SD efter kritiken mot regeringen: Kan ställa utrikespolitiska krav

Publicerad: 3 augusti 2025, 18:16 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Sverigedemokraterna har kritiserat regeringen efter dess beslut att kräva att EU fryser handelsavtalet med Israel. Partiets utrikespolitiska talesperson, Aron Emilsson, uttrycker förvåning över beslutet och utesluter inte att SD kan komma att ställa utrikespolitiska krav framöver. Jimmie Åkesson, partiledare för SD, kallade beslutet ett 'haveri' och antydde att det kan få konsekvenser för framtida förhandlingar med Tidöpartierna.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter SD:s hot om utrikespolitiska krav och deras kritik mot regeringen, vilket ger en konfliktorienterad vinkel som centrerar SD:s perspektiv snarare än sakfrågan om Israelavtalet; värdeladdningen är måttlig.

💬 Språkvinkling

Termer som ”stenhård kritik”, ”haveri” och ”kappvändning” skapar dramatik men tillskrivs citat från SD; nyhetstexten själv håller neutral ton.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar endast SD:s talesperson och partiledare, ingen kommentar från regeringen, UD eller andra partier, och saknar expert- eller forskarröst som kan sätta beslutet i kontext.

🔎 Utelämnanden

Motiveringarna bakom regeringens krav, EU:s process, samt reaktioner från oppositionen vänsterut och civilsamhället utelämnas; läsaren får begränsad förståelse för sakfrågans bredare konsekvenser.

✅ Slutsats

Genom att enbart återge SD:s kritik och citera deras värdeladdade ord utan att låta regeringen eller oberoende experter komma till tals får SD:s högerposition stort medialt utrymme. Det obalanserade källurvalet och konfliktvinkeln ger ett tydligt genomslag för ett borgerligt/nationalkonservativt narrativ, vilket placerar inslaget något till höger om mitten.

25% Vänster · 30% Center · 45% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på SD:s kritik och potentiella krav mot regeringen, vilket ramar in artikeln som en konflikt mellan SD och regeringen snarare än sakfrågan om handelsavtalet med Israel.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och återger SD:s kritik utan värdeladdade ord från reportern. Citat från SD används för att förmedla partiets ståndpunkt.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på SD:s perspektiv och citat. Regeringens eller oppositionens synpunkter på SD:s kritik eller beslutet återges inte.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från regeringen, andra Tidöpartier eller oppositionen. Ingen bakgrund till varför regeringen ändrat linje eller hur beslutet motiveras ges.

✅ Slutsats

Artikeln återger SD:s kritik och krav utan att ta ställning, men saknar bredare kontext och fler röster. Fokus på partipolitisk process och saklig återgivning ger ett teknokratiskt, centristiskt intryck snarare än tydlig vänster- eller högerlutning. Avsaknaden av regerings- eller oppositionsperspektiv förstärker intrycket av status quo och process snarare än ideologisk konflikt.

0% Vänster · 70% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

Artikeln ger stort utrymme åt SD:s företrädare att formulera kritik och framtida krav utan motargument. SD porträtteras som principfasta och missnöjda med en "kappvänd" regering, samtidigt som de markerar hård linje mot Hamas. Den ensidiga exponeringen av deras perspektiv stärker partiets profil som tydlig utrikespolitisk vakthund. Totalt framstår artikeln som gynnsam för SD.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Som ledande regeringsparti framställs Moderaterna som "fladdriga och svaga" genom SD-citat om en "kappvändning" i Mellanösternpolitiken. Ingen moderat röst ges för att försvara beslutet, vilket gör att kritiken står oemotsagd. Fokus på att SD inte informerats undergräver bilden av regeringens professionalism och sammanhållning. Därmed missgynnas Moderaterna i artikelns vinkling.

Kristdemokraterna

Som del av regeringen framställs även Kristdemokraterna implicit som ansvariga för en plötslig kursändring som SD kallar "haveri". Avsaknaden av KD-försvar gör att bilden av ett svagt och splittrat regeringssamarbete dominerar. Artikelns ton underminerar därför KD:s trovärdighet i utrikespolitiken.

Liberalerna

Liberalerna, också regeringsparti, drabbas av samma negativa framing: regeringen beskrivs som dåligt samordnad och "fladdrig". Ingen liberal röst ges för att förklara beslutet eller bemöta SD:s kritik. Resultatet är ett ensidigt narrativ som försvagar Liberalernas bild av handlingskraft och pålitlighet.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln fokuserar på SD:s kritik av regeringens beslut att frysa EU:s handelsavtal med Israel. Att regeringen nu antar en linje Socialdemokraterna länge drivit nämns bara indirekt genom ordet "samlad opposition" utan att S får erkännande eller röst. Texten varken berömmer eller ifrågasätter S-positionen, utan lämnar partiet utanför huvudkonflikten. Därför är framställningen varken tydligt gynnsam eller negativ för Socialdemokraterna.

Centerpartiet

Centerpartiet nämns inte och deras generellt EU-positiva, men Israelkritiska hållning belyses inte heller. Konflikten mellan regeringen och SD presenteras utan att inkludera C:s syn eller förslag. Därmed påverkar artikelns vinkling varken partiets profil eller trovärdighet märkbart.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet stödjer en frysning av handelsavtalet, men artikeln låter inga V-företrädare komma till tals och analyserar inte vänsterargumenten. Fokus ligger helt på SD:s motstånd och regeringens beslut. V sammanblandas med "samlad opposition" men får ingen tydlig framställning, vilket ger en neutral effekt.

Miljöpartiet

Miljöpartiet stöder i regel sanktioner mot Israel, men artikeln nämner dem inte och diskuterar inte klimat- eller människorättsperspektivet som MP brukar lyfta. Texten kretsar kring SD:s reaktion och regeringsprocessen, vilket gör påverkan på MP:s profil marginell.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935