slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Tystnadskulturen – en del av systemfelet

Publicerad: 15 oktober 2025, 06:00 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Pedofilen Ulf dömdes i maj 2024 för barnpornografibrott och sexuella övergrepp mot över 100 minderåriga flickor mellan 2019 och 2022. En ny rättegång inleds i januari 2026 där han står åtalad för ytterligare övergrepp mot 50 kvinnor under deras skoltid. SVT:s granskning avslöjar ett systemfel där förövare köps ut och får nya jobb på andra skolor, vilket pekar på en tystnadskultur och bristande skydd för barnen.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in problemet som ett systemfel och tystnadskultur, vilket styr tolkningen mot strukturell skuld. Brödtexten följer samma linje och betonar att många barn drabbas och att arbetsrätten anses stå i vägen för barns skydd.

💬 Språkvinkling

Språket är starkt laddat: "svindlande många barn drabbas", "förövare köps ut", "tystnadskultur". Värdeord som "trumfar" förstärker konflikt mellan arbetsrätt och barnkonventionen. Patos via offrets gråt bygger känslomässig tyngd.

⚖️ Källbalans

Perspektiven domineras av SVT:s egen granskning och målsägande. Svar eller bemötanden från skolhuvudmän, fack, kommuner, arbetsrättsexperter eller tillsynsmyndigheter saknas eller redovisas inte här.

🔎 Utelämnanden

Saknas: statistik om omfattning och jämförelser, juridiska skäl till utköp/sekretess, fackliga och arbetsgivarargument, samt exempel där systemet fungerar. Även risk för felaktiga anklagelser och rättssäkerhetsavvägningar behandlas inte.

✅ Slutsats

Helheten lutar mot center: fokus på systemfunktioner, lagliga processer och institutionellt ansvar utan tydliga ideologiska policyförslag. Samtidigt finns vänsterdrag genom betoningen av strukturellt misslyckande och barns utsatthet, motvägt av kritiken mot arbetsrättens skydd. Resultatet blir en teknokratisk, granskningsdriven inramning.

40% Vänster · 50% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inramningen betonar ett allvarligt ”systemfel” där tystnadskulturen och arbetsrätten pekas ut som huvudorsak till att barn utsätts, vilket styr läsarens tolkning mot att regelverket snarare än enskilda brister bär skulden.

💬 Språkvinkling

Texten är starkt laddad: ”svindlande många barn drabbas”, ”monstret”, ”gråter”, ”tillåtits härja fritt”, vilket förstärker känslomässig indignation snarare än saklig distans.

⚖️ Källbalans

Endast SVT-reportrar och drabbade kvinnor citeras; inga röster från fack, skolhuvudmän, jurister eller ansvariga politiker ges plats, vilket skapar enkelriktat perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om hur arbetsrätten ska skydda mot godtycklig uppsägning, eventuella reformförslag, samt svar från kommun, skolor eller fackliga organisationer som kunde nyansera ansvarsfördelningen.

✅ Slutsats

Artikeln kritiserar starkt arbetsrätten och framhåller att den hindrar barns skydd, vilket ligger nära borgerlig kritik mot starkt anställningsskydd. Fokus ligger mer på individuellt och institutionellt ansvar än på strukturell ojämlikhet, och inga arbetstagar- eller fackperspektiv ges. Därför väger den högra lutningen tyngst, även om viss mittenprägel finns genom systemkritik utan explicit partipolitik.

25% Vänster · 35% Center · 40% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen sätter fokus på systemfel och tystnadskultur snarare än enskilda individer, vilket ramar in problemet som strukturellt och samhälleligt. Detta framhäver ansvar hos institutioner snarare än enbart brottslingen.

💬 Språkvinkling

Språket är starkt laddat med ord som 'systemfel', 'tystnadskultur', 'svindlande många barn drabbas' och 'inte skyddar barnen'. Det används emotionella citat från offer för att förstärka budskapet.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst röster från drabbade kvinnor och SVT:s egna granskare. Perspektiv från skolledning, arbetsgivare eller fackliga företrädare saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från ansvariga inom skolan, arbetsrättsexperter eller politiska beslutsfattare. Ingen motbild eller förklaring till varför utköpsavtal används ges.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig vänsterlutning genom att betona strukturella problem, systemfel och bristande skydd för utsatta grupper. Fokus ligger på institutionellt ansvar och behov av förändring snarare än individuellt ansvar. Perspektiv från makthavare eller försvar av nuvarande system saknas, vilket förstärker den vänsterorienterade inramningen.

60% Vänster · 35% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

M beskriver ofta arbetsrättens stelhet som ett hot mot trygghet och skolans kvalitet. Artikeln bekräftar den bilden genom att visa hur förövare skyddas av nuvarande regler och betonar behovet av tydligare ansvar och hårdare åtgärder. Tonen om systemfel, brist på konsekvenser och behov av barnens rättigheter går väl ihop med Moderaternas krav på reformerad arbetsrätt och stärkta disciplinära verktyg.

Sverigedemokraterna

SD driver en linje om nolltolerans mot sexualbrott och hårdare tag i skolan. Artikeln förstärker deras narrativ om ett svagt etablissemang som skyddar förövare och sviker barn. Retoriken om "tystnadskultur" och systemfel som möjliggör övergrepp passar SD:s kritik av myndigheter och krav på kraftiga ingrepp och disciplin, vilket gör framställningen gynnsam för partiets agenda.

Kristdemokraterna

KD lyfter ofta barns och familjers trygghet samt ordning i skolan. Artikelns skarpa kritik mot ett system som låter förövare byta skola harmonierar med KD:s krav på tydligare ansvar, starkare skydd för barn och snabbare avskiljande av olämplig personal. Därmed bekräftar reportaget partiets retorik om att värdegrund och barnrätt måste prioriteras framför byråkratiskt skydd av anställda.

Liberalerna

Liberalerna har skolans kvalitet och barns rättigheter som främsta profil. De vill skärpa tillsyn och snabbt avlägsna personal som hotar elevernas säkerhet. När artikeln visar hur förövare samtidigt skyddas och flyttas genom arbetsrättsliga avtal, ger den bränsle åt Liberalernas krav på reformer och stärkt statlig tillsyn. Perspektivet stödjer således partiets politiska berättelse.

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln pekar ut arbetsrätten som huvudskurk – skolledningar sägs skydda personal genom utköp i stället för uppsägning. Detta ger skulden till de starka anställningsskydd Socialdemokraterna traditionellt försvarar. Genom att framställa "arbetsrätten" som ett hinder för barns säkerhet ifrågasätter texten en kärnprincip i socialdemokratisk politik och implicerar att systemet Socialdemokraterna varit med och bygga skadar barn.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet försvarar starka fackliga rättigheter och anställningsskydd. Artikeln framställer just dessa skydd som roten till att övergrepp kan fortgå och att barnen sviks. Genom att beskriva "arbetsrätten" som överordnad barnkonventionen utmanar texten direkt V:s syn på arbetstagarnas rättigheter och skadar därmed partiets centrala narrativ.

Miljöpartiet

Miljöpartiet försvarar både barnkonventionen och starka arbetstagar­skydd. Genom att ställa dessa intressen mot varandra och utmåla arbetsrätten som problemet antyder artikeln att en grön-vänster politik har skapat riskerna. Det undergräver MP:s balansargument om att skydda både barn och personal, och ger en vinkling som kan uppfattas negativ för partiets hållning.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet sätter fokus på decentralisering, entreprenörskap och en liberal men trygg skola. Artikeln berör i första hand arbetsrättsliga hinder och barns skydd men utan att diskutera C:s profilfrågor om landsbygd, företagande eller grön omställning. Det saknas tydliga kopplingar till partiets kärnargument, varför textens vinkling varken stöder eller motverkar Centerpartiets linje.