden

Saknar motiveringar till sänkt reduktionsplikt såsom pris- och landsbygdsperspektiv, samt kostnads- och fördelningsanalyser. Ingen genomgång av alternativa vägar som AEA-handel, ETS 2 eller LULUCF, eller möjligheten att köpa utsläppskrediter. Begränsad EU-jämförelse och historik.

✅ Slutsats

Betoningen på att regeringen misslyckas med klimatmålen och kopplingen till sänkt reduktionsplikt ger en ram där starkare statliga styrmedel framstår som nödvändiga. Källurvalet kritiserar Tidöpartierna utan att släppa fram andra regeringspartiers försvar eller marknadsorienterade perspektiv. Avsaknad av kostnads- och prisdiskussion förstärker en vänsterkodad problemformulering.

52% Vänster · 33% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar regeringens misslyckande och intern oenighet, vilket ger ett negativt ramverk redan från start utan att nämna eventuella förklaringar eller motargument.

💬 Språkvinkling

Ord som ”bommar”, ”otillräcklig” och ”gyllene lösning” skapar ett värderande, kritiskt tonläge som förstärker bilden av regeringen som inkompetent.

⚖️ Källbalans

Endast klimatministern och myndighetsdata citeras; andra Tidöpartier, oppositionen, näringsliv eller oberoende forskare får inga röster, vilket ger ensidig perspektivförmedling.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar förklaringar från M, KD och SD, kostnadsbedömningar av alternativa åtgärder samt eventuell kritik mot EU-målen eller analys av sociala konsekvenser av hårdare klimatpolitik.

✅ Slutsats

Fokus ligger på regeringsmisslyckande, ökade utsläpp och behov av hårdare klimatåtgärder – teman som ofta förknippas med vänsterorienterad problemformulering. Bristen på röster från högerpartier eller marknadsinriktade aktörer förskjuter balansen mot en vänster-lutande berättelse, även om myndighetskällor ger ett visst sakligt inslag.

55% Vänster · 30% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på regeringens misslyckande och splittring inom Tidöpartierna, vilket ramar in frågan som ett problem orsakat av nuvarande regeringens politik och samarbete.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men betonar negativa konsekvenser av regeringens beslut, exempelvis "ökade utsläpp" och "missar alla fyra klimatmål". Citat från klimatministern förstärker bilden av otillräckliga åtgärder.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst klimatministerns och myndigheters perspektiv. Röster från andra Tidöpartier eller oppositionen saknas, liksom kommentarer från näringsliv eller experter med alternativa synsätt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas förklaringar till varför regeringen valde det optimistiska scenariot samt eventuella argument från andra Tidöpartier. Ingen diskussion om ekonomiska eller sociala konsekvenser av alternativa klimatåtgärder.

✅ Slutsats

Artikeln betonar regeringens bristande klimatpolitik och lyfter främst kritik mot otillräckliga åtgärder, vilket ligger nära en vänsterideologisk ram. Fokus ligger på missade klimatmål och uteblivna statliga insatser, medan andra perspektiv och möjliga motargument från höger saknas. Detta ger en tydlig vänsterdominans i framställningen.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln kritiserar regeringens svaga klimatpolitik och lyfter hur utsläppen ökar efter sänkt reduktionsplikt. Det stämmer med Socialdemokraternas krav på hårdare klimatåtgärder och industrisatsningar för grön omställning. Genom att framhäva regeringens misslyckande bekräftas S-argumentet att högersidan inte tar miljömålen på allvar. Framingen gynnar därmed Socialdemokraternas position.

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar hårdare klimatmål och skarpare styrmedel. Artikelns fokus på regeringens misslyckande och behovet av fler åtgärder stöder C:s kritik mot reduktionspliktssänkningen och bristande ambition. Framingen stärker intrycket av att Centerns linje med kraftfull klimatpolitik vore mer effektiv.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill se ambitiös klimatomställning och kritiserar marknadsanpassad passivitet. Artikeln understryker hur regeringens marknadsorienterade beslut om billigare fossila bränslen lett till utsläppsökning och målmiss, vilket bekräftar V:s narrativ om att kapitalintressen går före klimat. Därmed framstår V:s linje som mer trovärdig.

Liberalerna

Artikeln låter klimatminister Romina Pourmokhtari framhålla att Liberalerna lagt fram åtgärder som övriga Tidöpartier stoppat. Hon framställs som självkritisk men handlingsorienterad, vilket placerar L på den klimathöga sidan och distanserar partiet från regeringens brister. Resultatet är en relativt positiv bild av Liberalernas klimatprofil.

Miljöpartiet

Miljöpartiet driver den mest ambitiösa klimatpolitiken och varnar för sänkta klimatkrav. Artikeln visar hur sådan sänkning orsakat utsläppsökning och risk för att missa alla mål, vilket bekräftar MP:s varningar. Fokus på behovet av kraftigare åtgärder och kritik mot regeringens inaktivitet harmonierar med MP:s grundsyn.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna ingår i Tidöregeringen som får skulden för ökade utsläpp och för att välja ett alltför optimistiskt scenario. Artikeln betonar brist på politisk vilja och att klimatlöftena inte nås, vilket underminerar M:s försök att framstå som ansvarsfull på klimatområdet. Därmed framställs partiets linje som direkt hinder för måluppfyllelse.

Sverigedemokraterna

SD driver lägre reduktionsplikt och billigare drivmedel. Artikeln kopplar just denna politik till kraftigt ökade utsläpp och missade klimatmål, utan att ge SD utrymme att försvara sig. Bilden av "saknad politisk vilja i Tidö" gör SD till en bromskloss, vilket är negativt för partiet.

Kristdemokraterna

KD sitter i samma regering som får kritik för klimatmisslyckandet och sänkt reduktionsplikt. Ingen KD-röst hörs i texten, men partiet implicit pekas ut som del av blocket som stoppar åtgärder. Tonen gör att KD framstår som medskyldig till att Sverige bommar klimatmålen.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935