slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Regeringen ska få mer makt vid allvarlig kris

Publicerad: 10 juni 2025, 11:25 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Regeringen föreslår grundlagsändringar som ger dem mer makt att agera vid allvarliga kriser i fredstid utan riksdagens förhandsgodkännande. Förslaget innebär att regeringen kan meddela föreskrifter i exceptionella fall, som vid naturkatastrofer eller cyberangrepp, och dessa föreskrifter måste senare godkännas av riksdagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar regeringens ökade makt utan att nämna de demokratiska kontrollmekanismer som också föreslås, vilket kan skapa en vinklad uppfattning om förslaget.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder neutralt språk, men uttryck som "auktoritär regering" kan väcka oro och ge en negativ laddning åt förslaget.

⚖️ Källbalans

Artikeln inkluderar kritiska röster från LO, Journalistförbundet och Stockholms tingsrätt, men saknar kommentarer från experter som tydligare stödjer förslaget.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte vilka specifika partier som stödjer eller motsätter sig förslaget, vilket hade kunnat ge läsaren en tydligare politisk kontext.

✅ Slutsats

Artikeln präglas av en teknokratisk och neutral framställning med viss balans mellan kritiska och stödjande perspektiv. Den undviker tydliga ideologiska vinklar och betonar praktiska aspekter snarare än politiska konflikter, vilket placerar den i mitten.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver att regeringen ska få mer makt, vilket kan låta alarmerande, men artikeln balanserar detta med detaljer om tidsgränser och riksdagskontroll.

💬 Språkvinkling

Övervägande neutralt språk; dock ord som "oro" och uttrycket "auktoritär regering" skapar ett visst negativt laddat tonfall mot förslaget.

⚖️ Källbalans

Regeringens proposition förklaras, medan kritiska röster från LO, Journalistförbundet och Stockholms tingsrätt citeras; positiva eller borgerliga röster saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen historik om pandemihantering eller internationella jämförelser ges, och det framgår inte vilket parti som motsätter sig förslaget eller vad juridiska experter anser.

✅ Slutsats

Framställningen är främst teknokratisk och beskriver förslagen utan värdeladdning, vilket ger ett centerperspektiv. Kritiska synpunkter från fack och media lyfts men dominerar inte. Helheten är saklig med svag vänsterlutning men i huvudsak centrerad.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ökad makt för regeringen vid kris, vilket kan uppfattas som dramatisk men återspeglar artikelns innehåll. Ingen tydlig värdering eller vinkling i rubrikens formulering.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, med sakliga beskrivningar av förslaget och dess syfte. Värdeladdade ord undviks och tonfallet är återhållsamt.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger regeringens och propositionens argument samt oro från LO, Journalistförbundet och Stockholms tingsrätt. Röster från oppositionen eller kritiker utanför dessa institutioner saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupad diskussion om risker för maktmissbruk, historiska exempel eller internationella jämförelser. Ingen kommentar från riksdagspartier som inte stod bakom utredningsförslaget.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen saklig och balanserad med fokus på tekniska och procedurmässiga aspekter, vilket är typiskt för en centerorienterad framställning. Kritiska röster nämns men ges begränsat utrymme och inga starka ideologiska argument lyfts fram. Helhetsintrycket är en neutral, status quo-orienterad rapportering utan tydlig lutning åt vänster eller höger.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

V var det enda parti som inte stod bakom utredningen. Artikeln lyfter farhågor från Journalist­förbundet och LO om auktoritär utveckling, vilket speglar Vänsterpartiets kritik mot ökad regeringsmakt. Därmed framstår V:s invändningar som legitima och får stöd av innehållet.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Som del av regeringen är M huvudavsändare till förslaget. Artikeln betonar risker för auktoritärt maktmissbruk och citerar kritiker, utan att ge regeringen lika mycket utrymme att bemöta invändningarna. Det ger en negativ vinkling mot den moderat­ledda regeringens initiativ.

Sverigedemokraterna

SD stödjer starka statliga befogenheter i krislägen, men texten varnar specifikt för hur en "auktoritär regering" kan missbruka reglerna. Detta implicit problematiserar SD:s maktambitioner och skapar ett kritiskt ramverk kring partiets hårda styrningsideal.

Kristdemokraterna

KD ingår i regeringen som driver förslaget. Genom att betona varningar om övermakt och ge kritik stort utrymme utan motsvarande försvar, skapas en bild som ifrågasätter regeringens (och därmed KD:s) linje.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln beskriver propositionen sakligt och lyfter både regeringens motiv och LO:s oro. LO står S nära, men texten tar inte ställning för eller emot utan redovisar bara farhågor och skyddsmekanismer. Därför påverkas inte Socialdemokraternas linje tydligt i någon riktning.

Centerpartiet

C har decentralisering som profil men stod bakom utredningen. Artikeln återger fakta och invändningar utan att ge särskild vikt åt decentraliseringsargument, vilket varken stärker eller underminerar Centerpartiets position.

Liberalerna

Liberalerna sitter i regeringen men betonar också individ­frihet. Texten visar både behovet av snabba åtgärder och risker för demokratin, vilket speglar partiets inre balansgång. Ingen tydlig värdering görs, så effekten blir neutral.

Miljöpartiet

MP är i opposition men hade inget framträdande i processen. Artikeln tar en faktabaserad ton och behandlar inte miljö- eller rättighetsaspekter som är centrala för MP, vilket gör påverkan varken positiv eller negativ.