Vårdpersonal fastnar i IT istället för att vårda patienter

Publicerad: 7 augusti 2025, 12:18 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Svåranvända dataprogram och gamla datorer inom vården leder till att läkare och sjuksköterskor spenderar mycket tid på IT-system istället för patientvård, vilket resulterar i längre väntetider och risk för felbedömningar. En rapport från Vårdförbundet visar att sjuksköterskor i snitt loggar in i över 30 olika IT-system per dag, vilket förvärrar situationen. En statlig utredning från 2024 bekräftar it-stressen och pekar på bristen på standarder och kommunikation mellan olika vårdgivare som ett huvudproblem.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken problematiserar digitaliseringen: personal “fastnar” i IT i stället för att vårda, vilket ramar in ämnet som ett systemfel som kräver åtgärd.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som “stjäl tid”, “drabbas hårt” och “undermåliga” samt metaforer som “memory-spel” förstärker ett alarmistiskt tonläge.

⚖️ Källbalans

Källor från Vårdförbundet, Läkarförbundet, en läkare och en forskare dominerar; inga regionledningar, IT-leverantörer eller ansvariga politiker får bemöta kritiken.

🔎 Utelämnanden

Utelämnar kostnadsfrågor, pågående förbättringsprogram och patient- eller myndighetsröster, vilket minskar kontext om ansvar och möjliga lösningar.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på praktiska brister och tekniska standarder snarare än ideologiska konflikter, vilket ger ett teknokratiskt, centristiskt perspektiv. Viss vänstertyngd finns genom fackliga röster och betoning på arbetsvillkor, men avsaknaden av politisering och balans mellan kritik och konkreta lösningsförslag gör mittenramen dominerande.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att IT-system hindrar vårdpersonal från att vårda patienter, vilket sätter problem hos tekniken snarare än organisation eller resurser. Framing betonar negativa konsekvenser för patienter och personal.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder negativa ord som 'svåranvända', 'undermåliga', 'föråldrade' och 'allvarligt'. Citat från personal förstärker bilden av frustration och risker.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar läkare, sjuksköterskor, fackförbund och forskare, men saknar röster från IT-ansvariga, beslutsfattare eller regionledning. Patientperspektivet är indirekt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från ansvariga inom regioner eller IT-leverantörer om varför systemen ser ut som de gör. Möjliga ekonomiska eller politiska förklaringar nämns inte.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på systemproblem och ineffektivitet snarare än politisk konflikt eller marknadslösningar. Kritiken riktas mot teknik och organisation, med viss betoning på behovet av statlig samordning och personalinflytande. Avsaknaden av tydlig ideologisk vinkling ger en balanserad, centerorienterad framställning.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter hur marknadsanpassade journalsystem och brist på nationell samordning skapar stress och patientrisker. Det stödjer Socialdemokraternas kritik mot vinstlogik och krav på starkare offentlig styrning av välfärdens digitala infrastruktur. Fackförbunden ges stort utrymme, vilket harmonierar med partiets täta band till fackrörelsen. Sammantaget förstärker texten behovet av statliga investeringar och central standardisering – en kärnlinje i S-programmet.

Sverigedemokraterna

Texten understryker att patienter far illa av fragmenterade IT-system och föreslår mer central kontroll och personalinflytande. Detta ligger nära SD:s krav på ett nationellt ansvar för välfärdsfunktioner och effektivisering av byråkrati. Frånvaron av identitets- eller migrationsperspektiv gör att artikeln inte kolliderar med partiets kontroversiella områden. Sammantaget kan SD använda innehållet för att argumentera för "svensk trygghet först" inom vården.

Vänsterpartiet

Artikeln kritiserar journalsystem som främst tjänar fakturering och marknadslogik, något Vänsterpartiet ofta pekar ut som ett resultat av kommersialisering inom välfärden. Tonen om risker för patienter och arbetsmiljöproblem hos vårdpersonal stödjer V:s krav på demokratiskt utformade, offentligt ägda digitala verktyg. Fokus på fackliga källor förstärker kopplingen till partiets nära relation till arbetsrörelsen. Därmed framstår texten som fördelaktig för V:s narrativ.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna vill göra staten huvudansvarig för vården för att korta köer och öka kvaliteten. Artikeln visar att splittrade IT-system mellan regioner leder till längre väntetider och riskabla misstag, vilket empiriskt stödjer KD:s linje om centralisering och patientfokus. Den moraliska betoningen på patientskador harmonierar med partiets värdegrund om trygghet och människovärde. Därför gynnar vinklingen KD.

Ofördelaktig för

Centerpartiet

Centerpartiet betonar regionalt självstyre och decentralisering, men artikeln pekar på hur olika regioners system skapar kaos och patientrisker. Kritiken mot brist på gemensamma standarder antyder behov av starkare central styrning, vilket går på tvärs mot C:s decentralistiska linje. Dessutom ges inga exempel på småföretags- eller innovationslösningar som partiet gärna lyfter. Därför blir vinkeln negativ för Centerpartiets idéer.

Neutral för

Moderaterna

Problembeskrivningen om ineffektiva IT-system kan tolkas som underlag för Moderaternas krav på digitalisering och effektivitet, men artikeln lägger skulden på ett faktureringsinriktat upplägg snarare än på brist på privata aktörer. Den tar heller inte upp M-profilen om valfrihet eller skattesänkningar. Vinklingen är snarare teknisk än marknadsliberal och berör inte arbetslinjen. Därför blir effekten varken tydligt gynnsam eller kritisk för Moderaterna.

Liberalerna

Texten problematiserar brist på fungerande digitala verktyg, vilket passar Liberalernas allmänna krav på modernisering av offentlig sektor. Samtidigt saknas koppling till skol-, integrations- eller EU-frågor som är centrala för partiet, och artikeln tar inte ställning för mer konkurrens eller mot religiösa friskolor. Resultatet blir att Liberalernas profil varken stärks eller försvagas tydligt.

Miljöpartiet

Miljöpartiet lyfter ofta digitalisering i välfärden som klimat- och resurseffektiv åtgärd, men deras huvudprofil är miljö, social rättvisa och asylrätt – teman som inte berörs i artikeln. Kritiken mot fragmenterade system kan stödja idéer om gemensamma lösningar, men den kopplas inte till ekologisk omställning eller social rättvisa. Därför blir relationen till MP:s program i huvudsak neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935