slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Stress bakom tusentals sjukskrivna i vård, skola och omsorg: ”Kan inte fortsätta så här”

Publicerad: 13 januari 2026, 06:01 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Försäkringskassans rapport visar att sjukskrivningar för psykisk ohälsa, särskilt stressrelaterad, är på historiskt höga nivåer, med kvinnor som mest drabbade, och att sjukfrånvaron är högst inom vård, skola och omsorg. Generalsekreteraren Nils Öberg betonar behovet av stora satsningar för att förbättra arbetsvillkoren i dessa sektorer, då många sjukskrivningar kunde ha undvikits med bättre arbetsmiljö. Trots en liten minskning i antalet sjukfall det senaste året, kvarstår problemet med den höga nivån av psykisk ohälsa, vilket innebär betydande samhällskostnader.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar stress till tusentals sjukskrivna i välfärdsyrken och förstärker en akut problemram med citatet "Kan inte fortsätta så här". Framing betonar systemfel och behov av satsningar, vilket sätter lösningen i offentlig sektor.

💬 Språkvinkling

Språket är alarmerande: "anmärkningsvärt", "stora satsningar", "drägliga arbetsvillkor", "onödig förlust" och "så här kan vi inte fortsätta". Värdeladdning driver en normativ uppmaning snarare än neutral beskrivning.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på Försäkringskassans generaldirektör. Avsaknad av röster från SKR/arbetsgivare, fack, regering/opposition och drabbade yrkesutövare ger ensidig problem- och lösningsbild.

🔎 Utelämnanden

Saknar respons från kommuner/regioner om arbetsmiljö och resurser, samt fackens och personalens erfarenheter. Ingen jämförelse med privata aktörer, andra sektorer eller alternativa förklaringar (diagnostik, sjukskrivningspraxis). Få data om ålder, region och långsiktiga trender sedan 2010.

✅ Slutsats

Tonvikten ligger på strukturella orsaker, könsskillnader och krav på "stora satsningar" och ansvar för offentliga arbetsgivare, vilket lutar vänster enligt skalan. Kostnads- och effektivitetsargumenten ger en viss teknokratisk mittprägel, men ingen marknads- eller individansvarsvinkel balanserar. En källmässigt ensidig röst förstärker den ramen.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken målar upp en akut kris och kräver förändring, med formuleringen ”Kan inte fortsätta så här” som ramar in mer resurser och strukturåtgärder som självklara lösningar.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som ”historiskt höga”, ”anmärkningsvärt”, ”onödig förlust” och ”desperat behövs” förstärker dramatiseringen och legitimerar krav på offentliga satsningar.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar enbart Försäkringskassans generaldirektör; inga arbetsgivare, fack, politiker eller forskare får komma till tals, vilket ger en enkelriktad myndighetsvinkel.

🔎 Utelämnanden

Saknar förklaringar till orsakerna bakom stress, eventuella kostnadsrisker med fler satsningar, arbetsgivares syn samt jämförande data för män eller andra branscher.

✅ Slutsats

Artikeln betonar könsojämlikhet och förespråkar stora offentliga satsningar som lösning, utan att inkludera kritiska eller marknadsliberala perspektiv. Den strukturella framingen och avsaknaden av alternativ gör vänsterorienteringen mest framträdande, även om tonen är relativt saklig.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på stress och sjukskrivningar i kvinnodominerade välfärdsyrken, med betoning på behovet av förändring och offentliga insatser. Framing betonar problemets allvar och samhällsförlust.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men förstärker allvaret med ord som "anmärkningsvärt", "desperat behövs" och "onödig förlust". Citat från Öberg understryker behovet av satsningar och ansvar hos offentliga arbetsgivare.

⚖️ Källbalans

Endast Försäkringskassans generaldirektör och rapporten citeras; inga röster från arbetsgivare, fack, drabbade eller alternativa experter ges utrymme.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga marknadslösningar, individuellt ansvar eller åtgärder utanför offentliga satsningar. Perspektiv från arbetsgivare, drabbade eller andra politiska aktörer saknas.

✅ Slutsats

Artikeln betonar strukturella problem, samhällsförlust och behovet av offentliga satsningar, vilket ligger nära en vänsterideologisk ram. Endast statliga röster och lösningar lyfts, medan marknadsperspektiv och individuellt ansvar utelämnas. Därför dominerar en vänsterlutning i rapporteringen.

60% Vänster · 35% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar långvarigt höga sjukskrivningstal i kvinnodominerad välfärd och kräver stora offentliga satsningar på arbetsmiljön. Det ligger nära Socialdemokraternas program om stärkt välfärd, bättre villkor i vård, skola och omsorg och offensiva offentliga investeringar. Fokus på samhällsekonomisk vinst när stressen minskar stödjer partiets syn på att resurser till välfärd är både socialt och ekonomiskt klokt.

Vänsterpartiet

Reportaget lyfter strukturell stress i kvinnodominerade yrken och kräver massiva offentliga åtgärder för bättre arbetsvillkor – precis de frågor Vänsterpartiet profilerar sig på. Det implicerar att marknaden och effektivitetskrav skapat ohållbara arbetsmiljöer, vilket linjerar med partiets kritik mot vinstlogik och krav på stärkt välfärd och kortare arbetstid. Därför är framställningen klart gynnsam för V.

Kristdemokraterna

KD lyfter ofta vårdpersonalens arbetsbelastning och behovet av statligt ansvar för sjukvården. Artikeln belyser exakt detta problem och efterlyser satsningar för att behålla kompetens samt minska kostsamma sjukskrivningar. Den stärker bilden av att en fokuserad vårdpolitik, som KD förordar, är nödvändig och därmed framstår vinkeln som gynnsam.

Miljöpartiet

Miljöpartiet kopplar välfärdens arbetsvillkor till social rättvisa och hållbar livskvalitet. Artikeln framhåller hur ohållbara arbetsmiljöer i kvinnodominerade sektorer leder till psykisk ohälsa och samhällskostnader och kräver långsiktiga, resurskrävande åtgärder. Detta stöder MP:s narrativ om behovet av hållbara arbetslivsmodeller och offentliga investeringar, vilket gör framställningen positiv för partiet.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Artikelns slutsats är att staten och offentliga arbetsgivare bör lägga "stora resurser" på arbetsmiljön i välfärden. Det antyder ytterligare offentliga utgifter och en kritik mot dagens styrning – en linje som skaver mot Moderaternas prioritering av skattesänkningar, effektiviseringar och marknadsdrivna kvalitetsreformer. Framingen kan uppfattas som ett underkännande av den borgerliga arbetslinjen i välfärden.

Neutral för

Sverigedemokraterna

SD värnar välfärd men vill ofta förklara problem genom migration och resursprioriteringar. Artikeln nämner inget om invandring eller kulturkonflikter utan lägger skulden på bristande arbetsvillkor och offentlig underfinansiering. Därmed stödjer den varken uttryckligen SD:s agenda eller angriper den direkt, vilket gör vinklingen i huvudsak neutral för partiet.

Centerpartiet

Centerpartiet vill förbättra arbetsvillkor men med fokus på decentralisering och skatteväxling snarare än stora statliga satsningar. Artikeln driver behovet av omfattande offentliga investeringar utan att diskutera lokalt ansvar eller finansieringsmetod. Den kritiserar dock inte marknadslösningar explicit. Resultatet blir en vinkel som varken tydligt gynnar eller motarbetar Centerpartiets linje.

Liberalerna

Liberalerna har skolan som högsta prioritet men betonar kunskapsresultat och ordning snarare än personalens arbetsmiljö. Artikeln fokuserar på stressrelaterad ohälsa bland lärare, vård- och omsorgspersonal och kräver stora offentliga satsningar, men utan koppling till L:s kärnfrågor om resultat, integrering eller finansiering. Därmed blir påverkan på Liberalernas profil marginell.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935