slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Joakim fick veta att han var CODA vid 35: ”Trodde det var skällsord”

Publicerad: 17 november 2025, 05:31 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En ny CODA-förening har bildats efter tio års frånvaro, vilket Joakim Blomqvist, som först vid 35 års ålder insåg att han var CODA, ser positivt på. Joakim, som är hörande med döva föräldrar, beskriver sin uppväxt som att leva i två olika världar och tror att en tidigare insikt om sin identitet som CODA hade hjälpt honom att förstå mer. Föreningen CODA Sverige har som mål att stödja personer i liknande situationer som Joakim.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar ett personligt ögonblick ("trodde det var skällsord") och ramar in CODA som en identitetsupptäckt. Texten följer denna personvinkel och presenterar den nya föreningen i positiv dager. Ingen tydlig konflikt eller maktgranskning.

💬 Språkvinkling

Mestadels neutral och empatisk ton. Positiva ord som "ser positivt", "visioner och ambitioner" samt citatet "teckenspråket var fult" ger lätt normkritisk färg, men utan stark värdeladdning.

⚖️ Källbalans

Citerar främst Joakim Blomqvist och CODA Sveriges sekreterare. Avsaknad av andra CODA, dövorganisationer, forskare eller myndigheter gör perspektivet ensidigt och okritiskt.

🔎 Utelämnanden

Siffror om hur många CODA i Sverige, skälen till att tidigare förening försvann och eventuella konsekvenser för stöd och policy saknas. Alternativa röster om behovet av en separat CODA-förening uteblir.

✅ Slutsats

Artikeln är en personlig berättelse som lyfter inkludering och identitet utan att diskutera policy, ansvar eller motsatta perspektiv. Den undviker konflikt och placerar frågan som samhällsfeature snarare än politisk strid, vilket ger en tydlig centerprägel. En mild vänsteraccent märks i fokus på minoritets- och normkritiska perspektiv.

30% Vänster · 65% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Joakims personliga upplevelse och missförstånd, vilket ger en nyfiken och mänsklig vinkling utan uppenbar politisk laddning.

💬 Språkvinkling

Språket är mestadels neutralt men använder värderande ord som "fult", "positiv" och "sökare" som förstärker känsloperspektivet.

⚖️ Källbalans

Endast Joakim och CODA Sveriges sekreterare intervjuas; inga forskare, myndigheter eller alternativa röster om CODA-erfarenheter eller behov.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar statistik om antalet CODA i Sverige, eventuell lagstiftning om teckenspråk eller expertröster som sätter Joakims berättelse i bredare sammanhang.

✅ Slutsats

Inslaget är främst en individcentrerad berättelse utan politisk konflikt och ger begränsad systemkritik eller marknadslösningar. Den neutrala tonen och avsaknaden av tydlig ideologisk vinkling placerar materialet nära en mittenposition, med viss vänsterlutning genom betoning på inkludering och minoritetsfrågor.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Joakims personliga upplevelse och missförstånd kring begreppet CODA, vilket ger en mänsklig och neutral inramning utan tydlig politisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med fokus på Joakims berättelse. Inga värdeladdade ord eller starka känslouttryck används.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst Joakims perspektiv och CODA Sveriges sekreterare; andra röster, som forskare eller kritiker, saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas bredare samhällelig kontext om CODA-personers situation i Sverige samt eventuella utmaningar eller kritik mot föreningen.

✅ Slutsats

Artikeln är främst informativ och personlig, utan att ta ställning för någon politisk lösning eller ideologi. Fokus ligger på individens erfarenhet och föreningsbildning, vilket är typiskt för en centristisk och neutral rapportering. Varken statliga insatser eller marknadslösningar betonas.

33% Vänster · 60% Center · 7% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter hur en utsatt språkminoritet behöver gemenskap och samhälleligt erkännande. Den positiva tonen till en ny förening och till teckenspråkets status ligger nära Socialdemokraternas betoning på jämlikhet, inkludering och offentlig stöd till grupper som riskerar utanförskap. Inga formuleringar motsäger partiets linje.

Centerpartiet

Fokus på en ideell förening, individens fria val och respekt för språk- och kulturmångfald harmonierar med Centerpartiets liberal-decentralistiska värdegrund. Texten betonar civilsamhällets kraft snarare än statlig reglering, vilket passar C:s idé om makt nära människor. Därmed är vinkeln positiv för partiet.

Vänsterpartiet

Artikeln problematiserar marginalisering av teckenspråk och hyllar organisering för en utsatt minoritet, något som går hand i hand med Vänsterpartiets fokus på jämlikhet, minoriteters rättigheter och kamp mot diskriminering. Tonen stödjer V:s världsbild utan att utmana dess politik.

Liberalerna

Artikeln understryker språkets roll, utbildning till teckenspråkstolk och värdet av fri föreningsbildning—centrala liberala värden om individens frihet och kunskap. Historien om att överbrygga kulturella barriärer passar Liberalernas integrationsinriktade och rättighetsfokuserade perspektiv, vilket ger en gynnsam inramning.

Miljöpartiet

Miljöpartiet prioriterar solidaritet med alla människor och minoriteters rätt till kultur och språk. Artikeln lyfter just dessa frågor genom att synliggöra CODA-identitet och teckenspråkskultur samt behov av inkludering. Därför ligger framställningen väl i linje med MP:s värdegrund och framstår som positiv för partiet.

Neutral för

Moderaterna

Texten är ett personporträtt utan koppling till skatter, arbetslinjen eller lag och ordning. Den framhåller civilsamhällets egenorganisering, vilket M ofta uppskattar, men tar inte ställning i frågor som är centrala för partiet. Därmed ger artikeln varken stöd eller kritik mot Moderaternas profil.

Sverigedemokraterna

Berättelsen handlar om inhemska hörande barn till döva och rör inte migration, nationalism eller kulturkonflikter som är SD:s kärnfrågor. Även om teckenspråkskultur lyfts fram saknas värderingskrockar med partiets linje. Artikeln ger därför varken direkt stöd eller motstånd mot SD.

Kristdemokraterna

Berättelsen lyfter familjens betydelse och civilsamhällets engagemang, vilket är teman KD sympatiserar med, men artikeln saknar direkta kopplingar till deras kärnfrågor om vård, äldreomsorg och värderingsstyrd politik. Därför blir effekten varken tydligt positiv eller negativ för KD.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935