slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Regeringen oroad över att för få barn föds – utredning tillsätts

Publicerad: 1 juli 2025, 11:16 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning för att undersöka orsakerna bakom det minskande barnafödandet i Sverige, där snittet nu är 1,43 barn per kvinna. Socialminister Jakob Forssmed betonar vikten av att förstå faktorer som boende, ekonomi, jämställdhet och livsbalans som möjliga hinder för barnafödande. Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, har fått i uppdrag att leda utredningen.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på regeringens oro och statliga åtgärder, vilket ramar in frågan som ett samhällsproblem snarare än enbart ett privat val.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, men uttryck som "staten behöver fundera" och "konsekvenser för hela samhället" förstärker statens roll.

⚖️ Källbalans

Endast regeringsföreträdare och utredaren får komma till tals; inga röster från oppositionen, unga eller experter med alternativa perspektiv inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella kritiska röster mot statlig inblandning i familjebildning eller alternativa lösningar, till exempel marknadslösningar eller civilsamhällets roll.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig statlig och teknokratisk inramning, där regeringen söker lösningar via utredning och betonar samhälleliga konsekvenser. Samtidigt undviks politisk konflikt och flera perspektiv saknas, vilket ger ett centristiskt, status quo-orienterat intryck snarare än tydligt vänster- eller högerlutande.

40% Vänster · 50% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken problematiserar låga födelsetal och presenterar utredningen som självklar åtgärd, vilket ger en ramsättning där statligt ingripande framstår som nödvändigt.

💬 Språkvinkling

Neutral, saklig ton; värdeladdade ord som "oroar" och "hinder" stärker bilden av ett samhällsproblem men utan stark emotiv retorik.

⚖️ Källbalans

Endast socialministern (KD) och statistik används; inga kritiska röster, opposition, forskare eller unga som berörs får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Saknar miljö-, feministiska eller ekonomliberala perspektiv som ifrågasätter pronatal politik eller statlig intervention; inga data om internationella jämförelser eller alternativa lösningar presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln ger regeringen stort utrymme, beskriver problemet teknokratiskt och legitimerar en statlig utredning utan större ideologisk konflikt. Frånvaro av kritiska röster tyder på en balans- eller status quo-ansats snarare än tydlig vänster- eller högerargumentation. Sammantaget lutar det mot ett centristiskt, administrativt perspektiv.

20% Vänster · 50% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Kristdemokraterna

KD:s socialminister frontar nyheten och artikeln accepterar fullt ut premissen att sjunkande födelsetal är ett samhällshot som kräver politisk handling. Familjens betydelse, demografisk oro och statligt ansvar för hinder som boende och ekonomi är kärnpunkter i KD:s program. Exponeringen ger legitimitet åt partiets profil, vilket är klart fördelaktigt.

Ofördelaktig för

Miljöpartiet

Miljöpartiet pratar sällan om befolkningsökning som mål och framhåller snarare ekologiska gränser. Artikeln tar en uttalat pronatalistisk utgångspunkt kopplad till arbetskraft och skattebas utan att nämna klimat, resursförbrukning eller social rättvisa i global mening. Det utesluter centrala MP-perspektiv och kan tolkas som kritik genom utelämnande, vilket gör framställningen ogynnsam.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter boende, ekonomi och jämställdhet som potentiella hinder för barnafödande och ser ett ansvar för staten att agera. Det ligger nära Socialdemokraternas generella välfärdsperspektiv, men texten ger regeringen – inte S – initiativet och innehåller ingen kritik mot socialdemokratisk politik. Därför påverkas partiet varken positivt eller negativt.

Moderaterna

Moderaterna vill förbättra familjers ekonomi men betonar marknadslösningar och individens ansvar. Artikeln framställer sjunkande födelsetal som ett samhällsproblem som kräver statlig utredning, en ansats M inte motsätter sig men heller inte profileras av. Varken stöd eller kritik riktas mot Moderaternas linje, vilket ger ett neutralt intryck.

Sverigedemokraterna

SD kopplar ofta demografi till migration och svensk kultur. Artikeln fokuserar enbart på ekonomiska och jämställdhetsrelaterade orsaker till låg fertilitet och nämner inte invandring eller kulturell identitet. Den bekräftar alltså inte SD:s berättelse men motsäger den inte heller, vilket gör framställningen neutral ur SD-perspektiv.

Centerpartiet

Centerpartiet vill förbättra boende och ekonomi för unga familjer men föredrar decentraliserade lösningar. Artikeln talar om samma hinder men förordar en statlig kartläggning ledd från regeringen. Ingen direkt kritik mot C:s politik framförs, och frågan knyts inte till klimat eller företagande som är partiets profil. Effekten blir neutral.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet lyfter bostadsbrist, otrygga jobb och jämställdhet som skäl till att unga skjuter upp barnafödande. Artikeln nämner just dessa faktorer, vilket bekräftar partiets problemformulering. Samtidigt saknas kritik av kapitalism, vinstdrivande bostadsmarknad eller krav på offentliga investeringar. Sammantaget blir vinkeln varken särskilt gynnsam eller ogynnsam.

Liberalerna

Liberalerna betonar individens frihet men vill ändå underlätta familjebildning via ekonomiska reformer. Artikeln föreslår statlig utredning men markerar samtidigt att barnafödande är en personlig fråga, vilket inte kolliderar med L:s världsbild. Däremot berörs inte Liberalernas profilfrågor som skola, integration eller EU. Därför blir påverkan neutral.