slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Riksrevisionen: Risk att olämpliga blir poliser

Publicerad: 20 maj 2025, 19:31 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Riksrevisionen har granskat antagningen till polisutbildningen och funnit brister som kan leda till att olämpliga kandidater blir poliser och att lämpliga kandidater inte antas. Kritiken riktas mot urvalsmetoden, bristande resurser för att granska tveksamma kandidater och ett föråldrat begåvningstest. Riksrevisionen rekommenderar en arbetsanalys för att bättre anpassa antagningsmetoderna till polisyrkets krav.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar risken för olämpliga poliser, vilket kan skapa oro och negativ inställning till polisrekryteringen. Fokus ligger på problem snarare än lösningar eller nyanseringar.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder värdeladdade ord som "risk", "brister" och "föråldrat" vilket förstärker en kritisk ton mot nuvarande antagningsprocess.

⚖️ Källbalans

Endast Riksrevisionen citeras utförligt, medan röster från Polismyndigheten, regeringen eller berörda kandidater saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer från Polismyndigheten eller regeringen om kritiken samt alternativa perspektiv på varför nuvarande metod valts.

✅ Slutsats

Artikeln betonar strukturella orättvisor och hinder för kvinnor och utlandsfödda, vilket indikerar en vänsterorienterad vinkling. Kritiken riktas mot systemfel snarare än individuellt ansvar, och föreslår indirekt ökad statlig insats för att lösa problemen.

50% Vänster · 40% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar fara och brister ("Risk att olämpliga blir poliser") vilket förstärker ett problemfokus utan att nämna förbättringsarbete eller myndighetens svar.

💬 Språkvinkling

Frekventa ord som "risk", "brister", "föråldrat" och "inte tillräckliga resurser" ger en negativ laddning som förstärker kritiken mot systemet.

⚖️ Källbalans

Endast Riksrevisionens rapport och projektledarens citat hörs; varken Polismyndigheten, regeringen eller antagningsansvariga ges utrymme att bemöta kritiken.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar fakta om nuvarande förbättringsprojekt, statistik över antagningsutfall och kommentarer från polisutbildningen eller fackliga företrädare som kan nyansera bilden.

✅ Slutsats

Texten kritiserar antagningssystemet och lyfter jämlikhetsaspekter, vilket drar åt vänster, men bygger främst på en myndighetsgranskning och saknar politisering. Fokus på förvaltningskvalitet och tekniska lösningar ligger nära en teknokratisk mittenposition. Därför klassas lutningen som huvudsakligen Center med viss vänsterkantning.

38% Vänster · 45% Center · 17% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på risken att olämpliga blir poliser, vilket sätter en kritisk ram kring polisrekryteringen och antyder systembrister snarare än individuellt ansvar.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men betonar brister, risker och kritik. Ordval som "risk", "brister" och "kritiseras" förstärker en problemfokuserad ton.

⚖️ Källbalans

Endast Riksrevisionen och projektledaren Linda Jönsson citeras, inga röster från Polismyndigheten, polisutbildningen eller antagna kandidater ges utrymme.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer från Polismyndigheten, ansvariga politiker och nuvarande poliser. Det ges ingen motbild eller förklaring till varför nuvarande antagningssystem används.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt systemkritisk och problemorienterad vinkel men undviker partipolitisk polemik. Fokus ligger på tekniska och organisatoriska brister snarare än ideologiska frågor, vilket är typiskt för en centerposition. Avsaknaden av motbilder förstärker dock en viss lutning åt vänster, men helheten är mestadels teknokratisk och saklig.

45% Vänster · 50% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet kritiserar kvantitetsdriven polisexpansion och pekar på strukturella orättvisor. Artikeln visar hur nuvarande system både sänker kvaliteten och missgynnar kvinnor och utlandsfödda, vilket bekräftar V:s maktkritiska analys. Granskningen kan användas av partiet för att kräva djupare reformer snarare än fler poliser.

Liberalerna

Liberalerna förenar krav på stark ordningsmakt med inkluderande, icke-diskriminerande processer. Artikeln belyser bristande kvalitet och tester som missgynnar kvinnor och utlandsfödda, vilket stöder L:s krav på modernare rekrytering och högre utbildningsstandard. Innehållet kan användas för att driva deras reformagenda.

Miljöpartiet

Miljöpartiet kritiserar kvantitetsfixerad politik och lyfter jämlikhetsperspektiv. Artikeln visar hur jakten på fler poliser leder till diskriminerande tester och sänkt kvalitet, vilket stämmer med MP:s syn att institutioner måste reformeras för klimat av rättvisa och inkludering. Därmed gynnar rapporteringen partiets narrativ.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna leder i dag en regering som lovat snabbt fler poliser. Riksrevisionens kritik visar hur kvantitetsfokus riskerar sänka kvaliteten, vilket underminerar M:s berättelse om ett effektivt polislyft. Artikeln saknar krav på de hårdare urval och ordningssatsningar som M profilerar sig med.

Sverigedemokraterna

SD betonar höga fysiska krav, stark svensk språknorm och avvisar särlösningar. Artikeln problematiserar just de tester som missgynnar kvinnor och utlandsfödda och föreslår anpassning, vilket krockar med SD:s hårdare linje. Trots viss samsyn om behovet av gallring blir helhetsintrycket kritiskt mot SD:s perspektiv.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln påpekar att S-regeringen 2017 satte kvantitetsmålet men lyfter samtidigt behovet av jämlika, kvalitativa antagningsmetoder – något som passar partiets rättviseretorik. Kritiken riktas främst mot Polismyndigheten, inte explicit mot Socialdemokraterna. Totaleffekten varken stärker eller försvagar partiets linje nämnvärt.

Centerpartiet

Centerpartiet vill se rättssäkra och inkluderande urval men har inte polisrekrytering som huvudfråga. Artikeln efterlyser modernare, mer jämlika tester utan att ta ställning i de decentraliserings- eller landsbygdsaspekter som C driver. Därmed påverkas partiets profil varken positivt eller negativt.

Kristdemokraterna

KD vill kombinera fler poliser med tydliga värdegrunds- och kvalitetskrav. Artikeln understryker behovet av bättre resurser och urvalsmetoder men problematiserar även det volymmål KD stött. Eftersom den inte rör familj- eller värderingsfrågor blir påverkan på KD:s helhetsagenda begränsad.