slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

”Vem behöver Jimmie Åkesson i dag?”

Publicerad: 7 maj 2025, 09:48 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Jimmie Åkesson har varit partiledare för Sverigedemokraterna i 20 år och har blivit en betydande politisk maktspelare i Sverige. Partiets framgång har delvis berott på de andra partiernas hantering av invandringsfrågan, vilket har lett till att flera partier nu har anammat en stramare invandringspolitik. Detta skifte har skapat en ny utmaning för SD, då deras ursprungliga profilfråga nu delas av flera andra partier.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ställer en retorisk fråga som antyder att Åkesson kan ha spelat ut sin roll eftersom andra partier tagit över SD:s politik, vilket ger en ifrågasättande snarare än hyllande inramning.

💬 Språkvinkling

Beskrivningar som "nynazistiska rötter" och "utstött" ger negativ laddning, men han kallas också "erfaren och skicklig politiker"; tonen är huvudsakligen saklig med enstaka värdeord.

⚖️ Källbalans

Texten bygger helt på reporterkommentarer; inga röster från Åkesson, SD-väljare, invandrare eller forskare, vilket skapar obalans i perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Konsekvenser av stram migration, aktuella opinionssiffror och andra SD-frågor som kriminalpolitik eller ekonomi behandlas inte, vilket begränsar sammanhanget.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen deskriptiv och fokuserar på hur övriga partier anammat SD:s migrationspolitik, utan att starkt värdera detta. Kritik mot SD:s bakgrund balanseras av erkännande av Åkessons skicklighet. Sammantaget signalerar texten en pragmatisk mittenvinkel snarare än entydig vänster- eller högerlutning.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ställer en retorisk fråga som antyder att SD:s och Åkessons roll minskat, vilket kan tolkas som en kritisk eller ifrågasättande vinkling. Artikeln fokuserar på SD:s resa från marginalisering till makt, men avslutar med att ifrågasätta partiets framtida relevans.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt men använder värdeladdade uttryck som "utfryst och hånad", "nynazistiska rötter" och "sensationen" kring SD:s framgång. Tonen är ibland distanserad och analytisk, men vissa ordval kan förstärka negativa associationer.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på en journalistisk analys utan direkta citat från SD eller deras väljare. Perspektivet är främst från etablerade partiers och journalistens synvinkel, medan SD:s egna röster och motiv inte får utrymme.

🔎 Utelämnanden

Det saknas röster från SD:s väljare och partiföreträdare samt fördjupning kring varför väljarna attraherades av SD:s politik. Andra faktorer än invandringsfrågan, såsom ekonomiska eller sociala frågor, nämns inte.

✅ Slutsats

Analysen är huvudsakligen teknokratisk och fokuserar på politiska strategier snarare än ideologiska värderingar, vilket är typiskt för en centerposition. Artikeln undviker att ta tydlig ställning och ger viss kritik mot alla sidor, men saknar djupare analys av strukturell ojämlikhet eller traditionella värden. Därför dominerar en centerorienterad balans.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Texten pekar ut Socialdemokraternas långvariga ovilja att diskutera invandring som ett avgörande misstag som gav SD fritt spelrum. Partiet beskrivs ha "rört sig så långt bort från folkopinionen" att väljarna sökte sig till SD. Att S först efter 2015 skiftade linje framställs som för sent och taktiskt svagt. Sammanlagt framställs partiet som medskyldigt till SD:s framgångar.

Moderaterna

Artikeln framställer Fredrik Reinfeldts uppgörelse med MP och frånvaron av invandringskritik som ett stort strategiskt misstag som gjorde SD till ensam talesperson för dessa väljare. Moderaterna beskrivs därmed som indirekt ansvariga för SD:s framgång. Framingen lyfter fram M:s tidigare linje som både verklighetsfrånvänd och kontraproduktiv, vilket är klart negativt.

Sverigedemokraterna

SD får erkännande för sin tillväxt men artikeln betonar partiets nynazistiska rötter, skandaler och antyder att framgången snarare beror på motståndarnas misstag än egen förtjänst. Den avslutar med frågan om Åkesson längre behövs när andra partier kopierat politiken, vilket undergräver partiets unika roll. Sammantaget en kritisk vinkling.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet nämns inte explicit och deras liberala migrationslinje problematiseras varken positivt eller negativt. Artikeln fokuserar på S, M och SD, så C:s politik bedöms varken understödjas eller ifrågasättas. Därför blir effekten neutral.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet omnämns inte överhuvudtaget. Artikeln behandlar främst hur de stora partierna ändrat migrationspolitiken och hur detta påverkat SD. Den tar varken ställning för eller emot Vänsterpartiets mer generösa linje. Resultatet blir neutral påverkan.

Kristdemokraterna

KD figurerar inte i texten och deras politik analyseras inte. Därmed finns ingen värdeladdad inramning som gynnar eller missgynnar partiet. Effekten klassas som neutral.

Liberalerna

Liberalerna nämns inte alls och texten diskuterar inte frågor där partiet har tydliga profilfrågor som skola, EU eller integrationskrav. Följaktligen varken stärks eller ifrågasätts partiets linje, vilket ger neutral inverkan.

Miljöpartiet

Miljöpartiet nämns kort som ett exempel på hur andra partier tidigt kopierade miljöfrågan. Referensen är deskriptiv snarare än kritisk eller hyllande. Även omnämnandet i Reinfeldts uppgörelse saknar värdering av MP:s sakpolitik. Sammantaget är textens effekt neutral för MP.