slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Ställ din fråga om det säkerhetspolitiska läget

Publicerad: 12 januari 2026, 11:59 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

På försvarskonferensen Folk och försvar i Sälen diskuteras kriget i Ukraina och den upptrappade retoriken från Trumpadministrationen om Grönland. SVT:s säkerhetsreporter och inrikespolitiske kommentator bjuder in allmänheten att ställa frågor om säkerhetsläget.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och uppmanande. Brödtexten vinklar säkerhetsläget via två fokus: Ukrainakriget och "Trumpadministrationens upptrappade retorik om Grönland" som sägs utmana relationen USA–Europa. Det kan förstärka en problemram kring USA:s ledarskap.

💬 Språkvinkling

Ord som "upptrappade retorik" och "utmanar relationen" laddar negativt mot Trumpadministrationen. I övrigt nykter ton.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egna experter anges som röster. Inga citat från politiska beslutsfattare, Nato, EU, USA, Danmark/Grönland eller oberoende forskare.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om varför Grönland är aktuellt nu, dansk/grönländsk syn och konkreta följder för Sverige. Andra relevanta hotbilder (Rysslands militära läge, Nato-processer, Kina, Mellanöstern, cyber) nämns inte.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på Ukrainakriget och institutionella relationer, med ett teknokratiskt upplägg där SVT:s experter svarar. Formuleringen om Trumpadministrationens retorik antyder en mild skeptisk värdering, men texten undviker policyförslag och söker publika frågor. Sammantaget överväger en mitteninramning.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral men ingressen pekar ut Trumps upptrappade retorik som ett huvudproblem, vilket ger en antydd kritisk vinkling mot USA:s höger.

💬 Språkvinkling

Negativt laddade fraser som "upptrappade retorik" och "utmanar relationen" skapar kritisk ton mot Trump-sidan.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egna reportrar figurerar; inga externa militär- eller USA-källor ger alternativa perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Ingen uppdatering om att Biden är president, ingen kontext om andra globala hot eller svensk försvarspolitik; Grönlandsfrågan lämnas oförklarad.

✅ Slutsats

Språket antyder viss kritik mot Trump vilket drar åt vänster, men helheten är ett serviceinslag utan tydlig ståndpunkt. Bristen på externa källor och fokus på faktainsamling ger ett teknokratiskt, mittenorienterat intryck. Totalt lutar artikeln svagt mot mitten med marginell vänstervikt.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, men fokuserar på säkerhetspolitiska frågor utifrån aktuella internationella händelser. Ingen tydlig värdering eller vinkling i rubriken.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan laddade ord. Händelserna beskrivs utan värderande adjektiv eller dramatisering.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egna experter erbjuds som röster, inga externa experter eller politiska företrädare får komma till tals. Publiken bjuds dock in att ställa frågor.

🔎 Utelämnanden

Inga alternativa perspektiv från exempelvis oppositionen, försvarsexperter utanför SVT eller internationella bedömare presenteras. Kontext kring Sveriges egen säkerhetspolitik saknas.

✅ Slutsats

Artikeln är övervägande neutral och teknokratisk, med fokus på saklig information och experters analys snarare än politisk debatt. Avsaknaden av tydliga ideologiska perspektiv och betoning på status quo ger en tydlig centerprägel. Ingen part gynnas eller missgynnas systematiskt.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Texten lyfter kriget i Ukraina och ett försämrat transatlantiskt läge – precis de motiv Socialdemokraterna använder för Nato-inträde och stärkt nationellt försvar. Inbjudan till fakta­baserad dialog med SVT-reportrar bejakar partiets linje om bred samhällsförankring i säkerhetspolitiken. Ingen kritik riktas mot regeringens (S) hantering, vilket sammanlagt ger en gynnsam inramning.

Moderaterna

Moderaterna driver på för starkt försvar och nära band till USA/Nato; artikeln betonar Ukrainakriget och behovet av att förstå amerikansk politik. Det förstärker M:s budskap om att säkerhet är vår tids huvudfråga och att Sverige måste vara vaksamt och engagerat. Tonen är saklig, utan skepticism mot upprustning, vilket gynnar M.

Kristdemokraterna

KD framhåller starkt försvar, fler poliser och behovet av värde­gemenskap med väst. Genom att sätta Sälenkonferensen och Ukrainakriget i förgrunden legitimerar artikeln KD:s fokus på trygghet och militär beredskap. Den sakliga tonen och avsaknaden av kritik mot Nato gör inramningen positiv för partiet.

Liberalerna

Liberalerna prioriterar säkerhet, transatlantiskt samarbete och kunskaps­baserad debatt. Artikeln gör just detta: uppmärksammar Ukrainakriget, USA-relationen och bjuder in tittarna att söka expert­kunskap. Frånvaron av Nato-skepsis eller isolationism stärker Liberalernas profil, vilket ger dem en gynnsam exposé.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till militär upprustning och Nato. Artikeln accepterar militärlogiken som given, fokuserar på hotbilder och placerar Ukrainakriget samt amerikanska positioner i centrum utan att lyfta freds- eller nedrustningsperspektiv. Därmed marginaliseras V:s säkerhetspolitiska kritik och ger ett ogynnsamt ramverk för partiets linje.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill bredda säkerhets­begreppet med klimat och fredlig konfliktlösning. Här dominerar militär hotbild och stormakts­retorik; inga miljö- eller civil­perspektiv nämns. Det förstärker den traditionella säkerhetsdiskurs som MP försöker utmana och ger därför en ogynnsam inramning för partiets ståndpunkter.

Neutral för

Sverigedemokraterna

SD vill ha ett robust försvar men är mer skeptiska till EU och till att okritiskt följa USA. Artikeln beskriver USA-Europa-spänningar på ett konstaterande sätt utan att ta ställning. Den varken ifrågasätter SD:s krav på stärkt militär förmåga eller stödjer deras nationalistiska ton, vilket gör den huvudsakligen neutral.

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar Nato-medlemskap och starkt EU-samarbete. Artikeln nämner Europas oro över Trumps retorik men problematiserar inte EU:s roll, och den tar inga klimat- eller landsbygds­perspektiv som är centrala för C. Resultatet blir ett neutralt förhållande: säkerhetsfrågan betonas, men utan tydlig koppling till partiets egna profilfrågor.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935