slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Skjutningar i Sverige nästan halverade – men sprängningar dubblerade

Publicerad: 4 juli 2025, 10:34 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Antalet skjutningar i Sverige har nästan halverats hittills i år jämfört med samma period 2024, medan antalet sprängningar har dubblerats. Polisen upplever att förändrade arbetsmetoder och ökat internationellt samarbete har bidragit till minskningen av skjutningar och en förbättrad uppklarningsprocent. Samtidigt arbetar polisen med att hantera de tre lagren av kriminella nätverk: utförare, anstiftare och möjliggörare.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken balanserar minskade skjutningar mot ökade sprängningar, vilket ger en dramatisk kontrast men speglar artikelns innehåll utan tydlig värdering.

💬 Språkvinkling

Språkbruket är huvudsakligen neutralt; värdeladdade ord som "stort problem" och "jobbar hårt" förekommer endast i polisens citat, vilket ger ett lätt förstärkande av polisens insats.

⚖️ Källbalans

Endast polisen citeras; inga forskare, opposition eller drabbade röster, vilket ger en ensidig myndighetssyn på orsaker och lösningar.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte socioekonomiska orsaker, förebyggande välfärdsinsatser eller kritik mot polisens metoder, vilket hade kunnat nyansera våldsutvecklingen.

✅ Slutsats

Texten är huvudsakligen faktainriktad och låter polisens myndighetsröst dominera utan utpräglad ideologisk färgning. Fokus på statistik och effektivare arbetsmetoder ger ett lätt högerdrag (lag och ordning), men avsaknaden av tydlig värdering och kritik placerar helheten närmast ett teknokratiskt mittenperspektiv.

25% Vänster · 40% Center · 35% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på minskade skjutningar men lyfter samtidigt att sprängningar har ökat kraftigt, vilket ger en balanserad men något dramatisk inramning. Artikeln betonar förändringar snarare än orsaker eller bakomliggande faktorer.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, men vissa ordval som "stort problem" och "frihetsberövat ett stort antal individer" förstärker allvaret i situationen. Citat från polisen dominerar och förstärker myndighetsperspektivet.

⚖️ Källbalans

Endast polisens perspektiv och uttalanden återges. Andra röster, såsom forskare, brottsoffer, politiker eller civilsamhället, saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte bakomliggande orsaker till våldsutvecklingen, sociala eller ekonomiska faktorer, eller eventuella kritik mot polisens metoder. Ingen politisk eller samhällelig kontext ges.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig myndighets- och teknokratisk inramning där polisens arbete och statistik står i fokus, utan att ta ställning för politiska lösningar eller djupare samhällsanalys. Frånvaron av andra röster och förklaringar ger ett centristiskt, status quo-orienterat perspektiv. Varken vänster- eller högerfrågor betonas tydligt.

10% Vänster · 75% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter polisens ökade digitala kapacitet, fler frihetsberövanden och tätare internationellt samarbete – insatser som Socialdemokraterna länge förespråkat i sin "krafttag mot kriminalitet"-linje. Den visar på mätbara resultat (halverade skjutningar) och ger polisen erkännande, vilket stöder partiets budskap att större statlig samordning och resurser ger effekt. Att sociala förebyggande åtgärder inte nämns gör vinkeln smal, men den motsäger inte partiets program. Därför blir helhetsintrycket positivt för S.

Moderaterna

M framhåller hårdare straff, fler poliser och teknisk uppgradering som nycklar mot gängvåld. Artikeln beskriver just detta: förbättrad polis­metodik, digital spaning och högre uppklarningsprocent leder till färre skjutningar. Den stärker bilden av att "lag och ordning"-åtgärder fungerar och legitimerar Moderaternas fokus på repressiv politik. Tonen är lösnings- snarare än problembaserad, vilket gynnar M.

Kristdemokraterna

KD driver politik om fler poliser, hårdare tag och tidiga insatser mot unga i riskzon. Artikeln visar att polisens offensiva arbete ger resultat men varnar också för unga rekryter som måste bemötas – exakt det KD framhåller. Fokus på trygghet, internationell samverkan och risk för tredje person harmonierar med partiets trygghetsretorik, vilket ger en gynnsam vinkling.

Liberalerna

Liberalerna betonar brottsbekämpning genom teknik, internationellt samarbete och tydliga konsekvenser för gärningspersoner. Artikeln framhäver polisens digitala övervakning, gränsöverskridande gripanden och en högre uppklarningsprocent – precis det Liberalernas säkerhetsagenda handlar om. Avsaknaden av integrations- eller skolvinkel betyder inte konflikt, vilket gör rapporteringen fördelaktig för partiets profil.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet betonar sociala orsaker, förebyggande arbete och kritik mot repressionsfokus. Artikeln låter endast polisen komma till tals, hyllar ökade frihetsberövanden och teknisk övervakning samt diskuterar inte socioekonomiska rötter. Den bekräftar en ordnings- och strafflogik som V ofta ifrågasätter, vilket gör framställningen ogynnsam ur partiets perspektiv.

Miljöpartiet

Miljöpartiet prioriterar social prevention, ungdomsarbete och helhets­perspektiv framför ökad repression. Artikeln beskriver framgångar genom strängare polisiära metoder och digital övervakning utan att nämna förebyggande eller socioekonomiska insatser. Ensidigheten skär sig mot MP:s humanitära och systeminriktade kriminalsyn och ger därför ett ogynnsamt intryck.

Neutral för

Sverigedemokraterna

SD betonar en akut krisbild och kräver drastiska åtgärder mot gäng samt hård koppling till migration. Artikeln visar både fortsatta problem (dubblerade sprängningar) och tydliga framsteg (halverade skjutningar) men nämner inte invandring. Den legitimerar polisiär hårdlinje men försvagar krisnarrativet som SD ofta driver. Resultatet blir ett blandat intryck som varken tydligt stöder eller underminerar partiet.

Centerpartiet

Centerpartiet stödjer rättsstat och internationellt samarbete men har inte kriminalpolitik som främsta profilfråga. Artikeln beskriver just polisens internationella samverkan och tekniska arbetssätt, vilket ligger i linje med C:s öppna EU-inställning. Samtidigt saknas de liberal-gröna och sociala dimensioner som partiet gärna lyfter. Därför förblir effekten varken positiv eller negativ för C.