Söker skolbibliotekarie som kan sköta återvinningen: ”Helt absurt”

Publicerad: 28 juni 2025, 18:48 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Från den 1 juli måste alla skolor ha en skolbibliotekarie enligt en ny lag, men bristen på utbildade bibliotekarier har lett till att skolor erbjuder kombinerade tjänster, som att kombinera bibliotekarie med vaktmästaruppgifter. Fackförbundet DIK kritiserar dessa annonser som absurda, medan skolminister Lotta Edholm anser att de statliga resurserna är tillräckliga och föreslår att skolor delar bibliotekarietjänster istället för att skapa kombinationstjänster.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen framhäver absurditet och problem kring reformen, vilket sätter en kritisk ton mot genomförandet snarare än mot själva lagkravet.

💬 Språkvinkling

Språket är delvis laddat genom ord som "helt absurda" och "skräckexempel", vilket förstärker bilden av misslyckade lösningar.

⚖️ Källbalans

Fackförbundet DIK och arbetsgivarorganisationen Almega får stort utrymme för kritik, medan skolministern ges möjlighet att försvara reformen. Röster från lärare, elever eller kommuner saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas exempel på skolor där reformen fungerar väl, samt röster från de som faktiskt arbetar i kombinationstjänsterna eller elever som påverkas.

✅ Slutsats

Artikeln belyser både kritik mot reformens genomförande och skolministerns försvar, vilket ger en relativt balanserad bild. Fokus ligger på praktiska och ekonomiska utmaningar snarare än ideologisk debatt, vilket är typiskt för en centerposition. Viss vänsterlutning märks i problematiseringen av resursbrist, men helheten är teknokratisk och pragmatisk.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en extrem annons och ordet ”Helt absurt”, vilket sätter en problemfokuserad vinkel som kan få reformen att framstå som misslyckad redan i ingressen.

💬 Språkvinkling

Citaten ”helt absurda”, ”skräckexempel” och ”underfinansierad” förstärker det negativa intrycket; inga lika starka ord används för att stödja regeringens ståndpunkt.

⚖️ Källbalans

Facket DIK, arbetsgivarna Almega, en biträdande rektor och skolministern citeras, vilket ger flera perspektiv men inget elev- eller kommunalt huvudmannaperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redovisar inga konkreta siffror om hur mycket medel skolorna fått, inga röster från elever eller kommuner och saknar jämförelse med andra länders lösningar.

✅ Slutsats

Starkt kritiska rubriker och språk lutar något åt vänster genom fokus på bristande resurser och facklig kritik, men artikeln ger också plats åt både arbetsgivarorganisationen och skolministerns försvar. Denna balans gör att helheten främst hamnar i mitten, med svag lutning åt vänster.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter fackets kritik om ”absurda” kombinationstjänster och Almegas varning om en underfinansierad reform. Fokus ligger på bristande resurser snarare än på själva lagkravet, vilket bekräftar Socialdemokraternas återkommande narrativ om att den borgerliga regeringen inte satsar tillräckligt på välfärden. Att skolministerns försvar framstår som svagt förstärker bilden av resursbrist. Sammantaget gynnar vinkeln Socialdemokraternas krav på mer statlig finansiering.

Centerpartiet

Centerpartiet kritiserar ofta statlig detaljstyrning och vill se realistisk finansiering av nya krav. Artikeln understryker att lagen är bra i sak men inte backas upp ekonomiskt, vilket harmonierar med C:s budskap om att decentralisering och resurser måste hänga ihop. Genom att lyfta både Almegas och fackets invändningar bekräftas partiets varning för ”ofärdiga” reformer. Därmed gynnar vinkeln Centerpartiet.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet betonar att välfärdsreformer måste fullfinansieras och att personal med rätt kompetens krävs i skolan. Reportaget presenterar fackets kritik om exploaterande kombinationstjänster och underfinansiering, vilket stärker V:s argument för större offentliga satsningar och bättre arbetsvillkor. Skolministerns svar framstår som otillräckligt, vilket passar Vänsterpartiets oppositionslinje. Sammantaget en för partiet gynnsam infallsvinkel.

Miljöpartiet

Miljöpartiet försvarar välfärdssatsningar men kräver reell finansiering och ordnade arbetsvillkor. Artikeln understryker hur brist på resurser leder till otillräckliga bibliotekslösningar, vilket stämmer med MP:s kritik mot regeringen och deras betoning på kvalitativ, jämlik skola. Genom att låta facket och arbetsgivare ifrågasätta reformens finansiering stöds Miljöpartiets narrativ. Därför är vinkeln gynnsam för partiet.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Som regeringsparti hålls Moderaterna indirekt ansvariga för en reform som beskrivs som underfinansierad och ”absurd” i praktiken. Kritiken mot bristande resurser och arbetsgivarproblem skadar den borgerliga regeringsbilden där M ingår. Artikeln ger begränsat utrymme för regeringssidan att förklara sig, vilket förstärker ett negativt intryck. Därmed är framställningen ogynnsam för Moderaterna.

Sverigedemokraterna

SD stödjer regeringens politik och har drivit på för hårdare krav i skolan. När artikeln framställer reformen som orealistisk och ekonomiskt oförankrad faller delar av ansvaret även på SD som budgetpartner. Brist på resurser och kritik från facket undergräver bilden av ett handlingskraftigt regeringsunderlag. Därför blir rapporteringen negativ för Sverigedemokraterna.

Kristdemokraterna

KD sitter i samma regeringsunderlag som ansvarar för den kritiserade reformen. Artikeln belyser bristande resurser och ”absurda” kombinationstjänster, något som undergräver KD:s profil som förkämpe för kvalitet i vård, skola och omsorg. Att skolministerns svar klingar ihåligt ger oppositionen ammunition mot hela regeringen. Därmed missgynnas Kristdemokraterna.

Liberalerna

Lagen är Liberalernas profilfråga och skolminister Lotta Edholm frontar reformen i texten. Trots hennes försvar dominerar inslag som fackets varning för ”absurda” tjänster och Almegas kritik om underfinansiering. Balansen lutar därmed mot att visa brister i Liberalernas flaggskeppsreform snarare än dess fördelar. Sammantaget framställs partiet i ofördelaktigt ljus.