slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

SD vill se folkomröstning om grundlagsändringar

Publicerad: 14 oktober 2025, 10:32 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Sverigedemokraterna (SD) är kritiska till grundlagskommitténs förslag om att ändra reglerna för hur en grundlag kan ändras, vilket skulle kräva två tredjedels majoritet i riksdagen. SD menar att detta ger Socialdemokraterna möjlighet att blockera grundlagsändringar och kräver därför en folkomröstning i frågan. SD vill också kunna återkalla medborgarskap för grovt kriminella, vilket kräver en grundlagsändring.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral men vinkeln i texten kretsar kring SD:s invändningar och påståendet om S "veto". Begränsat utrymme åt motiv för kommitténs förslag och andra perspektiv ger en ensidig problemformulering med fokus på SD:s krav på folkomröstning.

💬 Språkvinkling

Språket är överlag neutralt, men Åkessons citat innehåller starka värdeord som "enorm förändring" och "väldigt dåligt". Mellanrubriken "Ger S veto..." förstärker SD:s ram utan tydlig attribuering.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar enbart SD och Jimmie Åkesson. Röster från Grundlagskommittén, Socialdemokraterna, regeringspartierna och oberoende statsvetare/jurister saknas, liksom tydlig redovisning av argumenten bakom 2/3-förslaget.

🔎 Utelämnanden

Saknas: kommitténs motiv för 2/3-regel och internationella jämförelser, Socialdemokraternas syn och regeringens hållning, samt experters bedömning av hur spärrar skyddar minoriteter. Kontext om folkomröstningars roll i grundlagsfrågor och juridiska ramar för medborgarskapsindragning nämns inte.

✅ Slutsats

Dominant lutning åt höger eftersom texten i huvudsak återger SD:s kritik och ramar (t.ex. S "veto") utan motröster från kommittén, S eller experter. Saklig fakta om nuvarande regler finns, men käll- och perspektivbalansen lutar mot SD:s narrativ, vilket ger större högerandel än center.

5% Vänster · 35% Center · 60% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken speglar endast SD:s krav och vinklar hela artikeln kring partiets perspektiv, vilket sätter tonen innan läsaren får någon annan synvinkel.

💬 Språkvinkling

Neutral berättarstil men många värdeladdade citat från Åkesson ("enorm förändring", "väldigt dåligt"), inga motcitat som mildrar retoriken.

⚖️ Källbalans

Endast SD-ledaren citeras; inga röster från grundlagskommittén, S, andra partier eller forskare, vilket ger ensidig källtäckning.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar motargument, historik om varför två-tredjedelskravet föreslås, internationella jämförelser samt experters syn på både medborgarskapsfrågan och demokratiska effekter.

✅ Slutsats

Rapporten ger utrymme nästan enbart åt SD:s kritik och problemformulering som ligger till höger om mitten och kopplas till hårdare medborgarskapsregler. Frånvaro av andra partiers eller experters perspektiv gör att högerramen dominerar, även om språkbruket i sig är nyktert.

20% Vänster · 35% Center · 45% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på SD:s krav på folkomröstning, vilket sätter deras perspektiv i centrum. Artikeln följer upp detta med att främst återge SD:s kritik mot förslaget.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och återger främst citat från Jimmie Åkesson utan värdeladdade ord från reportern. Tonen är återhållsam och saklig.

⚖️ Källbalans

Endast SD:s perspektiv och citat återges utförligt. Andra partiers eller grundlagskommitténs synpunkter saknas helt, vilket ger en ensidig bild.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte varför grundlagskommittén vill ändra reglerna eller vilka argument som finns för två tredjedels majoritet. Inga röster från S eller andra partier inkluderas.

✅ Slutsats

Artikeln återger SD:s kritik och krav utan att ta ställning, men saknar andra perspektiv och förklaringar. Det neutrala språket och avsaknaden av analys ger ett teknokratiskt och centristiskt intryck, där status quo och processfrågor står i fokus snarare än ideologiska motsättningar.

10% Vänster · 70% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

Texten bygger nästan helt på Jimmie Åkessons citat och återger SD:s argument om folkomröstning och "S-veto" utan kritiska motfrågor eller alternativa röster. Genom att lyfta partiets budskap om folkvilja och kriminalpolitik ges SD ett kommunikativt försprång och framställs som försvarare av demokratin.

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln återger SD:s kritik mot förslaget om två­tredjedels­majoritet och beskriver det som att S skulle få "vetorätt". Socialdemokraterna ges inga citat eller försvar, vilket gör att läsaren möter en ensidig bild där S framställs som ett makthungrigt hinder för reformer. Perspektivet undergräver S trovärdighet och antyder att partiet bromsar demokratisk utveckling.

Centerpartiet

Centerpartiet brukar värna institutionellt skydd och breda uppgörelser. Artikeln porträtterar sådant skydd (två tredjedelar) som odemokratiskt och låser fast reformer, vilket går på tvärs mot C:s decentralistiska och rättsstatliga ton. Utan att ge C:s röst riskerar texten att misstänkliggöra den typ av spärrar partiet ofta stödjer.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill stärka demokratins skydd mot hastiga majoritetsbeslut. Artikeln angriper just en sådan förstärkning och implicerar att vänstern (genom S) skaffar sig veto. Frånvaron av alternativ vänsterröst gör att V:s linje indirekt kritiseras och framställs som odemokratisk.

Miljöpartiet

Miljöpartiet förespråkar starka institutionella spärrar för att skydda demokrati och mänskliga rättigheter. Genom att beskriva kravet på två tredjedelar som ett hot mot folkviljan och ge S "vetorätt" sätter artikeln ett negativt ljus på den sorts reform MP kan stödja. MP:s perspektiv lyfts inte, vilket gör inramningen ofördelaktig.

Neutral för

Moderaterna

M nämns inte i texten och deras syn på grundlagsprocessen förklaras inte. Artikeln fokuserar på SD:s kritik och potentiell S-vetorätt utan att placera M i konflikten. Därmed påverkas inte Moderaternas ställning direkt; inga positiva eller negativa värderingar kopplas till deras politik.

Kristdemokraterna

KD nämns inte och deras värdeorienterade syn på konstitutionella frågor belyses inte. Texten granskar en teknisk regeländring ur SD:s perspektiv, vilket varken lyfter eller ifrågasätter Kristdemokraternas politik. Effekten blir i huvudsak neutral för partiet.

Liberalerna

Liberalerna framhäver oftast både rättsstat och behov av reformer. Artikeln tar endast SD:s parti och diskuterar inte liberala aspekter såsom maktdelning eller medborgarskydd. Därmed stöds eller kritiseras L:s hållning inte direkt, vilket ger ett neutralt genomslag.