slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Så många är gängkriminella i Sverige

Publicerad: 7 november 2025, 08:52 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Justitieminister Gunnar Strömmer och rikspolischef Petra Lundh har presenterat en uppdaterad lägesbild som visar att 67 500 personer kan kopplas till gängrelaterade våldsdåd i Sverige 2025. Av dessa är omkring 17 500 aktiva gängkriminella och ytterligare 50 000 har kopplingar till kriminella nätverk. Ökningen beror på nya metoder för att ta fram siffrorna, inte på en faktisk ökning av antalet gängkriminella.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar mängd ("Så många") och antyder ett fast besked. Brödtexten nyanserar genom att varna för tolkningar och hänvisa till metodändringar. Viss rubrik–text-diskrepans som kan förstärka en problemram om kriminalitet.

💬 Språkvinkling

Sakligt, byråkratiskt språk. Värdeladdning begränsas till ord som "våldsdåd" och ett motiverande citat om att "göra allt vi kan". Ingen dramatik i texten, men mängdfokuset kan trigga alarmism.

⚖️ Källbalans

Endast justitieministern och rikspolischefen citeras; båda företräder staten. Frånvaro av forskare, opposition, lokalsamhällen eller rättssäkerhetsperspektiv. Resultatet blir ett ensidigt myndighets- och regeringsperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Oklart vad "kopplad till" innebär, hur metoden ändrats och vilka osäkerheter som finns. Ingen längre trend, regional fördelning eller befolkningsandelar. Avsaknad av kritiska röster om risk för stigmatisering, mätfel eller alternativa förklaringar.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot center genom en teknokratisk och försiktigt nyanserad presentation av polisens statistik, med betoning på metodfrågor och utan tydlig politisk konflikt. Den återger i huvudsak myndighetslinjen och undviker normativa slutsatser. Samtidigt ger ämnesvalet och rubrikens mängdfokus en brottsram som ofta kopplas till höger, vilket bidrar till ett lätt högerdrag.

10% Vänster · 60% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken dramatiserar omfattningen genom formuleringen "Så många...", vilket sätter ett larmande fokus på hotet snarare än metodfrågor. Brödtexten fortsätter samma vinkel utan att problematisera definitioner eller osäkerheter.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt men upprepar termer som "gängkriminella" och "våldsdåd", vilket förstärker hotkänslan. Få värdeladdade adjektiv, men citatet "göra allt vi kan" signalerar handlingskraft.

⚖️ Källbalans

Endast justitieministern (M) och rikspolischefen citeras, båda med intresse av att framhäva problemets storlek. Forskare, opposition och civilsamhälle saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Ingen metodkritik, historisk trendanalys eller socioekonomisk bakgrund ges. Förebyggande perspektiv och ifrågasättande röster om repressiv politik uteblir.

✅ Slutsats

Artikeln betonar hotet från gängkriminalitet, ett ramverk som ofta används i högerdebatt för hårdare åtgärder. Endast statliga makthavare citeras; inga röster som lyfter ojämlikhet eller förebyggande insatser vilket dämpar vänsterperspektiv. Därmed får texten en övervikt åt högerinramning trots relativt neutralt språk.

10% Vänster · 35% Center · 55% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar starkt på antalet gängkriminella, vilket ramar in frågan som ett omfattande samhällsproblem. Framingen betonar hotbilden snarare än bakomliggande orsaker eller möjliga lösningar.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men använder ord som "våldsdåd" och "gängkriminella" återkommande, vilket förstärker allvaret. Citaten från polisen är neutrala men understryker polisens ansvar och åtgärder.

⚖️ Källbalans

Endast myndighetskällor (justitieminister och rikspolischef) får komma till tals. Andra perspektiv, såsom forskare, sociala insatser eller civilsamhället, saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kontext om orsaker till gängkriminalitet, alternativa lösningar eller kritik mot myndigheternas arbete. Ingen röst från drabbade områden eller experter utanför polisen.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig högerlutning då den fokuserar på brottsstatistik, myndighetsåtgärder och polisens roll, utan att belysa sociala orsaker eller alternativa perspektiv. Framing och källval betonar individ- och ordningsfrågor snarare än strukturella eller omfördelande lösningar. Avsaknaden av andra röster förstärker denna lutning.

10% Vänster · 35% Center · 55% Höger

Dominant vinkling: Höger

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) får stort utrymme att presentera data, och artikeln förmedlar budskapet utan kritiska motfrågor. Genom att framhäva nya polis­metoder och lova krafttag porträtteras regeringen som handlingskraftig, vilket harmonierar med Moderaternas profil om lag och ordning.

Sverigedemokraterna

Den höga siffran på 67 500 gängkopplade personer bekräftar SD:s återkommande varningar om omfattande kriminalitet. Frånvaron av sociala förklaringar eller migrationsperspektiv gör att problemet framstår som akut och kräver hårda åtgärder, något som ligger nära SD:s retorik.

Kristdemokraterna

KD har en tydlig profil om trygghet och fler poliser. Den stora siffran och betoningen på polisens arbete stöder bilden av att hårdare tag behövs, vilket harmonierar med Kristdemokraternas prioriteringar.

Liberalerna

Liberalerna lyfter lag och ordning som kärnfråga. Artikeln understryker problemets omfattning och regeringens fakta­baserade respons, vilket går i linje med Liberalernas krav på tydliga åtgärder mot gäng och stärker deras narrativ om behovet av skärpt kriminalpolitik.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Artikeln lyfter enbart repressiva aspekter och polisens lägesbild, utan att problematisera sociala orsaker, ojämlikhet eller förebyggande välfärdsinsatser som Vänsterpartiet betonar. Detta förstärker en berättelse som kan legitimera mer hårdför politik och marginaliserar V-perspektivet.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln presenterar en saklig lägesbild utan att skylla utvecklingen på vare sig nuvarande eller tidigare regeringar. Siffrorna kan stödja Socialdemokraternas egen linje om behovet av både hårdare tag och förebyggande insatser, men detta nämns inte. Fokus ligger på polisens metodförbättringar och Moderaternas minister, vilket gör att S-perspektivet varken ifrågasätts eller bekräftas tydligt.

Centerpartiet

Centerpartiet driver inte gängfrågan som huvudprofil. Artikeln ger en teknisk redogörelse utan att diskutera landsbygd, decentralisering eller liberala rätts­statsperspektiv. Därmed påverkas partiets agenda vare sig positivt eller negativt.

Miljöpartiet

Miljöpartiet fokuserar främst på klimat och social rättvisa. Texten handlar uteslutande om kriminalitet utan att beröra de mjuka eller förebyggande dimensioner som MP brukar lyfta. Därmed varken gynnar eller skadar artikeln partiets kärnfrågor.