slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Så går en överbelastningsattack till

Publicerad: 11 juni 2025, 14:38 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

SVT och andra stora aktörer i Sverige har nyligen drabbats av överbelastningsattacker, även kända som DDoS-attacker, som syftar till att göra datorsystem och webbtjänster otillgängliga för användare. Dessa attacker har blivit vanligare och kräver att företag vidtar åtgärder för att skydda sig, inklusive att ha en krisberedskap med kompetent personal. Måns Jonasson från Internetstiftelsen betonar vikten av att ta hotet på allvar.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ utan värdeladdade ord eller vinklingar. Den speglar tydligt artikelns innehåll om överbelastningsattacker utan att antyda skuld eller ansvar.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt utan känsloladdade uttryck. Expertcitat används balanserat och utan dramatisering.

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar sig enbart mot en expert från Internetstiftelsen. Perspektiv från drabbade företag eller myndigheter saknas, vilket begränsar bredden.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga motiv bakom attackerna eller vilka aktörer som vanligtvis ligger bakom dem. Information om myndigheternas roll och ansvar saknas också.

✅ Slutsats

Artikeln präglas av en teknokratisk och neutral framställning utan tydlig politisk vinkling. Fokus ligger på tekniska lösningar och expertutlåtanden snarare än ideologiska eller politiska aspekter, vilket indikerar en centerorienterad balans.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på hotet och svårigheterna med att skydda sig mot överbelastningsattacker, vilket kan skapa en känsla av osäkerhet.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men betonar svårigheterna och kostnaderna med att hantera attacker, vilket kan förstärka en känsla av hot.

⚖️ Källbalans

Endast en expert från Internetstiftelsen citeras, vilket ger en teknisk perspektiv men saknar röster från drabbade företag eller myndigheter.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte specifika exempel på drabbade företag eller hur de hanterat situationen, vilket skulle ge mer kontext.

✅ Slutsats

Artikeln har en teknokratisk och neutral ton med fokus på tekniska aspekter av överbelastningsattacker. Den saknar politiska dimensioner och betonar vikten av krisberedskap utan att förespråka specifika statliga eller marknadslösningar. Detta placerar den i mitten av den politiska skalan, med en balans mellan olika perspektiv.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, med fokus på att förklara överbelastningsattacker utan att lägga värderingar eller politiska vinklar på ämnet.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och tekniskt, utan laddade ord eller känslomässiga uttryck. Citat används för att förtydliga expertens synpunkter.

⚖️ Källbalans

Endast en expert från Internetstiftelsen får uttala sig. Andra perspektiv, såsom myndigheter, drabbade företag eller kritiska röster, saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga politiska motiv, internationella aktörer eller statliga insatser för cybersäkerhet. Det saknas även information om hur privatpersoner påverkas.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och neutral framtoning, med fokus på fakta och expertråd snarare än politiska eller ideologiska perspektiv. Ingen partipolitisk vinkel eller värderingsdriven inramning förekommer, vilket placerar den i mitten enligt svensk skala. Bristen på systemkritik eller marknadslösningar förstärker centerpositionen.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ; både rubrik och text fokuserar på hur en attack går till och vilka svårigheter den innebär, utan värderande vinkel.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt; negativa ord som "långvariga och kostsamma" beskriver konsekvenser snarare än moraliskt laddar.

⚖️ Källbalans

Endast en expert från Internetstiftelsen citeras; inga röster från drabbade organisationer, myndigheter eller säkerhetsföretag.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar statistik över attackernas omfattning, myndighetsåtgärder och alternativa expertbedömningar, vilket begränsar kontexten.

✅ Slutsats

Ämnet behandlas som ett tekniskt, icke-politiserat problem med fokus på praktiska skyddsåtgärder. Ingen partipolitisk vinkel eller ideologiskt färgat språk framträder, och inslaget lutar därför mot ett neutralt, mittenbetonat perspektiv.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Artikeln betonar behovet av krisberedskap, kompetent personal och företagens ansvar att skydda sig mot cyberangrepp – teman som harmonierar med Moderaternas fokus på digital infrastruktur, säkerhet och att privata aktörer själva måste investera i skydd. Frånvaron av krav på statlig reglering gör att texten snarare bekräftar M:s marknadsliberala säkerhetslinje än utmanar den.

Liberalerna

Liberalerna betonar digital säkerhet och behovet av kompetens mot cyberhot. Texten framhåller just dessa faktorer – expertis, beredskap och hotbild mot fria medier – vilket indirekt validerar L:s agenda om starkt skydd av infrastrukturen utan att kräva ökad statlig detaljstyrning. Därför tolkas vinklingen som gynnsam.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten är faktainriktad och beskriver DDoS-angrepp utan att beröra statlig reglering, offentlig beredskap eller socialdemokratiska kärnfrågor om offentlig kontroll. Den ger inga värderingar som direkt stödjer eller kritiserar partiets linje om ökad samhällssäkerhet, varför påverkan på partiets position framstår som neutral.

Sverigedemokraterna

Reportaget nämner överbelastningsattacker mot SVT men lägger ingen politisk skuld eller krav på hårdare statskontroll, vilket gör att SD:s retorik om stärkt nationell säkerhet och reglerad public service varken stöds eller ifrågasätts. Innehållet förblir tekniskt och neutralt i förhållande till partiets prioriteringar.

Centerpartiet

Artikeln behandlar cybersäkerhet men nämner inte entreprenörskap, klimat, decentralisering eller EU-samverkan som C driver. Den ger inga vinklar som tydligt stärker eller försvårar Centerpartiets politik, och framstår därför som neutral ur deras perspektiv.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiets kritik mot marknadsstyrning eller krav på offentlig kontroll av kritisk infrastruktur berörs inte. Artikeln fokuserar på företagens eget ansvar och tekniska lösningar men utan ideologisk laddning, vilket gör påverkan på V:s narrativ marginell och neutral.

Kristdemokraterna

KD lyfter ofta trygghet och samhällsberedskap, men artikeln tar ingen moralisk eller politisk ställning om familj, vård eller nationell styrning. Den tekniska beskrivningen av DDoS ger därför varken positivt eller negativt utslag för partiets profil.

Miljöpartiet

Miljöpartiets kärnfrågor om klimat, hållbarhet och social rättvisa nämns inte. Cybersäkerhet ligger utanför partiets främsta profil, och artikeln innehåller ingen miljö- eller rättvisedimension som skulle påverka stödet. Därmed är vinkeln neutral i relation till MP.