slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Så slår Trumps tullar mot svensk export: ”Torktumlare”

Publicerad: 20 januari 2026, 18:30 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Sveriges export till USA minskade med 16 procent mellan april och november 2025, vilket är betydligt mer än EU-genomsnittet på 3,5 procent, på grund av Donald Trumps tullar. Motorfordonsexporten drabbades särskilt hårt med en minskning på 25 procent, vilket har lett till att svenska företag som Volvo och Scania anpassar sig genom att flytta produktion och söka nya marknader. Den osäkra handelspolitiken har gjort den amerikanska marknaden mindre attraktiv för svenska företag, enligt Anna Stellinger från Svenskt Näringsliv.

📰 Rubrikvinkling

Rubrik och ingress framställer Trumps tullar som skadliga för svensk export, förstärkt av metaforen "torktumlare". Fokus ligger på negativa effekter och osäkerhet för Sverige, utan genomgång av skäl eller eventuella vinster i USA. Vinkeln är problemorienterad och frihandelsvänlig.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade citat som "berg och dalbana", "torktumlare" och uppmaningar att "inte vika sig" förstärker dramatik och konflikt. Tonen betonar osäkerhet snarare än nyanser.

⚖️ Källbalans

Citerade röster är Svenskt Näringsliv, Kommerskollegium och en svensk professor; alla från ett svenskt frihandels- och expertperspektiv. Avsaknad av amerikanska beslutsfattare, företagsföreträdare eller fackliga röster som försvarar eller nyanserar tullarna. EU:s eller regeringens ståndpunkter återges inte.

🔎 Utelämnanden

Saknas är Trumps motiv och potentiella vinnare i USA (t.ex. bil- och stålindustri), samt hur svenska arbetstillfällen eller konsumenter påverkas. Alternativa förklaringar till exportfallet (konjunktur, valuta, produktionsskiften) diskuteras inte. Konkreta svar från EU-kommissionen eller USA saknas.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot en frihandelsvänlig, teknokratisk mitt genom att fokusera på data, expertkommentarer och företagens anpassning, samt att framställa tullarna som skadliga. Frånvaro av amerikanska pro-tullperspektiv och fackliga röster förstärker denna mittposition snarare än vänster- eller högerideologiska ramar. Därför dominerar Center.

22% Vänster · 58% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in Trumps tullar som ett direkt hot mot svensk export och använder citatet ”Torktumlare” för att förstärka en negativ och dramatisk bild av situationen.

💬 Språkvinkling

Ord som ”torktumlare”, ”berg och dalbana” och ”inte smickra” ger en känslomässig, oroande ton snarare än neutralt faktaspråk.

⚖️ Källbalans

Tre svenska källor citeras: Svenskt Näringsliv, Kommerskollegium och en nationalekonom; ingen amerikansk företrädare, ingen som försvarar tullarna eller beskriver potentiella vinster för USA.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar Trumps motiv till tullarna, kommentarer från USA-administrationen, samt perspektiv som stödjer protektionism eller visar eventuella positiva effekter för amerikansk industri.

✅ Slutsats

Fokuset på frihandelns betydelse och svensk industris anpassning speglar ett marknadsliberalt, teknokratiskt perspektiv snarare än ideologisk kamp. Brist på amerikanska röster och utebliven argumentation för protektionism ger inget tydligt höger-vänster-slag, utan en huvudsakligen pragmatisk mitteninramning.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på de negativa effekterna av Trumps tullar för svensk export och använder metaforer som förstärker osäkerheten. Framing betonar svensk sårbarhet och påverkan snarare än möjliga anpassningar eller alternativa perspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder vissa dramatiska uttryck som "torktumlare" och "berg och dalbana". Dessa förstärker känslan av oro och instabilitet kring handelspolitiken.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst svenska näringslivsrepresentanter och en nationalekonom. Amerikanska röster, politiker eller företag saknas, liksom röster från arbetstagarsidan.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella positiva effekter av tullarna för vissa svenska företag eller möjliga fördelar för amerikansk industri. Den saknar även kommentarer från svenska fackförbund eller mindre företag.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt fokus på ekonomiska konsekvenser och företagsanpassning, vilket är typiskt för en teknokratisk och pragmatisk mittposition. Den undviker starka ideologiska ställningstaganden och ger utrymme åt experter snarare än politiska aktörer. Bristen på systemkritik eller marknadsliberala lösningar förstärker centerprägeln.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln skildrar Trumps tullar som ett direkt hot mot svensk industri och jobben, och betonar vikten av en enad EU-linje. Det ligger nära Socialdemokraternas syn på export som motor för välfärd och behovet av internationellt samarbete för rättvisa spelregler. Fokus på industri, kollektivt agerande och statligt stödda omställningar harmonierar med partiets industripakt-retorik. Inga inslag ifrågasätter deras skatte- eller välfärdsprofil.

Moderaterna

Moderaternas frihandelsvänliga och företagsorienterade linje bekräftas av artikelns kritiska hållning till tullar och dess fokus på hur näringslivet drabbas. Betoningen på EU-sammanhållning och företag som flyttar produktion för att undvika handelshinder korresponderar med M:s argument om öppna marknader och förutsägbara regler. Inga delar utmanar partiets skattesänkningar eller arbetslinje.

Centerpartiet

Centerpartiet är klart frihandels- och EU-positivt. Artikeln understryker skadeverkningar av tullar på svenska små- och storföretag samt behovet av nya marknader, vilket bekräftar C:s budskap om öppen handel och diversifiering. Tonen om förutsägbara regler och gränsöverskridande lösningar ligger i linje med partiets ekoliberala handelsagenda.

Kristdemokraterna

KD:s program stödjer frihandel och ett starkt EU-samarbete för gemensamma regler. Artikeln betonar att tullarna slår mot svenska företag och uppmanar till samlad EU-respons, något som harmonierar med KD:s idé om internationell samverkan för trygghet och tillväxt. Familj- och värdefrågor berörs inte, så inget står i konflikt.

Liberalerna

Liberalerna driver hård kamp för frihandel, EU-sammanhållning och mot protektionism. Artikelns negativa skildring av Trumps tullpolitik och kravet på ett enat EU svarar direkt mot L:s hjärtefrågor. Näringslivets röster och akademisk analys framställs som rationella, vilket stärker Liberalernas argument om marknadsekonomi och internationella regelverk.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD är mer protektionistiskt lagda och skeptiska till EU-integration. Artikeln beskriver Trumps tullar som entydigt negativa och lyfter EU-enighet som lösningen, vilket går emot SD:s kritik av överstatlighet. Fokus ligger på frihandel och global export snarare än nationellt självbestämmande, vilket kolliderar med partiets handelsskepsis och betoning på inhemsk produktion.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till global frihandel som styrs av företagsintressen och vill se större demokratisk kontroll. Artikeln presenterar tullar uteslutande som problem för företag och export, utan att beröra arbetstagares villkor eller social rättvisa. Perspektivet domineras av Svenskt Näringsliv och EU-enighet, vilket marginaliserar V:s kritik av kapitalistisk handelslogik.

Neutral för

Miljöpartiet

Miljöpartiet är kritiskt till ohämmad frihandel men ogillar också fossilvänlig Trump-politik. Artikeln fokuserar på ekonomiska förluster och EU-sammanhållning, utan miljö- eller rättviseperspektiv. Den stöttar frihandel men nämner inte klimatkrav eller hållbar omställning, vilket gör att innehållet varken direkt gynnar eller angriper MP:s centrala prioriteringar.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935