slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Svenskarna dissar köttskatt som klimatåtgärd: ”Vill ha billigt kött”

Publicerad: 20 november 2025, 06:43 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En undersökning beställd av SVT visar att svenskarna är negativa till införandet av en skatt på kött- och mejeriprodukter som klimatåtgärd, med endast 19 procent som stödjer förslaget. Undersökningen, genomförd av Indikator Opinion, jämförde acceptansen för olika klimatskatter, och skatt på kött och mejeri var det minst populära alternativet. I kontrast inför Danmark en avgift på boskapsuppfödning 2030 för att minska växthusgasutsläppen.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder slanget dissar och betonar konsumentperspektivet Vill ha billigt kött, vilket ramar in köttskatt som något impopulärt och prisdrivande. Fokus på motståndet ger en negativ vinkling mot åtgärden, i linje med artikeln som domineras av siffran 19 procent stöd.

💬 Språkvinkling

Ordval som dissar och ett svordomspräglat citat förstärker anti-skatt-tonen. Citatet vill ha billigt kött framhäver pris snarare än klimatnytta. Tonen lutar mot konsumentmissnöje.

⚖️ Källbalans

Källor: opinionschef på Indikator, en forskare, samt två butikskunder som motsätter sig skatten. Avsaknad av röster som förespråkar köttskatt, klimatforskare, politiker eller branschföreträdare skapar slagsida. Danmarks beslut nämns utan röst som kan förklara argumenten för.

🔎 Utelämnanden

Metoddata för undersökningen saknas (urval, storlek, felmarginal). Konsekvenser för utsläpp, jordbrukets andel av klimatpåverkan och möjliga kompensationer för låginkomsttagare uteblir. Inga motargument bemöts av en förespråkare som kan redogöra för syftet med en sådan skatt.

✅ Slutsats

Vinkeln betonar motstånd mot nya skatter och individuell konsumentfrihet, med formuleringar som dissar och citat som vill ha billigt kött, vilket speglar ett mer marknadsorienterat, statsskeptiskt perspektiv. Källorna är främst opinionsmätare, en forskare och negativa vox pop, medan förespråkare för åtgärden saknas. Detta drar helheten mot höger, även om neutral information om Danmarks beslut och en akademisk röst ger viss balans.

20% Vänster · 35% Center · 45% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder värdeordet ”dissar” och lyfter citatet ”Vill ha billigt kött”, vilket ramar in frågan som folkligt motstånd mot skatt snarare än klimatåtgärd. Inramningen förstärker ett konsument- och prisfokus framför miljöperspektiv.

💬 Språkvinkling

Slangord som ”dissar” och en svordom i citat ger skatten negativ känsla, medan positiva eller neutrala ord om klimatnytta uteblir.

⚖️ Källbalans

Källor är två butikskunder, opinionsinstitutets chef och en forskare som beskriver skäl till motstånd. Röster från miljöorganisationer, politiker eller experter som förespråkar skatten saknas, vilket snedvrider balansen mot kritiker.

🔎 Utelämnanden

Ingen data om köttets klimatpåverkan eller tänkt utsläppsminskning presenteras. Artikeln nämner inte alternativa kompensationsmodeller eller hur Danmark motiverar sin avgift, vilket försvårar helhetsbilden.

✅ Slutsats

Artikeln betonar skattebörda och konsumenters rätt till billigt kött, med få klimatargument och inga förespråkare för åtgärden. Detta ligger närmare en marknads- och skatteskeptisk högerram än jämlikhets- eller teknokratisk mittsyn, även om viss neutral opinionsdata presenteras.

25% Vänster · 30% Center · 45% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på motståndet mot köttskatt och betonar svenskarnas önskan om billigt kött, vilket ramar in frågan ur ett vardagsnära och konsumentperspektiv snarare än klimatpolitiskt.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder citat med starka känslor, som "de har ju fan momsen, det räcker" och "vill kunna köpa billigt kött", vilket förstärker motståndet mot skatten.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst vanliga konsumenter och en forskare som förklarar motståndet, men saknar röster från klimatforskare, miljöorganisationer eller politiker som förespråkar köttskatt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om klimatnyttan med köttskatt, internationella exempel utöver Danmark samt argument från förespråkare för åtgärden.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig balanssökande och vardagsnära vinkel, där fokus ligger på opinion och konsumentperspektiv snarare än ideologiska argument. Den undviker att ta ställning för eller emot köttskatt och presenterar främst fakta och åsikter från allmänheten. Bristen på starka ideologiska argument gör att den lutar mot mitten.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Moderaternas låga skattekurs och kritik mot nya konsumtions­skatter bekräftas av artikelns fokus på svenskarnas trötthet på ”fler skatter”. Genom kundcitaten och rubriken framstår en köttskatt som onödig statlig klåfingrighet, precis den bild Moderaterna ofta målar upp. Att artikelns expertinslag inte aktivt argumenterar för skatten förstärker deras linje om att staten bör avstå nya pålagor.

Sverigedemokraterna

SD är skeptiska till klimatreglering som slår mot vanliga hushåll och traditionell kost. Artikeln lyfter just den folkliga irritationen över nya klimatskatter och rätten till billigt kött, utan att ge plats åt starka miljöargument. Detta stödjer SD:s berättelse om att etablissemanget vill belasta ‘vanligt folk’ med dyra klimat­pålagor.

Kristdemokraterna

KD betonar konsumenternas frihet, lägre skatter och skepticism mot statlig detaljstyrning. Rubriken och de utvalda citaten lyfter just dessa teman: för många skatter och rätten till billigt kött. Frånvaron av moraliserande klimatargument gör artikeln till ett stöd för partiets mer försiktiga klimatlinje.

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar folkligt motstånd mot nya klimatskatter och framställer redan existerande skatter som betungande. Socialdemokraterna förespråkar gröna omställningar som ofta finansieras genom styrmedel och skatter, vilket här framstår som impopulärt. Ingen röst som försvarar klimat­skatters sociala rättvisa eller statens omfördelande roll släpps fram. Sammantaget undergrävs partiets narrativ om att skatter kan vara verktyg för klimat och jämlikhet.

Centerpartiet

Centerpartiet driver grön skatteväxling där miljörelaterade konsumtionsskatter är centrala. Artikeln framhäver däremot brett folkligt motstånd och ger utrymme för argument om att staten inte ska lägga sig i kostvanor. Bristen på röster som förklarar klimatnyttan gör att Centerpartiets linje framstår som svår­försvarad.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill ha kraftiga styrmedel för att minska utsläppen och ifrågasätter köttproduktionens klimatpåverkan. Artikeln domineras av röster som dissar en köttskatt och beskriver staten som för skattegirig, utan att presentera socialt rättvisa klimatperspektiv. Detta urholkar partiets argument för offensiv, progressiv klimatpolitik.

Miljöpartiet

Miljöpartiet driver hårda klimatstyrmedel och är positiva till konsumtions­skatter som styr bort från kött. Artikeln fokuserar på kraftigt motstånd och saknar klimatargument som försvarar åtgärden, vilket får partiets favoritreform att framstå som politiskt orealistisk och impopulär. Därmed motverkar den Miljöpartiets narrativ.

Neutral för

Liberalerna

Liberalerna vill kombinera klimatambition med ekonomisk frihet; de är öppna för styrmedel men aktsamma med höjda konsumtions­skatter. Artikeln lyfter kritik mot köttskatt men tar inte ställning för eller emot andra klimatverktyg som flyg- eller drivmedelsskatt. Helhetsbilden påverkar inte partiets balansgång tydligt åt något håll.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935