slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Riksdagen säger nej till folkomröstning

Publicerad: 21 oktober 2025, 13:40 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Riksdagen har avslagit Sverigedemokraternas begäran om en folkomröstning angående en föreslagen grundlagsändring som syftar till att göra det svårare att ändra grundlagen. Förslaget, som bygger på en utredning från 2023, kräver två tredjedelars majoritet vid det andra riksdagsbeslutet. Grundlagsändringen har redan godkänts en gång av riksdagen och måste röstas igenom en gång till efter nästa års val för att träda i kraft.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och saklig. Inramningen betonar att SD står ensamt mot förslaget och beskriver ändringen som att "stärka demokratin", vilket normativt gynnar linjen att säga nej till folkomröstning.

💬 Språkvinkling

Tonen skärps via mellanrubriken "Djupt beklagligt" och värdeladdade citat om SD: "inget ansvar" och "kaos, splittring". M varnar med dramatiska formuleringar om hot mot demokratin.

⚖️ Källbalans

Tre röster hörs: SD (Åkesson), S (Hallengren) och M (Green). L, KD, C och oberoende statsvetare/jurister saknas, och kritiken mot SD får större utrymme än förklaring av SD:s motiv.

🔎 Utelämnanden

Praxis och rättsliga ramar för folkomröstningar om grundlag, röstetal samt partivisa ställningstaganden redovisas inte. Ingen expertanalys eller motargument mot högre spärrar i grundlagen, och liten fördjupning i konsekvenser för folkstyre kontra maktdelning.

✅ Slutsats

Bevakningen är främst institutionell och konsensusinriktad: kommittéunderlag, syftet att stärka demokratin och fokus på procedur. SD får ordet men bemöts av längre, värdeladdade citat från S och M utan expertbalans. Sammantaget signalerar detta en centristisk lutning med visst negativt ramverk kring SD.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att riksdagen avvisar SD och speglar därmed majoritetens syn; den neutrala formuleringen döljer dock den övergripande konflikten om maktfördelning i grundlagen.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som ”djupt beklagligt”, ”kaos, splittring” och kritik mot SD återges utförligt i citat, medan positivt eller nyanserat språk om folkomröstning saknas.

⚖️ Källbalans

SD får kort citat; S och M får längre resonemang som legitimerar nej-linjen. Inga juridiska experter eller mindre partier hörs, vilket ger övervikt åt etablerad majoritet.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar konstitutionella experters bedömning, historisk jämförelse med tidigare folkomröstningar och analys av hur tvåtredjedelskravet påverkar minoriteters inflytande.

✅ Slutsats

Texten främjar status quo genom att lyfta majoritetens argument om att ”stärka demokratin” och återge deras kritik mot SD utan motvikt från experter. Fokus på institutionell stabilitet, teknisk process och balans mellan blocken pekar mot en centristisk snarare än tydligt vänsterorienterad vinkling, även om Socialdemokraternas kritik får stort utrymme.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och speglar sakligt riksdagens beslut, utan värdeladdad vinkling eller överdriven dramatik.

💬 Språkvinkling

Språket är överlag neutralt men Socialdemokraternas citat om SD innehåller starka negativa värdeomdömen som 'kaos, splittring' och 'djupt beklagligt'.

⚖️ Källbalans

Flera partier får komma till tals: SD, Socialdemokraterna och Moderaterna. Dock saknas röster från mindre partier och oberoende experter.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar fördjupad analys av varför SD vill ha folkomröstning, samt kritiska perspektiv på grundlagsändringen från andra håll än SD.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig centerprägel genom att återge både SD:s och regeringens argument, men med viss slagsida mot status quo och samförståndslinjen. Språket är huvudsakligen neutralt men Socialdemokraternas kritik mot SD får stort utrymme. Bristen på alternativa eller kritiska röster utanför riksdagspartierna förstärker en teknokratisk och konsensusinriktad framställning.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln ger stort utrymme åt Lena Hallengrens kritik mot SD och lyfter S som ansvarstagande försvarare av demokratiska spelregler. S framställs som samlande kraft som tackar andra partier för samförstånd. Ingen ifrågasätter S-linjen i texten, vilket gör inramningen positiv för partiet.

Moderaterna

Moderaterna får citat där Mats Green varnar för hot mot demokratin och motiverar behovet av skärpt grundlag. Inga invändningar riktas mot M, och partiet placeras på den sida som "skyddar" demokratin. Tonen ger M trovärdighet och stöd, vilket gynnar partiets profil som försvarare av rättsstat och ordning.

Kristdemokraterna

KD nämns positivt genom Hallengrens tack till M, L och KD för att de "prioriterar samförstånd". Trots att partiet inte får eget citat markeras det som del av ansvarstagande majoritet, vilket ger en gynnsam inramning.

Liberalerna

Liberalerna omnämns som en av de partier som Socialdemokraterna tackar för samförstånd. Genom att placeras i gruppen som försvarar demokratin får L ett indirekt positivt sken utan att utsättas för kritik.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD:s initiativ presenteras, men kritiken från övriga partier dominerar. Hallengren beskriver SD som ansvarslöst och splittrande, och riksdagsbeslutet framställs som ett tydligt nederlag för partiet. SD:s argument återges kort men vägs ned av negativ värdering, vilket ger en ogynnsam bild.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet nämns inte i artikeln och deras perspektiv återges inte. Texten fokuserar på SD, S samt delar av regeringssidan. Därmed varken stärks eller undermineras C:s positioner, vilket ger ett neutralt genomslag.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet förekommer inte i texten. Deras syn på grundlagsändringar eller demokratiskt skydd ges inget utrymme, vilket gör att artikeln varken stödjer eller kritiserar partiet.

Miljöpartiet

Miljöpartiet lyser helt med sin frånvaro i texten. Ingen kritik eller beröm riktas mot partiet, och deras hållning i frågan synliggörs inte. Resultatet blir ett neutralt genomslag.