Transportstyrelsen frågades ut om PEth – slår ifrån kritiken - Bias Analys

Transportstyrelsen frågades ut om PEth – slår ifrån kritiken

Publicerad: 15 maj 2025, 19:57 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Transportstyrelsen har blivit kritiserad för användningen av PEth-tester som grund för att återkalla körkort, och myndighetens chef Jonas Bjelfvenstam har meddelat att rutinerna kommer att ändras så att ett förhöjt PEth-värde inte ensamt leder till indraget körkort. Trafikutskottet har diskuterat frågan med Transportstyrelsen och planerar att ta upp den med Socialstyrelsen, medan vissa politiker uttrycker stark kritik mot myndighetens hantering av ärendet.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att Transportstyrelsen slår ifrån sig kritiken, vilket kan förstärka bilden av myndigheten som defensiv. Samtidigt nämns att de ska ändra rutiner, vilket mildrar intrycket något.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, men vissa citat från kritiker (exempelvis 'mindre rättsövergrepp') är starkt laddade och kan förstärka kritiken mot myndigheten.

⚖️ Källbalans

Artikeln ger utrymme åt både myndighetschefen, en centerpartistisk ordförande och en sverigedemokratisk kritiker. Röster från drabbade individer och läkarkåren nämns men citeras inte direkt.

🔎 Utelämnanden

Drabbade individers och läkarkårens perspektiv återges inte med egna citat. Bakgrund om varför PEth-testet används och alternativa lösningar saknas.

✅ Slutsats

Artikeln balanserar mellan kritik och myndighetsförsvar men ger störst utrymme åt den centerpartistiska ordförandens och myndighetens resonemang. Kritiken från höger (SD) återges men får mindre utrymme än den mer pragmatiska, teknokratiska diskussionen. Avsaknaden av tydligt ideologiska vinklar ger ett tydligt centerperspektiv.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framställer det som en konflikt där Transportstyrelsen aktivt "slår ifrån" sig, vilket sätter fokus på försvar snarare än sakfrågan och kan förstärka dramatiken.

💬 Språkvinkling

Citat som "mindre rättsövergrepp" och uppmaningen att GD ska avgå ger kraftfull, emotionell ton. Reporterns egna formuleringar är annars sakliga.

⚖️ Källbalans

Myndighetschefen får stort utrymme, kompletterad av C-ordföranden och en SD-ledamot. Läkare, berörda förare, Socialstyrelsen och partier från vänstersidan citeras inte.

🔎 Utelämnanden

Ingen genomgång av PEth-testets medicinska tillförlitlighet, rättsliga praxis eller statistik över felaktiga beslut. Avsaknad av röster från drabbade samt experter utanför politik och myndighet.

✅ Slutsats

Inslaget kretsar kring förvaltningsrutiner och låter myndighet samt mitten- och högerpolitiker kommentera, utan att lyfta jämlikhets- eller privatiseringsperspektiv. Fokus på process, teknikaliteter och balans mellan kritik och försvar speglar en teknokratisk, pragmatisk mittposition snarare än tydlig vänster- eller högeragenda; därför bedöms framställningen som huvudsakligen Center.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna brukar kritisera ineffektiva myndigheter och kräva tydligt ansvar. Artikeln framhäver byråkratisk klåfingrighet och betonar behovet av bättre rättssäkerhet, vilket ligger nära M:s linje om ”färre regelkrångel, mer ansvar”. Kritiska röster får brett utrymme medan Transportstyrelsen försvarar sig svagt, vilket gynnar M:s berättelse om en stat som ska fokusera på kärnuppgifter.

Sverigedemokraterna

SD-ledamoten Patrik Jönsson citeras utförligt och hårt: han talar om ”mindre rättsövergrepp” och kräver generaldirektörens avgång. Artikeln lyfter hans argument utan större motvikt, vilket ger SD en prominent röst i debatten och legitimerar deras återkommande kritik mot myndigheters tillämpning av regler som drabbar ’vanligt folk’.

Centerpartiet

Centerpartiets Ulrika Heie får sätta inramningen: ”inte ett bra regelverk”. Artikeln presenterar henne som balanserad men tydligt kritisk, och hennes resonemang om körkortets betydelse i människor livspussel stöder C:s profil om decentralisering och individens vardag. Detta ger partiet konstruktiv exponering och förstärker bilden av C som problemlösare.

Kristdemokraterna

Artikeln lyfter hur indraget körkort påverkar ’livspusslet’ och familjers vardag, en retorik som ligger nära KD:s fokus på familj och social trygghet. Den kritiska tonen mot regelverket speglar KD:s betoning på människans värdighet och proportionerliga myndighetsåtgärder. Trots att KD inte citeras förstärker texten partiets narrativ om att staten måste visa omsorg.

Liberalerna

Liberalerna driver ofta rättssäkerhet, individens frihet och krav på ansvarsutkrävande. Artikeln problematiserar en myndighets bristande bevisgrund, vilket harmonierar med L:s vilja att skydda medborgares rättigheter mot myndighetsövergrepp. Avsaknad av motargument om större statlig styrning ger en bild som stöttar liberal kritik av klåfingrig byråkrati.

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lägger tonvikten på myndighetsmisslyckande och rättsövergrepp, vilket underminerar förtroendet för offentlig kontroll – en kärnfråga för Socialdemokraterna. Fokus på individers livspussel och behov av smidigare regler antyder att staten har blivit för ingripande. Att förändra regelverket beskrivs som ett måste, snarare än att stärka myndigheterna. Därmed ifrågasätts den starka stat som partiet brukar försvara.

Neutral för

Vänsterpartiet

Ingen vänsterpartistisk röst förekommer och artikeln diskuterar inte vinstdrivande välfärd eller klassperspektiv. Kritiken mot myndigheten kan visserligen kopplas till rättssäkerhet, men texten saknar sociala ojämlikhetsaspekter som är centrala för Vänsterpartiet. Därför är framställningen i praktiken neutral för partiet.

Miljöpartiet

Texten berör inte miljö-, klimat- eller social rättvisefrågor som är centrala för Miljöpartiet. Fokus ligger istället på trafiksäkerhet och regelverk kring alkoholtester. Därmed saknas tydlig koppling till MP:s profil, och rapporteringen framstår som neutral för partiet.