slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

”Trots klimatkrisen: Har aldrig funnits så många lösningar som nu”

Publicerad: 12 november 2025, 12:29 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Under klimatmötet COP30 i Brasilien diskuteras de otillräckliga klimatplanerna och den fortsatta ökningen av globala växthusgasutsläpp, trots att det finns fler lösningar än någonsin för att hantera klimatkrisen. Målet att hålla uppvärmningen under 1,5 grader är i fara, men Parisavtalet har hjälpt till att undvika de värsta scenarierna. Det finns exempel på framgångsrika miljöåtgärder som visar att det går att lösa klimatproblem.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar hopp och lösningar trots krisen, vilket ramar in klimatfrågan som hanterbar via politiska beslut. Vinkeln är lösningsorienterad och normativt positiv till regleringar. Kroppen följer samma spår men börjar med alarmerande statistik innan den landar i att politiken kan lösa problemet.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade uttryck som depp eller pepp?, rökt och växer pressen ger dramatik och optimism. Tonen växlar mellan alarm och hopp, med värderande ord som kan normalisera regleringslösningar.

⚖️ Källbalans

Källor är främst expertinstitutioner (Copernicus, Climate Action Tracker) och referenser till Parisavtalet/COP. Avsaknad av röster från näringsliv, utvecklingsländer, fack eller skeptiska forskare. Perspektivet lutar mot policy- och regleringsförespråkare.

🔎 Utelämnanden

Konsekvenser och kostnader av föreslagna regleringar och finansieringsfrågan för globala syd behandlas knappt. Saknar röster om marknadslösningar, teknologi, energisäkerhet och anpassning. Få konkreta exempel på lösningar trots rubriken.

✅ Slutsats

Artikeln framställer klimatkrisen som akut men lösbar främst via politik och regleringar, med stöd av expertkällor som Copernicus och Climate Action Tracker. Den saknar motröster om kostnader, marknadslösningar och energisäkerhet, vilket ger en vänsterlutning. Samtidigt är faktabasen stark och partipolitik undviks, vilket ger en betydande centerandel.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken målar upp hopp genom att framställa mängden lösningar som rekordstor, vilket ramar in frågan positivt trots kris-kontexten och lyfter politikens roll snarare än individers eller marknadens.

💬 Språkvinkling

Colloquialism som "deppar du ihop", "pepp" och värdeladdade uttryck som "rökt" skapar dramatik och känslomässig svängning mellan hopplöshet och optimism.

⚖️ Källbalans

Endast forsknings- och klimat-ngo-källor (Copernicus, Climate Action Tracker) citeras; inga industriella, ekonomiska eller klimatoro-skeptiska röster hörs, vilket ger ensidighet.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner få konkreta kostnader eller konflikter kring regleringar, och saknar kommentarer från näringsliv, högerpartier eller utvecklingsländer som kan lyfta andra prioriteringar.

✅ Slutsats

Texten betonar politiska regleringar och internationella avtal som lösningen samt citerar endast expert- och myndighetskällor, vilket sammanfaller med en vänster-orienterad syn på statlig styrning. Frånvaro av marknadskritiska perspektiv eller kostnads-/frihetsargument gör att högerns infallsvinkel marginaliseras, även om tonen är relativt saklig. Därför dominerar en lätt vänsterlutning.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på hopp och lösningar trots klimatkrisen, vilket ger en positiv vinkling på statliga och internationella åtgärder. Framing betonar framsteg genom politiska beslut och regleringar snarare än marknadslösningar eller individuellt ansvar.

💬 Språkvinkling

Språket är uppmuntrande och använder ord som 'framgångsrika beslut', 'lösningar' och 'pepp'. Emotiva uttryck som 'deppar du ihop' och 'det behöver inte vara hopplöst' förstärker en känsla av möjlighet genom kollektiva insatser.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar främst till internationella institutioner som EU:s Copernicus och Climate Action Tracker, samt klimatmötet COP30. Röster från näringsliv, skeptiker eller förespråkare för marknadslösningar saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas perspektiv från företag, marknadsaktörer och individer som förespråkar andra vägar än statliga regleringar. Kritiska röster mot internationella klimatavtal eller alternativa lösningar nämns inte.

✅ Slutsats

Artikeln lyfter fram statliga och internationella regleringar som lösningen på klimatkrisen och betonar framgångar genom politiska beslut. Marknadslösningar och individuellt ansvar får litet utrymme, medan kritik mot statlig styrning eller alternativa perspektiv saknas. Detta ger en tydlig vänsterdominans enligt den svenska ideologiska referensramen.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar vikten av internationella avtal, regleringar och statlig politik för att bromsa utsläpp – ett synsätt som ligger nära Socialdemokraternas idé om offentlig styrning, Paris­avtalet och stora gröna investeringar. Genom att lyfta fram att politiska beslut redan förbättrat luften och kan kapa ytterligare grader visar texten att socialdemokratiska verktyg fungerar. Tonen är konstruktiv snarare än marknadskritisk, vilket gynnar partiets program.

Centerpartiet

Texten speglar Centerpartiets ekoliberala optimism: klimatkrisen är allvarlig men lösningar och teknik finns och fungerar. Genom att lyfta Parisavtalets effekt och positiva exempel på miljöregleringar stärker artikeln partiets argument för ambitiösa klimatmål, internationellt samarbete och grön innovation. Tonen om att ’peppa’ snarare än ’deppa’ harmonierar med C:s framtidsretorik.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill se kraftfull offentligt ledd klimatpolitik. Artikeln betonar hur politiska beslut och regleringar historiskt har löst miljöproblem och framhåller FN-processen som nödvändig. Det stärker V:s budskap om att marknadskrafterna inte räcker och att staten måste agera kollektivt, vilket gör framställningen gynnsam.

Liberalerna

Liberalerna driver på för ambitiös, evidensbaserad klimatpolitik inom internationella avtal. Artikeln lutar på vetenskapliga källor, Parisavtalet och framhåller att regleringar ger resultat – precis L:s argument för globalt samarbete och tydliga politiska verktyg. Den optimistiska tron på lösningar harmonierar med Liberalernas framåtblickande klimatrhetorik.

Miljöpartiet

Artikeln fokuserar på klimatkrisens allvar, stöder Parisavtalet och visar hur regleringar kan vända utvecklingen – exakt det narrativ Miljöpartiet för fram. Att lyfta fram både hotet och att ’det aldrig funnits så många lösningar’ passar partiets vision om radikal men hoppfull omställning. Perspektivet stärker MP:s centrala budskap.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD är skeptiska till omfattande global klimatreglering och vill tona ned internationell styrning. Artikeln utgår från FN-processen, betonar klimatkrisens allvar, behovet av hårdare åtgärder och hyllar regleringar – en logik som krockar med SD:s EU- och FN-kritiska samt mer försiktiga klimatposition. Perspektivet underminerar därmed partiets narrativ.

Neutral för

Moderaterna

Moderaterna accepterar Parisavtalet men betonar teknik, marknad och kärnkraft. Artikeln framhåller regleringar och internationella överenskommelser utan att nämna kärnkraft eller skatteincitament. Den kritiserar inte marknadslösningar men lyfter heller inte Moderaternas favoritverktyg, vilket gör att rapporteringen varken stöder eller undergräver partiets linje tydligt.

Kristdemokraterna

KD stöder klimatåtgärder men lyfter ofta balans mellan ansvar, kärnkraft och social trygghet. Artikeln beskriver läget och framgångsrika regleringar men utan religiös eller familjeorienterad etik eller kärnkraftsreferenser. Den bekräftar behovet av ansvarsfullt ledarskap men tar inte tydlig ställning som gynnar eller missgynnar KD:s särskilda profil.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935