slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Väljarna vill ha besked i regeringsfrågan innan valet

Publicerad: 5 november 2025, 12:27 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En undersökning av Indikator Opinion visar att en majoritet av väljarna vill ha besked om regeringsalternativ innan valet, men statsministerkandidaterna har ännu inte gett några klara svar. 60 procent av de tillfrågade anser att politikerna bör klargöra vilka partier de vill samarbeta med före valet, medan 23 procent föredrar att förhandlingar sker efter valet. Både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har krävt ministerposter i en kommande regering.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar en klar majoritet som vill ha besked före valet, vilket sätter press på partierna. Innehållet stöder detta med siffror, men ramar frågan som ett ansvar för ledarna snarare än att utforska skäl att avvakta. Ingen tydlig mismatch.

💬 Språkvinkling

Språket är överlag neutralt. Värdeord som "klar majoritet" och "står i klar kontrast" kan förstärka krav på förhandsbesked. Citat återges utan laddade epitet.

⚖️ Källbalans

Källor utgörs främst av Indikator Opinions chef och Magdalena Andersson. Kristersson/M citeras inte, och inga övriga partier eller oberoende statsvetare hörs. Båda blocken nämns men rösterna är snäva.

🔎 Utelämnanden

Metoduppgifter saknas (urval, storlek, fältperiod, bortfall, felmarginal). Ingen historisk jämförelse med tidigare val eller konstitutionell kontext för regeringsbildning. Avsaknad av citat från Kristersson/M och andra partier om skälen att avvakta samt oberoende expertanalys.

✅ Slutsats

Helheten lutar mot mitten genom ett teknokratiskt, processinriktat upplägg: fokus på opinionssiffror och procedur snarare än ideologiska konflikter. Båda blocken behandlas symmetriskt och språket är återhållsamt. Viss normativ press på partier att ge besked finns, men den är inte tydligt vänster- eller högerkodad.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar väljarnas krav på besked och antyder politisk tvekan, men följer innehållet utan värdeladdade ord och utan tydlig ideologisk vinkel.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt; uttryck som "klar majoritet" och "inga uppenbara alternativ" förstärker behovet av besked men är inte emotionellt laddade.

⚖️ Källbalans

Magdalena Andersson och opinionsinstitutet citeras; Ulf Kristersson nämns men får inget citat och inga sakkunniga eller väljarröster adderas, vilket ger viss obalans.

🔎 Utelämnanden

Ingen metodbeskrivning för mätningen ges och högerpartier saknar repliker; historik om tidigare regeringskoalitioner och konsekvenser för väljarna saknas.

✅ Slutsats

Texten fokuserar på en procedurfråga, presenterar siffror och undviker ideologiska resonemang, vilket speglar ett teknokratiskt och balansinriktat förhållningssätt. Smärre slagsida åt S genom Andersson-citat men totalt dominerar ett mittenorienterat, nyhetslikt perspektiv utan stark värdering.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på väljarnas önskan om besked, vilket sätter press på partierna snarare än att belysa deras strategiska motiv. Framingen är neutral men kan tolkas som en mild kritik mot partiernas ovilja att ge tydliga besked.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med få värdeladdade ord. Citaten från partiledare och opinionschef återges utan tolkande kommentarer eller laddade adjektiv.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både S- och M-ledarna samt opinionschefen, men saknar röster från mindre partier eller väljare. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna nämns men får inte komma till tals direkt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas djupare analys av varför partierna undviker besked och inga väljare intervjuas direkt. Ingen diskussion om hur detta påverkar demokratin eller förtroendet för politiker.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt fokus på saklighet och balans, utan att favorisera någon ideologisk position. Den presenterar fakta och olika block utan att ta ställning, och undviker värderande språk. Bristen på djupare analys och avsaknad av väljarröster ger ett teknokratiskt och status quo-orienterat intryck, vilket placerar artikeln i mitten av den ideologiska skalan.

33% Vänster · 60% Center · 7% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD lyfts fram som ett av två partier som redan tydligt krävt ministerposter, vilket stämmer överens med väljarnas önskan om klara besked. Inga negativa omdömen eller kritiska citat följer, vilket gör att partiet framstår som handlingskraftigt och lyhört.

Vänsterpartiet

Artikeln pekar ut V som ett parti som redan ställt krav på ministerposter inför nästa regering. Detta framstår som ett tydligt och fordrat klargörande i linje med väljarkravet, utan att kritiseras. Därmed gynnas bilden av partiet som tydligt och konsekvent.

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln framhåller att en majoritet av väljarna kräver tydlighet i regeringsfrågan samtidigt som Magdalena Andersson vägrar ge besked. Det skapar en framtoning av att S ignorerar väljarnas önskemål och bidrar till osäkerhet. Fokus på Anderssons citat utan motvikt gör bilden mer kritisk än positiv.

Moderaterna

Ulf Kristersson nämns som ännu en partiledare som inte vill visa sina kort, vilket ställs mot väljarnas tydliga krav på besked. Genom att koppla M till samma brist på transparens som S antyder artikeln att partiet inte lyssnar på opinionen, vilket ger en ogynnsam vinkling.

Liberalerna

Artikeln framhåller att L-väljarna sticker ut genom att acceptera förhandling efter valet och poängterar partiets låga opinionssiffror och stora felmarginal. Detta kan tolkas som att partiet saknar både tydlighet och styrka, vilket ger en negativ bild.

Neutral för

Centerpartiet

C nämns enbart som del av det rödgröna blocket vars väljare vill ha besked. Ingen värdering eller kritik riktas mot partiet specifikt, varför framställningen varken gynnar eller skadar Centerpartiet.

Kristdemokraterna

KD omnämns endast indirekt som del av Tidö-blocket. Ingen särskild kritik eller beröm riktas mot partiet, varför artikeln har en neutral inverkan på dess politiska profil.

Miljöpartiet

MP nämns endast som en del av oppositionsblocket vars väljare vill ha besked, men inga detaljer ges om partiets egen linje. Därmed påverkar artikeln varken positivt eller negativt partiets profil.