slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Så riskerar svenska band att drabbas av Trumps tullar

Publicerad: 7 augusti 2025, 11:01 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA har infört nya tullar på 15 procent på varor från EU, vilket påverkar flera branscher, inklusive musikindustrin. Svenska band och musikföretag oroar sig för att det blir dyrare för amerikanska fans att köpa skivor och merchandise, vilket kan leda till minskad försäljning. Dessutom har kostnaderna för visum ökat, vilket gör det dyrare för svenska band att turnera i USA.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken personifierar åtgärden som "Trumps tullar" och inleder med att många drabbas hårt, vilket sätter en negativ ram. Fokus flyttas snabbt från generell handel till musikbranschen och svenska band. Framing betonar konsekvenser för svenska aktörer snarare än skälen till tullarna.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "drabbas hårt", "oro", "osäkerheten är stor" och "lönar sig knappt" förstärker ett hotfullt tonläge. Spekulativa uttryck ("kan få effekten") dominerar. Trump namnges som orsak, vilket förstärker ett personifierat skuldnarrativ.

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar tungt på en källa: Daniel Johansson från branschtidningen Musikindustrin (kopplad till Ifpi/Musikförläggarna). Inga uttalanden från USA:s handelspart, svenska myndigheter, oberoende ekonomer eller direkt berörda artister/konsumenter. Perspektivet blir branschintressets.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund till varför tullarna införs, vilka varor som omfattas och möjliga undantag/de minimis. Ingen kvantifiering av hur mycket svensk musikexport till USA sker via fysisk handel eller möjliga lösningar (US-fulfillment). Inga EU/USA-reaktioner, myndighetsråd eller källor om visumavgifternas beslutsprocess.

✅ Slutsats

Texten är främst praktisk och konsekvensfokuserad för svenska aktörer, utan tydliga policyrekommendationer – typiskt mittenram. Samtidigt personifieras skulden till en högerpolitiker och språket betonar negativa effekter, vilket ger en svag vänstervridning. Sammantaget dominerar ett sakligt, näringslivsnära konsekvensperspektiv med begränsad politisk fördjupning.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen framställer tullarna som ett direkt hot mot svenska band och använder "drabbas" för att förstärka negativ inramning, utan att problematisera motivet bakom åtgärden.

💬 Språkvinkling

Formuleringar som "drabbas hårt", "stor oro" och "lönar sig knappt" ger en känslomässigt negativ ton; Trump presenteras enbart som orsaken till problemen.

⚖️ Källbalans

Nästan alla citat kommer från en svensk branschföreträdare; inga amerikanska myndigheter, företag eller analytiker som stödjer tullarna får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte bakgrunden till handelskonflikten, eventuella fördelar för andra sektorer eller kommenterar regeringens strategi, vilket begränsar kontexten.

✅ Slutsats

Artikeln betonar frihandel och praktiska konsekvenser snarare än omfördelning eller traditionella värden. Kritiken mot protektionism ligger nära en marknadsliberal mittenposition och saknar tydlig vänsterfokus på ojämlikhet eller högerfokus på nationellt självbestämmande. Därför klassas den som främst centerorienterad.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på negativa konsekvenser för svenska aktörer och uttrycker oro över Trumps tullar, vilket ramar in frågan ur ett svenskt och drabbat perspektiv snarare än neutralt.

💬 Språkvinkling

Språket är emotionellt laddat med ord som "drabbas hårt", "stor oro" och "knappt lönar sig". Fokus ligger på negativa effekter och svårigheter för svenska företag och artister.

⚖️ Källbalans

Endast svenska branschföreträdare och experter inom musikindustrin intervjuas. Ingen amerikansk röst eller någon som försvarar tullarna får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella motiv bakom tullarna, amerikanska perspektiv eller möjliga positiva effekter för andra grupper. Ingen analys av politiska orsaker eller alternativa lösningar presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln betonar negativa konsekvenser för svenska aktörer och lyfter fram orättvisor och svårigheter, vilket är typiskt för en vänsterlutande vinkling. Endast kritiska röster får utrymme och inga försvarare av tullarna eller amerikanska perspektiv inkluderas. Fokus på statliga och kollektiva lösningar samt oro för små aktörer förstärker vänsterdominansen.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln ramar in tullarna som ett hot mot svenska jobb och export – från bil och stål till musik – och lyfter särskilt små aktörer med tunna marginaler. Den kritiserar implicit Trumps protektionism och visar på ökad visumkostnad som ytterligare hinder. Perspektivet ligger nära S syn på export som välfärdsmotor och motstånd mot skadlig protektionism, samt omsorg om utsatta branscher. Avsaknaden av sociala kompensationsförslag gör dock vinkeln främst marknadsfokuserad.

Moderaterna

Texten är tydligt frihandelsvänlig och problematiserar tullar som kostnadsdrivande hinder för företag och arbete. Den använder branschföreträdare som auktoritativ röst och saknar balans kring eventuella skäl för tullarna. Detta stöder Moderaternas linje om öppna marknader, starkt näringsliv och motstånd mot protektionism. Den kritiska tonen mot Trumps tullpolitik ligger dessutom i linje med M:s exportfokus.

Centerpartiet

Vinkeln är pro-frihandel och småföretagsvänlig, med fokus på hur tullar slår mot export, entreprenörer och kultursektorn. Att endast svenska röster används och att skälen till tullarna inte redovisas förstärker kritiken mot protektionism. Det harmonierar med C:s frihandels- och småföretagslinje samt EU-inriktade exportperspektiv. Därför är framställningen gynnsam för Centerpartiet.

Kristdemokraterna

Artikeln betonar hur tullar och högre visumkostnader försvårar för företag och kulturutövare, särskilt mindre aktörer. Den frihandelsvänliga, småföretagsorienterade vinkeln och kritiken mot protektionism ligger nära KD:s näringslivs- och exportvänliga hållning. Fokus på familjenära kultursektorer och civilsamhällets aktörer passar också partiets ton. Därför framstår texten som gynnsam för KD.

Liberalerna

Texten lyfter negativa effekter av tullar på handel, arbete och kulturutbyte och visar hur regler hindrar turnéer och skivförsäljning. Den saknar motröster som försvarar protektionism och blir därmed ett implicit försvar för öppenhet och fri rörlighet. Detta stämmer väl med Liberalernas frihandelsprofil, kultur- och kunskapsinriktning samt EU-positiva hållning. Därför gynnsam.

Miljöpartiet

Artikeln problematiserar handelsbarriärer och hur de drabbar kulturutbyte och små aktörer, med implicit kritik mot Trump. Det stödjer MP:s internationella solidaritet och öppna kulturflöden. Samtidigt saknas klimat- och hållbarhetsdimensioner, vilket gör att överlappet är värderingsmässigt snarare än politiskt konkret. Totalt sett är inramningen ändå fördelaktig för MP.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Artikeln utgår från att frihandel är positiv och att amerikanska tullar är skadliga, samt pekar ut Trump som ansvarig. Den ger ingen plats åt suveränitets- eller industriskyddsargument och saknar EU-kritisk eller nationellt protektionistisk vinkel. Det går emot SD:s mer protektionistiska och USA-/Trumpvänliga narrativ, samt EU-skepsis. Därför blir inramningen ofördelaktig för SD.

Neutral för

Vänsterpartiet

Texten tar ett marknads- och exportperspektiv där frihandel framställs som självklar nytta och tullar som skadliga, utan diskussion om arbetstagares villkor eller offentlig kulturpolitik. Samtidigt visar den omsorg om små artister och ojämlika marginaler. Det överlappar delvis V:s solidaritetsperspektiv men saknar deras strukturella kritik av global handel och företagsmakt. Sammantaget blir inramningen mest neutral för V.