slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Stegrud om kritiken: ”Illa formulerad tweet”

Publicerad: 7 september 2025, 11:06 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Jessica Stegrud från Sverigedemokraterna har fått kritik för ett inlägg på X där hon kommenterade debatten om Sveriges kulturkanon och nämnde att det var 'talande' att personer med invandrarbakgrund deltog i diskussionen. Hon beskriver inlägget som en 'illa formulerad tweet' och betonar att hon inte avsåg att kränka någon. Uttalandet har lett till kritik från flera ministrar och en spänd stämning mellan statsminister Ulf Kristersson och SD-ledaren Jimmie Åkesson.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ger SD-profilen tolkningsföreträde genom att citera hennes förklaring ("illa formulerad tweet"), vilket kan mildra kontroversen. Ingress och brödtext breddar med kritik och politisk friktion, men huvudvinkeln blir hennes försvar. Viss rubrik–text-diskrepans: kritiken och följderna framstår större i texten än i rubriken.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "omdebatterade", "våg av kritik" och "tryckt stämning" förstärker konflikt. Citatvalet lyfter Stegruds egen inramning ("talande", "inte menad att kränka"), vilket kan tona ned problematiken.

⚖️ Källbalans

Artikeln baseras främst på Stegruds egna inlägg och debattartikel, samt refererad kritik från ministrar utan direkta citat. Kristersson och Åkesson återges kortfattat. Rösterna från de utpekade (Redar, Liljestrand) och oberoende experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknar konkret återgivning av vad kritiken innehöll och eventuella svar från Redar och Liljestrand. Ingen kontext om kulturkanonens sakfråga eller tidigare liknande uttalanden. Avsaknad av analys kring varför formuleringen väckt reaktion ur ett sakligt/politiskt perspektiv.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på ett referat av vad som sagts, med viss konfliktdramatisering, vilket typiskt ger en mittenprägling. Samtidigt betonas kritik mot SD och ordval som förstärker reaktionen, vilket drar något åt vänster enligt vår skala. Sammantaget mest balanserat men med svag vänsterkant.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter Stegruds egen förklaring och placerar kritiken i bakgrunden, vilket ger henne tolkningsföreträde; dock saknas laddade ord och tonträffen motsvarar innehållet.

💬 Språkvinkling

Språkbruket är huvudsakligen neutralt; ord som ”omdebatterade”, ”våg av kritik” och ”tryckt stämning” ger viss dramatik utan stark värdering.

⚖️ Källbalans

Texten citerar främst Stegrud och refererar bara kort till kritiker. Varken Redar, Liljestrand eller ministrar ges egna citat, vilket ger SD störst utrymme och begränsar mångfalden av röster.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund kring kulturkanonförslaget, inga direkta kommentarer från kritiserade politiker eller expertbedömningar. Reaktioner från väljare, forskare eller kultursektorn saknas, vilket minskar djupet.

✅ Slutsats

Artikeln återger huvudsakligen händelseförloppet och Stegruds försvar, med begränsad problematisering och få alternativa röster. Detta ger ett lågmält, förvaltande tonläge snarare än ett tydligt ideologiskt ställningstagande. Sammantaget lutar den därför svagt åt ett centralt, teknokratiskt perspektiv.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Stegruds försvar och tonar ned kritiken genom att lyfta fram hennes egen förklaring. Framingen är neutral men undviker att betona allvaret i kritiken.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och neutralt, med få värdeladdade ord. Citat återges utan tolkande adjektiv eller starka känslouttryck.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger främst Stegruds egna uttalanden och reaktioner från regeringsföreträdare. Röster från de kritiserade personerna eller oberoende experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från Lawen Redar och Parisa Liljestrand samt analys av varför uttalandet väckt sådan kritik. Ingen bredare kontext om debatten kring svenskhet ges.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och återger båda sidor utan tydlig värdering, vilket ger ett centerperspektiv. Den undviker att ta ställning och presenterar fakta utan att förstärka någon ideologisk ram. Bristen på djupare analys eller fler röster gör dock att status quo och teknokratisk balans dominerar.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln beskriver hur SD-politikern kritiserar Lawen Redar (S) men möts av kraftig kritik från flera håll. Socialdemokraten framställs som legitim deltagare i kulturdebatten medan SD beskrivs som den som behöver förklara sig. Detta ger indirekt stöd åt Socialdemokraternas antirasistiska och inkluderande självbild och skadar motståndarens trovärdighet.

Moderaterna

Moderaterna nämns genom kulturminister Parisa Liljestrand och statsminister Ulf Kristersson som tar avstånd från SD-tweeten och kräver förklaring. Artikeln visar M som ansvarstagande regeringsparti som markerar mot utlåtanden som kan uppfattas som främlingsfientliga, vilket harmonierar med partiets ambition att stå för ordning, respekt och bred samhällsgemenskap.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Hela texten kretsar kring en SD-topps kontroversiella formuleringar och den efterföljande kritikstormen. Fokus ligger på SD:s problematiska retorik och det politiska avståndstagandet från andra partier, vilket ger ett negativt intryck av partiets syn på svenskhet och integration.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet nämns inte och artikelns kärna – kulturkanon och SD-kritik – tangerar inte direkt partiets profilfrågor om decentralisering, landsbygd eller marknadsliberal miljöpolitik. Ingen implicit värdering av C:s linje ges.

Vänsterpartiet

Trots att artikeln kritiserar SD:s syn på svenskhet – något V ofta angriper – nämns inte Vänsterpartiet. Texten ger heller ingen analys som explicit stöder deras socialistiska eller antirasistiska agenda, varför effekten blir neutral.

Kristdemokraterna

KD figurerar inte i rapporteringen och artikelns tema berör inte direkt kristdemokratiska kärnfrågor om familj, vård eller värdegrund. Därmed varken gynnas eller missgynnas partiet.

Liberalerna

Även om SD får negativ publicitet – något Liberalerna ofta utnyttjar – nämns L inte alls. Artikelns ton varken förstärker eller motsätter sig tydligt Liberalernas profil om skola, integration eller liberal värdegrund.

Miljöpartiet

Miljöpartiet och dess gröna, inkluderande politik tas inte upp. Artikeln fokuserar på kulturkanon och SD:s retorik, vilket ligger utanför MP:s huvudfrågor om klimat och miljö, varför effekten för partiet blir neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935