slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Vill se skoluniformer – för att minska stöket i klassrummen: ”Skolan är ingen catwalk”

Publicerad: 24 oktober 2025, 19:51 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Sveriges utbildningsminister, Simona Mohamsson, föreslår att rektorer ska kunna införa skoluniformer i svenska skolor för att minska stök i klassrummen. Hon menar att fokus i skolan bör ligga på studier snarare än klädsel.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framställer skoluniformer som lösning på 'stök' och förstärker ett disciplinärt ramverk med den slagkraftiga citatrubriken 'Skolan är ingen catwalk'. Detta riktar läsarens tolkning mot ordning som huvudproblem och normaliserar uniform som åtgärd.

💬 Språkvinkling

Brödtexten är knapphändig men förstärker ministerns normativa budskap via citat som 'catwalk' och 'fokusera på matematiken'. Ordvalet 'stök' laddar problembeskrivningen och pekar mot disciplinåtgärder.

⚖️ Källbalans

Endast utbildningsministern (L) kommer till tals. Avsaknad av röster från lärare, rektorer, elevorganisationer, forskare, juridiska experter och oppositionen ger ett ensidigt perspektiv och förstärker regeringens narrativ.

🔎 Utelämnanden

Ingen forskning eller statistik presenteras om uniformers effekt på studiero eller om ordningsproblemens omfattning. Rättsliga ramar för klädkoder i svensk skola, kostnader och konsekvenser för likvärdighet, integritet och elevinflytande behandlas inte.

✅ Slutsats

Fokus på ordning/disciplin och individens klädval som förklaring till studiero speglar en högerkonservativ ram. Citat och rubrik förstärker denna inramning, medan alternativa perspektiv och motröster saknas. Därför dominerar en högerlutning trots saklig ton.

15% Vänster · 35% Center · 50% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framställer skoluniformer som lösning på 'stöket' och betonar citatet 'Skolan är ingen catwalk', vilket ger förslaget en positiv, moraliserande inramning utan alternativa vinklar.

💬 Språkvinkling

Termer som 'stök' och 'catwalk' ger problemet en dramatisk ton och legitimerar uniformer som ordningsverktyg.

⚖️ Källbalans

Endast utbildningsministerns röst hörs; inga citat från elever, lärare, fack eller forskare som kan ifrågasätta förslaget.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om forskning om uniformer, juridiska yttrandefrihetsaspekter eller oppositionens synpunkter presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln presenterar en ordningsreform som pragmatisk lösning och låter bara en liberal minister komma till tals. Den teknokratiska tonen och frånvaro av fördelnings- eller värderingskritik placerar inslaget huvudsakligen i mitten, med lätt högerskiftning.

20% Vänster · 50% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ordning och disciplin samt citerar utbildningsministerns argument, vilket ramar in skoluniformer som lösning på stök snarare än en fråga om individens frihet.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men förstärker ministerns synpunkt genom att använda uttryck som "Skolan är ingen catwalk" och betona fokus på studier.

⚖️ Källbalans

Endast utbildningsministerns perspektiv presenteras; inga elev-, lärar- eller kritiska röster hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte kritik mot skoluniformer, forskning om effekter eller alternativa synsätt från elever, lärare eller experter.

✅ Slutsats

Artikeln betonar ordning och disciplin samt statlig kontroll, vilket ligger närmare högerns värderingar om tradition och hierarki. Endast ministerns syn hörs, och kritik eller alternativa perspektiv saknas. Detta ger en tydlig högervridning i både urval och vinkling.

10% Vänster · 35% Center · 55% Höger

Dominant vinkling: Höger

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna betonar ordning, disciplin och tydliga regler i skolan. Artikeln framställer skoluniformer som ett verktyg för mindre stök och mer fokus på kunskap, vilket harmonierar med M:s skolpolitik. Även om initiativet kommer från L bekräftar vinklingen Moderaternas idé om ökad disciplin.

Sverigedemokraterna

SD förespråkar hårdare disciplin, kulturell likriktning och förbud mot vissa klädesplagg i skolan. En positiv framställning av skoluniformer som ordningsskapande åtgärd ligger nära deras retorik om "skolan ska inte vara en catwalk". Artikeln stärker därmed deras argumentation, trots att partiet inte nämns.

Kristdemokraterna

KD vill stärka ordning och trygghet i skolan, inklusive fler disciplinära verktyg. Artikelns fokus på skoluniform som medel mot stök speglar den värdekonservativa synen på ordning och respekt, vilket ligger väl i linje med KD:s skolprofil.

Liberalerna

Initiativet presenteras av Liberalernas utbildningsminister och beskrivs i positiv ton som ett sätt att skapa studiero. Detta stöder Liberalernas profil som skolparti som prioriterar kunskap, ordning och gemensamma värderingar. Inga kritiska röster får utrymme, vilket ger ett gynnsamt ljus över partiets förslag.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet betonar elevers rätt till personlig uttrycksfrihet och motsätter sig auktoritära disciplinåtgärder. Artikeln framställer skoluniformer som positiv lösning utan att problematisera klass-, köns- eller integritetsaspekter, vilket underminerar V:s perspektiv om frihet och jämlikhet i skolan.

Miljöpartiet

Miljöpartiet försvarar individuell frihet, mångfald och ofta kritiserar disciplinära symbolåtgärder. Artikeln lyfter skoluniformer som odelat positivt utan att diskutera miljö, hållbarhet eller elevers självbestämmande, vilket står i kontrast till MP:s värdegrund och gör vinklingen ogynnsam för partiets perspektiv.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten lyfter en Liberal skolminister som vill ge rektorer rätt att införa skoluniformer. Frågan ligger utanför Socialdemokraternas kärnagenda om resurser och likvärdighet i skolan och artikeln nämner varken välfärdsfrågor eller ojämlikhet. Därmed varken motsägs eller stärks partiets positioner tydligt.

Centerpartiet

Centerpartiet brukar värna individens frihet men också decentralisering där rektorer får större handlingsutrymme. Artikeln fokuserar på just rektorers frivilliga möjlighet, inte ett nationellt tvång. Därför krockar den inte med C:s värden, men ger heller inget tydligt stöd för partiets huvudfrågor om landsbygd eller grön omställning.