slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Tusentals långa strömavbrott – trots att det inte är tillåtet

Publicerad: 30 december 2025, 19:31 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Trots att strömavbrott längre än 24 timmar är olagliga sedan 2011, drabbas tusentals elkunder varje år av sådana avbrott, särskilt efter stormar som Johannes. Energimarknadsinspektionen kritiserar nätbolagen för att inte uppfylla sina skyldigheter, och trots höjda elnätsavgifter kvarstår problemen med långa avbrott. Det finns ingen tydlig påföljd för nätbolag som bryter mot lagen, men ersättningen till kunderna ökar med avbrottets längd.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver "trots att det inte är tillåtet" och ramar in nätbolagen som lagbrytare. Den prioriterar skuld framför väderförklaring och nyanserar först i brödtexten med undantag och statistik. Fokus blir kritik mot företagen.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord och citat som "olagligt", "bryter mot lagen" och "glasklar" förstärker klander. Tonen är pressande, medan företagens språk ("extremt olycklig") ges mindre utrymme.

⚖️ Källbalans

Myndigheten EI dominerar med flera citat. Endast ett större bolag (Ellevio) får svara; Vattenfall och Eon saknas, liksom oberoende experter, drabbade kunder och politiskt ansvar.

🔎 Utelämnanden

Ingen fördjupning om force majeure-tillämpning, klimatrelaterad väderfrekvens eller kostnader/konsekvenser av markkabel kontra luftledning. Avsaknad av landsbygd–stad-perspektiv, internationella jämförelser med siffror och vilken tillsyn/sanktion EI faktiskt använder.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på företagens ansvar och att staten (EI/ellagen) ska säkerställa leverans, med upprepade formuleringar om lagbrott och krav på bättre röjning. Detta speglar en vänsterpräglad ram som betonar reglering och konsumentskydd. Samtidigt finns en teknokratisk ton och ett kort företagsbemötande, vilket gör övervikten mot vänster svag.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fastslår olaglighet och framställer nätbolagen som lagbrytare; artikeln behåller denna kritiska ram utan att pröva alternativa förklaringar, vilket ger en tydlig skuldsättande vinkling.

💬 Språkvinkling

Termer som ”olagligt”, ”glasklar” och ”extremt olycklig” samt bildspråket ”plockepinn” skapar ett målande, anklagande tonläge snarare än strikt neutralt.

⚖️ Källbalans

Myndigheten EI dominerar med flera citat; endast ett kort svar från Ellevio medan Vattenfall och Eon saknas, inga kund- eller branschröster, vilket ger övervikt åt regulatorns perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Ingen fördjupning av väder- och kostnadsutmaningar, kompensationens faktiska effekt eller nätbolagens långsiktiga investeringsplaner; statens roll i skogsröjning och klimatanpassning berörs inte.

✅ Slutsats

Artikeln framhåller statlig reglering och företagens skyldigheter och presenterar problemet som lagbrott, vilket speglar ett vänsterorienterat fokus på kollektiva lösningar och företagskritik. Begränsade motperspektiv från marknadsaktörer dämpar högerinslag, medan saklig statistik ger viss centernyansering.

45% Vänster · 35% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar starkt på lagbrott och antyder att nätbolagen systematiskt misslyckas, vilket sätter en kritisk ram mot företagen. Framingen betonar konsumenternas utsatthet och antyder bristande ansvarstagande från bolagen.

💬 Språkvinkling

Språket är kritiskt mot nätbolagen med uttryck som "bryter mot lagen" och "ska inte överstiga 24 timmar". Ordvalet är formellt men betonar bolagens ansvar och brister.

⚖️ Källbalans

Artikeln ger främst utrymme åt Energimarknadsinspektionen och deras kritik. Endast ett nätbolag (Ellevio) får kort kommentera, medan övriga bolag endast nämns som kontaktade. Kundernas perspektiv och oberoende experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte vilka praktiska svårigheter nätbolagen har vid extrema väderhändelser eller om det finns tekniska och ekonomiska begränsningar. Kundernas egna erfarenheter och eventuella försvar från fler nätbolag saknas.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig vänsterlutning genom att fokusera på bolagens ansvar och brister, samt betona konsumenternas utsatthet och behovet av statlig reglering. Perspektivet är kritiskt mot företagen och lyfter fram myndigheternas krav, medan marknadens och bolagens försvar ges mindre utrymme. Detta ger en övervikt åt vänster enligt den svenska ideologiska referensramen.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln framställer elnätsbolagen som försummande och lyfter behovet av skarpare offentlig kontroll. Den betonar kundernas rättigheter, höga nätavgifter och bristen på sanktioner – argument som ligger nära Socialdemokraternas linje om att samhällsnytta ska gå före privata vinster. Vinklingen stöder därför partiets krav på starkare statlig styrning av samhällskritisk infrastruktur.

Sverigedemokraterna

SD kritiserar återkommande "eliten" och efterlyser hårdare krav på samhällskritisk infrastruktur. Artikeln visar bolag som tar ut höga avgifter men sviker svenska hushåll, precis den systemkritik partiet bygger sin retorik på. Kravet på tydligare sanktioner och strängare tillsyn harmonierar med SD:s populistiska och ordningsbetonade energipolitik.

Centerpartiet

Centerpartiets landsbygdsväljare drabbas först av långa elavbrott. Artikeln belyser deras problem och efterlyser bättre röjning av ledningsgator samt robustare nät – frågor C länge drivit för att stärka landsbygdens konkurrenskraft. Kritiken mot höga nätavgifter stärker också partiets profil som försvarare av hushåll och småföretag utanför storstäderna.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill minska privat vinstlogik i samhällskritisk service. Artikeln visar hur privatägda nätbolag bryter mot lagen, höjer priserna och ändå slipper böter, vilket stödjer V:s argument för offentligt ägande eller strikt reglering. Tonen om konsumentskydd och bolagens ansvar harmonierar tydligt med partiets systemkritiska perspektiv.

Miljöpartiet

Miljöpartiet kopplar extremväder till klimatförändringar och vill rusta energisystemet för hårdare väder. Artikeln framhäver stormens effekter, bristande röjning av ledningsgator och behovet av vädertåliga nät, vilket stärker MP:s argument om förebyggande klimatanpassning och robustare elinfrastruktur. Vinklingen gynnar därmed partiets gröna och preventiva agenda.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna värnar marknadslösningar och begränsad statlig inblandning. Artikeln porträtterar däremot nätbolag som lagbrytare som behöver hårdare reglering och sanktioner. Fokus på att företagen höjt avgifter utan att leverera underminerar Moderaternas företagsvänliga narrativ och driver på krav om mer statlig styrning. Tonläget utmanar därmed partiets perspektiv.

Neutral för

Kristdemokraterna

KD betonar trygghet och fungerande samhällsservice, vilket matchas av artikelns krav på leveranssäker el. Samtidigt antyder texten behov av hårdare statlig styrning och sanktioner mot bolagen – en linje partiet inte profilerat sig starkt på. Kombinationen av gemensamt mål men oklar väg ger en i huvudsak neutral relation.

Liberalerna

Liberalerna vill ha tydlig rättsstat och konsumentskydd men undvika överreglerad marknad. Artikeln stöder deras syn på att lagbrott ska få konsekvenser, men dess underliggande budskap om hårdare statlig styrning skaver mot L:s marknadsliberala reflex. Både stödjande och motsägande element gör helhetdramaturgin neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935