slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Tre av fyra arbetsplatser inom vården prickade av Arbetsmiljöverket

Publicerad: 27 november 2025, 21:55 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Arbetsmiljöverket har inspekterat nästan 450 arbetsplatser inom sjukvården och funnit att 73 procent av dem har brister som kräver åtgärder, särskilt på akutsjukhusen där 80 procent av avdelningarna inte uppfyller arbetsmiljölagens krav. Den främsta bristen är ohälsosam arbetsbelastning, och problemen bedöms vara strukturella snarare än individuella. Lars Lööw, generaldirektör för Arbetsmiljöverket, föreslår att vårdens ledningar tar större ansvar för arbetsmiljön och att organisationerna systematiskt analyserar och åtgärdar sina egna hinder.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver omfattande brister (tre av fyra prickade), vilket sätter en problemfokuserad ram. Innehållet bekräftar 73 procent och att akutsjukhus är värst drabbade, samt betonar strukturella och jämställdhetsaspekter. Alternativa förklaringsramar eller motbilder presenteras inte.

💬 Språkvinkling

Ord som värst, välkända, år efter år, ohälsosam, obalans och brister saknas helt förstärker en krisram. Tonen är myndighets- och problemorienterad, med lite utrymme för nyanser.

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar nästan helt på Arbetsmiljöverkets generaldirektör och myndighetens siffror. Avsaknad av reaktioner från regioner/SKR, sjukhusledningar, fack (Vårdförbundet/Kommunal), vårdpersonal och patienter begränsar perspektivbredden och riskerar en enkelriktad problembild.

🔎 Utelämnanden

Saknar metod- och sanktionsnivåer i tillsynen, trendjämförelser och jämförelse med andra sektorer. Inga kommentarer från regioner/SKR om pågående åtgärder, resurser eller bemanning. Patientperspektiv, fackliga och arbetsgivarreaktioner samt politiskt ansvar och målkonflikter uteblir.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på strukturella orsaker, jämställdhetsdimensionen och krav på ledningsansvar och systematiska åtgärder—ramar typiska för ett vänsterperspektiv som betonar systembrister och institutionell styrning. Frånvaron av marknadslösningar, individuellt ansvar eller kostnadseffektivitet gör högerperspektivet svagt. Myndighets- och teknokratorienteringen ger ett visst centruminslag.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ”Tre av fyra arbetsplatser prickade” ger ett kraftigt negativt ramverk och antyder systemhaveri redan före detalj­erna, utan att signalera eventuella förbättrings­insatser eller variationer mellan regioner.

💬 Språkvinkling

Negativt laddade ord som ”värst”, ”ohälsosam arbetsbelastning”, ”brister” och ”saknas helt” förstärker bilden av djup kris och lägger tonvikten på strukturellt ansvar.

⚖️ Källbalans

Endast Arbetsmiljöverkets generaldirektör citeras; avsaknad av kommentarer från regioner, sjukhusledningar, fack, regering eller patienter gör perspektivet ensidigt myndighets­centrerat.

🔎 Utelämnanden

Inga uppgifter om redan vidtagna åtgärder, budget­begränsningar eller svar från arbetsgivare och politiker. Personal- och patientröster saknas, liksom statistik som visar utveckling över tid.

✅ Slutsats

Artikeln framhäver strukturella problem, jämställdhets­aspekter och behov av övergripande lednings­åtgärder utan att ge plats åt arbetsgivar- eller marknads­orienterade perspektiv. Fokus på ojämlikhet och statlig intervention ligger närmare en vänster­ram än center eller höger, och bristen på motbilder förstärker den lutningen.

55% Vänster · 30% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på omfattande brister inom vården och lyfter fram Arbetsmiljöverkets kritik, vilket ramar in frågan som ett systemfel snarare än individuella misslyckanden.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men betonar ord som 'brister', 'ohälsosam arbetsbelastning' och 'strukturellt problem', vilket förstärker bilden av systematiska orättvisor.

⚖️ Källbalans

Endast Arbetsmiljöverkets generaldirektör citeras. Vårdens arbetsgivare, politiska beslutsfattare eller fackliga företrädare får inte komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte vilka åtgärder som redan vidtagits, möjliga ekonomiska begränsningar eller arbetsgivarens syn på problemen. Perspektiv från vårdpersonal saknas.

✅ Slutsats

Artikeln betonar strukturella problem, jämlikhetsaspekter och föreslår statliga och organisatoriska lösningar, vilket ligger nära en vänsterideologisk referensram. Kritiken riktas mot systemet snarare än individer och traditionella värden eller marknadslösningar nämns inte. Avsaknaden av arbetsgivar- och marknadsperspektiv förstärker denna lutning.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln understryker strukturella brister, underbemanning och ohälsosam belastning i en kvinnodominerad välfärdssektor. Den efterlyser ett tydligare ledningsansvar och mer resurser, vilket ligger nära Socialdemokraternas linje om stärkt offentlig styrning, satsningar på personalen och feministisk analys av arbetslivet. Tonen kritiserar systemfel snarare än enskilda individer, vilket harmonierar med S-retoriken om systemreformer i välfärden.

Vänsterpartiet

Fokus på ohälsosam arbetsbelastning, könsmakt och behov av systemförändring stämmer väl med Vänsterpartiets krav på kortare arbetstid, bättre arbetsvillkor och feministisk analys. Artikeln pekar på att problemet är strukturellt snarare än individuellt, vilket direkt förstärker V:s kritik mot marknadslogik och nedskärningar i välfärden.

Miljöpartiet

Betoningen på strukturella arbetsmiljöbrister, kvinnodominerade sektorer och behov av ledningsansvar knyter an till Miljöpartiets fokus på social rättvisa, feminism och hållbar arbetsmiljö. Kritiken mot ohållbara arbetsvillkor speglar MP:s helhetssyn på hälsa och jämställdhet, vilket gör artikeln gynnsam för partiets narrativ.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Texten framställer vårdens arbetsmiljö som ett systemhaveri som kräver mer central styrning och resurser. Den vädjar inte till valfrihet, marknadsinslag eller effektiviseringar, utan pekar i stället på strukturella problem och högt tryck på personalen. Detta skaver mot Moderaternas betoning på effektiv ledning, konkurrens och lokalt ansvar och blir därför indirekt kritisk till deras traditionella lösningar.

Neutral för

Sverigedemokraterna

Artikeln tar inte upp migration, kultur eller fördelning av vårdresurser till "svenska" medborgare, frågor som är centrala för SD. Kritiken gäller i stället arbetsmiljö och jämställdhet i sjukvården, områden där partiet saknar stark profilerad politik. Därför påverkas partiets position varken positivt eller negativt.

Centerpartiet

Innehållet betonar strukturella problem och central styrning i vården, men berör varken Centerpartiets hjärtefrågor om decentralisering, småföretagande eller grön skatteväxling. Kritiken är allmänt hållen och kan tolkas av alla partier, utan tydligt stöd eller angrepp på C:s politik.

Kristdemokraterna

KD lyfter ofta vårdköer och nationellt ansvar, men artikeln fokuserar specifikt på arbetsmiljö och ledningsfrågor utan att diskutera patienträtt eller familjeperspektiv. Kritiken kan visserligen stödja KD:s idé om starkare övergripande styrning, men det uttrycks inte explicit. Nettoeffekten blir därför neutral.

Liberalerna

Liberalerna profilerar sig starkast i skola, integration och rättsstat. Arbetsmiljö i vården är inte en huvudfråga, och artikeln nämner varken valfrihet eller liberal styrningsmodeller. Den feministiska vinkeln kan harmoniera med L:s värderingar men inte tillräckligt för att ge tydlig positiv eller negativ effekt.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935