slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Shoppingens dolda utsläpp: ”Går under radarn”

Publicerad: 12 juni 2025, 06:00 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Miljontals paket från kinesiska lågprisplattformar som Shein och Temu skickas till Sverige varje månad, men utsläppen från dessa leveranser syns inte i Sveriges klimatstatistik. Detta beror på att varorna ofta anländer via andra EU-länder och därmed inte deklareras i Sverige. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari betonar behovet av bättre koll på statistiken och att regeringen arbetar med att utforma mål för konsumtionsutsläpp som sker utanför landets gränser.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar "dolda utsläpp" och "går under radarn", vilket antyder att problemet är allvarligt och ignorerat. Detta ramar in artikeln med ett fokus på miljöproblem och bristande statistik.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder uttryck som "strömmar in" och "går under radarn", vilket förstärker bilden av ett dolt miljöproblem.

⚖️ Källbalans

Experter från SEI, Naturvårdsverket och Svensk Handel samt ministern citeras. Företagens perspektiv och konsumenternas motiv saknas dock.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella ekonomiska eller sociala fördelar med lågprisimporten, eller konsumenternas perspektiv på varför de väljer dessa plattformar.

✅ Slutsats

Artikeln lutar åt vänster då den betonar miljöproblem, kritiserar bristande statlig reglering och lyfter fram behovet av ökad statlig kontroll. Den saknar balans genom att inte inkludera marknads- eller konsumentperspektiv.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på 'dolda utsläpp' och antyder en brist i statistiken, vilket kan vinkla mot kritik av nuvarande system.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som 'går under radarn' och 'saknas' vilket kan förstärka intrycket av bristande kontroll.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar forskare från SEI och klimatministern, men saknar röster från näringslivet eller de kinesiska företagen.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella åtgärder från företagen själva eller andra länders hantering av liknande problem.

✅ Slutsats

Artikeln har en centristisk lutning eftersom den balanserar mellan att lyfta fram brister i statistiken och regeringens arbete med frågan. Den kritiserar inte direkt utan pekar på behovet av mer information och förbättringar, vilket är typiskt för en centristisk synvinkel.

40% Vänster · 50% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på dolda utsläpp och antyder ett problem som inte uppmärksammas tillräckligt, vilket sätter klimatperspektivet i centrum och kan förstärka känslan av otillräckliga åtgärder.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men ordval som "går under radarn" och "klimatskadliga utsläpp" ger en viss problematiserande ton kring konsumtion och statistik.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar forskare, myndigheter och klimatministern, samt nämner kritik från Miljöpartiet. Företagens eller konsumenternas perspektiv saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas röster från de kinesiska företagen, konsumenter och aktörer som skulle kunna försvara eller nyansera lågprishandeln. Ekonomiska och sociala aspekter på billig import diskuteras inte.

✅ Slutsats

Artikeln belyser klimatproblem kopplade till konsumtion och bristande statistik, samt lyfter kritik mot regeringen för otillräckliga åtgärder. Fokus ligger på systemfel och behovet av statlig reglering, vilket är typiskt för en vänsterorienterad ram. Perspektiv som försvarar marknad eller individens ansvar lyser med sin frånvaro.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram ”dolda” utsläpp som ”går under radarn”, vilket ramar in fenomenet som ett oupptäckt problem och antyder bristande politik- eller myndighetskontroll.

💬 Språkvinkling

Ord som ”strömmar in”, ”klimatskadliga” och upprepade ”går under radarn” skapar alarmistisk ton som signalerar att situationen är allvarlig och kräver åtgärder.

⚖️ Källbalans

Forskarna (SEI) och myndigheter dominerar, likaså kritik från Miljöpartiet; regeringen får kommentera men inga röster från bolagen, handelns bransch eller konsumenter hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kvantifiering av de uteblivna utsläppen, bolagens eller fraktbranschens syn, samt perspektiv som försvarar fri handel eller framhåller konsumentnytta och lägre priser.

✅ Slutsats

Fokus ligger på klimatproblem, behov av statlig reglering och kritik mot regeringens otillräckliga mål, utan marknads- eller individ­orienterade motbilder. Källurvalet och språkbruket förstärker bilden av ett systemfel som kräver politisk styrning, vilket sammantaget placerar inslaget tydligt åt vänster om mitten.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter att nuvarande regering saknar mål och statistik för konsumtionsutsläpp och att problemet behöver åtgärdas. Detta ligger nära Socialdemokraternas syn på att staten ska ta större ansvar för klimatpolitiken och införa bättre offentliga styrmedel. Kritiken mot den borgerliga regeringen öppnar också för oppositionens krav på skärpt klimatkontroll. Sammantaget bekräftar texten ett behov av den typ av mer heltäckande klimatpolitik som Socialdemokraterna förespråkar.

Centerpartiet

Centerpartiet driver grön skatteväxling och vill inkludera konsumtionsutsläpp i klimatpolitiken. Artikeln belyser precis detta problem och efterlyser bättre statistik samt kompletterande mål, vilket harmonierar med C:s klimatprofil. Kritiken mot regeringen understryker bristen på åtgärder som partiet länge krävt, vilket gör rapporteringen positiv för Centerpartiets linje.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill kraftigt skärpa klimatpolitiken och inkludera globalt ansvar för konsumtionsutsläpp. Artikelns fokus på dolda utsläpp och kritik mot bristande statlig kontroll spelar direkt in i partiets narrativ om att marknaden inte löser klimatkrisen. Därefter framstår Vänsterpartiets krav på omfattande klimatreglering som än mer motiverade.

Miljöpartiet

Miljöpartiet nämns som kritiker av regeringens brist på konsumtionsmål, och artikeln bekräftar att dolda utsläpp är ett problem som behöver åtgärdas. Det förstärker partiets kärnbudskap om att Sverige måste ta ansvar även för utsläpp utomlands. Därigenom presenteras MP:s linje som den mest proaktiva och lösningsorienterade.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna leder den regering som kritiseras för att sakna kompletterande konsumtionsmål och för dålig statistik. Fokus på dolda utsläpp antyder behov av ytterligare reglering som går utöver Moderaternas mer marknadsorienterade klimatlinje. Därmed ifrågasätts partiets klimatambition och regeringsduglighet, vilket ger ett negativt intryck av Moderaternas politik.

Sverigedemokraterna

Artikeln betonar globala klimatåtgärder och kritik mot att utsläpp i Kina inte räknas, vilket förutsätter mer internationellt ansvar och potentiella handelshinder. Detta kolliderar med SD:s skeptiska hållning till överstatlig klimatreglering och betoning på nationell suveränitet. Texten framhäver behov av striktare klimatstyrning, något SD ofta motsätter sig, och ger därför en ogynnsam bild ur partiets perspektiv.

Kristdemokraterna

Som en del av regeringen pekas KD indirekt ut när artikeln kritiserar bristen på kompletterande mål och statistik. Rapporten antyder behov av mer omfattande klimatreglering, medan KD betonar kärnkraft och försiktighet med nya byrder. Därmed hamnar partiets prioriteringar i skuggan och framställs som otillräckliga.

Liberalerna

Artikeln sätter Liberalernas klimat- och miljöminister i fokus och visar att hennes departement inte lyckats införa konsumtionsmål trots tidigare löften. Hon framstår som defensiv medan Miljöpartiets kritik lyfts fram. Detta ger intrycket att Liberalernas klimatpolitik är otillräcklig, vilket gör vinklingen ogynnsam för partiet.