slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Varningarna inför valet: Rykten, cyberattacker och deepfakes

Publicerad: 6 februari 2026, 12:45 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Statsminister Ulf Kristersson har kallat till ett möte med alla partiledare för att diskutera risken för valpåverkan från främmande makt, med fokus på cyberattacker och ryktesspridning. Hoten, som främst kommer från Ryssland, har tidigare påverkat val i Europa genom exempelvis deepfake-klipp och påverkanskampanjer. Myndigheter samarbetar nu för att planera och öva på scenarier för att skydda det svenska valet.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken varnar och placerar hotbilden i centrum. Texten följer samma ram med fokus på utländsk påverkan, särskilt Ryssland, och på statliga beredskapsåtgärder; en myndighets- och säkerhetsinramning som kan förstärka känslan av omedelbar fara.

💬 Språkvinkling

Språket använder ord som 'oroande' och 'allvarligt säkerhetspolitiskt läge' samt citat som 'attack på vår demokrati'. Tonen blir alarmerande men detta ligger främst i källcitat; reporterns egna formuleringar är relativt neutrala.

⚖️ Källbalans

Källorna domineras av svenska säkerhetsmyndigheter (Säpo, Myndigheten för civilt försvar, Myndigheten för psykologiskt försvar) samt en irländsk kandidat. Politiska motröster, oberoende forskare, plattformsbolag och internationella bedömare saknas, liksom ett direkt bemötande från rysk sida.

🔎 Utelämnanden

Artikeln anger få konkreta svenska fall eller data om faktisk påverkan. Andra möjliga aktörer (t.ex. Kina, Iran), risker för överreaktion och integritetsaspekter, samt röster från partier, forskare och civilsamhälle saknas. Praktiska råd till väljare om källkritik uteblir.

✅ Slutsats

Bevakningen är myndighets- och processorienterad och lyfter teknokratiska lösningar snarare än politisk konflikt, vilket pekar mot mitten. Betoningen på säkerhet och ordning ger en svag högerton, men inga tydliga vänsterargument förekommer. Sammantaget framstår texten som centristisk med begränsat inslag av höger genom hotfokuseringen.

10% Vänster · 70% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter en alarmistisk ton om "varningar" och fokuserar på yttre hot, vilket ramar in ämnet som ett säkerhetsproblem snarare än ett bredare demokrati- eller yttrandefrihetsdilemma.

💬 Språkvinkling

Laddade ord som "oroande", "allvarligt säkerhetspolitiskt läge" och "attack på vår demokrati" förstärker hotbilden och kan skapa rädsla snarare än nyansering.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar enbart regeringschefen, tre svenska myndigheter och ett offer-citat; ingen oppositionell, akademisk eller integritetskritisk röst ges utrymme.

🔎 Utelämnanden

Saknar diskussion om risk för övervakning, hur falska anklagelser kan påverka debatten, samt andra möjliga aktörer som Kina eller inhemska kampanjer.

✅ Slutsats

Fokus på myndighetsåtgärder och tekniklösningar utan politisk konflikt ger ett teknokratiskt, status quo-perspektiv som ligger nära mitten. Varken omfördelningskrav från vänster eller marknadslösningar och individualism från höger framhävs, vilket placerar artikeln tydligt i centerfältet.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på hot och risker inför valet, vilket sätter en allvarlig och säkerhetsinriktad ram. Framing betonar yttre hot snarare än inre demokratiska utmaningar, vilket kan förstärka känslan av sårbarhet.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som "oroande", "skamligt försök" och "attack på vår demokrati" vilket förstärker allvaret. Citaten är sakliga men betonar hotbilden.

⚖️ Källbalans

Endast myndighetsföreträdare och experter citeras, inga röster från opposition, civilsamhälle eller kritiska röster kring myndigheternas hantering. Perspektivet är ensidigt säkerhetsfokuserat.

🔎 Utelämnanden

Det saknas diskussion om risk för överreaktion, yttrandefrihet, eller eventuella demokratiska bieffekter av ökade säkerhetsåtgärder. Ingen analys av inhemska aktörers roll eller alternativa synsätt.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt myndighets- och säkerhetsfokus, där teknokratiska och balanserande perspektiv dominerar. Den undviker politisering och presenterar hoten som ett gemensamt samhällsproblem, vilket är typiskt för centerpositionen. Varken vänster- eller högerperspektiv får särskilt utrymme.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Statsminister Ulf Kristersson står i centrum som den som kallar samman partiledarna och agerar mot hotet. Detta speglar Moderaternas profil om starkt försvar, säkerhet och cyberberedskap. Språket framhäver allvar och behov av krafttag, vilket legitimerar M:s hårda linje och ger partiet en ledarposition.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln behandlar valpåverkan och rysk desinformation utan att rikta kritik mot Socialdemokraternas linje eller lyfta deras förslag. Hotbilden bekräftar partiets egen betoning på säkerhet och demokratiskt skydd, men framställer Moderaternas statsminister som den handlingskraftige aktören. Netto blir rapporteringen varken stödjande eller ifrågasättande för S.

Sverigedemokraterna

Texten fokuserar på rysk valpåverkan men nämner inte SD:s politik eller tidigare debatt om partiets hållning till Ryssland. Den generella säkerhetsoro ligger i linje med SD:s krav på tuffare åtgärder, men att Moderaterna frontar frågan gör stödet indirekt och svagt. Resultatet blir i praktiken ett neutralt genomslag.

Centerpartiet

Artikeln understryker behovet av gemensamt försvar mot desinformation, vilket överensstämmer med Centerpartiets EU-orienterade säkerhetstänk. Samtidigt får partiet ingen synlig roll, ingen kritik och inget särskilt stöd. Rapporteringen påverkar därför inte bilden av C i någon tydlig riktning.

Vänsterpartiet

Även Vänsterpartiet vill skydda demokratin, men artikeln betonar framför allt militär- och säkerhetsorganens perspektiv där V ofta intar en mer skeptisk hållning till upprustning. Ingen direkt kritik riktas dock mot partiet. Texten blir därmed varken gynnsam eller negativ för V.

Kristdemokraterna

KD lyfter ofta trygghet och hot mot demokratin, vilket återspeglas i artikeln. Men eftersom fokus ligger på statsministern och myndigheterna får KD ingen profilvinst och utsätts inte för kritik. Därför hamnar vinklingen i ett neutralt läge gentemot partiet.

Liberalerna

Liberalerna förespråkar stärkta åtgärder mot extremism och cyberhot; artikelns tema harmonierar med det synsättet. Samtidigt framträder inte partiets egna förslag eller röster. Avsaknaden av både beröm och ifrågasättande gör framställningen i praktiken neutral för L.

Miljöpartiet

Miljöpartiet betonar demokratiskt skydd men har låg profil i hårda säkerhetsfrågor. Artikeln lyfter cybersäkerhet och rysk påverkan utan att anspela på klimat- eller rättviseperspektiv som MP driver. Den stärker inte partiets agenda men innebär heller ingen kritik, vilket ger ett neutralt utfall.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935