slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Isabel om att EU-tribunalen avvisar hennes fall: ”Någonting är fel”

Publicerad: 12 november 2025, 13:49 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

EU-tribunalen har avvisat en grupptalan från Isabel Engwall och andra funktionsnedsatta, trots stark bevisning enligt deras ombud Per-Gunnar Norlin. Norlin planerar att överklaga beslutet till EU-domstolen, och hoppas att de kan stödja sig på likabehandlingsdirektivet i arbetslivet. Isabel Engwall uttrycker frustration över beslutet och menar att det handlar om rättigheter för alla döva medborgare.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken bygger på den enskildas reaktion 'Någonting är fel' och ramar in EU-tribunalen som orättvis. Fokus ligger på upplevd oförrätt snarare än på beslutsskäl och processuella kriterier, vilket styr läsningen mot missförhållanden snarare än en neutral rättsrapportering.

💬 Språkvinkling

Starkt emotiva ord och citat dominerar: 'skamligt', 'andra klassens medborgare', 'sätta sig på folk'. Få neutraliserande formuleringar eller myndighetsförklaringar balanserar tonen.

⚖️ Källbalans

Endast kärandesidan hörs: den enskilda och deras ombud. Inga citat eller skriftliga svar från EU‑tribunalen, Justitiekanslern eller berörda myndigheter, och inga oberoende rättsexperter. Perspektivet blir ensidigt partdrivet.

🔎 Utelämnanden

Saknas: rättslig motivering till avvisning (t.ex. talerättskrav), EU‑tribunalens/JK:s bemötanden, tidigare praxis och hur överklagandeprocessen fungerar. Även data om diskrimineringsmål för döva/funktionsnedsatta och alternativa tolkningar av 'glasklart' rättsläge uteblir. Detta begränsar läsarens helhetsbild.

✅ Slutsats

Betoningen ligger på upplevd diskriminering, systemfel och krav på upprättelse för en utsatt grupp, medan institutionernas skäl och svar saknas. Emotiv språkföring och frånvaro av motröster ger en berättelse som kritiserar etablerade maktordningar och efterfrågar starkare rättigheter. Sammantaget lutar framställningen åt vänster enligt den angivna skalan.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en känsloladdad citat om att ”något är fel” och sätter tidigt ramarna som ett orättvisefall; hela texten följer samma vinkling utan att nyansera EU-tribunalens beslut.

💬 Språkvinkling

Journalisten återger starka termer som ”skamligt”, ”vansinnigt” och ”andra klassens medborgare” utan att mildra eller kontextualisera, vilket förstärker en indignations­ton.

⚖️ Källbalans

Endast de klagande och deras ombud får komma till tals; varken EU-tribunalen, svenska Justitiekanslern eller oberoende juridiska experter intervjuas, vilket ger ensidig perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redovisar inte EU-tribunalens motivering, tidigare praxis, eller statistiken för avslag; den saknar även kritik mot bevisningen och eventuella motargument kring likabehandlingsdirektivets räckvidd.

✅ Slutsats

Genom att lyfta diskriminering av funktionsnedsatta och låta endast deras röst beskriva processen betonas ojämlikhet och behov av rättslig upprättelse. Avsaknaden av motpart och institutionell förklaring gör att vinkeln lutar mot kritik av etablissemanget snarare än teknokratisk neutralitet. Sammantaget överväger därför ett svagt vänsterperspektiv.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på individens upplevelse av orättvisa och antyder systemfel, vilket ramar in frågan som ett exempel på strukturell ojämlikhet.

💬 Språkvinkling

Språket är emotionellt laddat med uttryck som "något är fel", "andra klassens medborgare" och "skamligt", vilket förstärker intrycket av orättvisa och diskriminering.

⚖️ Källbalans

Endast de funktionsnedsattas perspektiv och deras ombuds kritik mot systemet lyfts fram; inga röster från EU-tribunalen, svenska myndigheter eller motparter presenteras.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar förklaring till EU-tribunalens beslut och kommentarer från ansvariga myndigheter, vilket gör att läsaren inte får hela bilden av rättsläget eller motiveringen bakom avslaget.

✅ Slutsats

Artikeln betonar ojämlikhet och systembrister, använder starkt emotionellt språk och lyfter endast fram de funktionsnedsattas och deras ombuds perspektiv. Avsaknaden av myndighets- eller domstolsröster förstärker en vänsterorienterad ram där statliga och juridiska institutioner kritiseras för att inte skydda utsatta grupper.

65% Vänster · 25% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Texten betonar klass- och resursklyftor, diskriminering av utsatta och behovet av starkare rättigheter för funktionsnedsatta – en kärna i socialdemokratins jämlikhetsagenda. Kritiken mot att ”rättvisa kostar pengar” legitimerar krav på mer offentlig finansiering och reglering. Även om EU kritiseras utmanar det inte partiets grundvärden utan stärker dess argument för social trygghet och rättvisa.

Vänsterpartiet

Artikeln använder vänsterretorik om klass, makt och resursklyftor: ”rättvisa förbehållet stora plånböcker” och kritik av både svenska och europeiska eliter. Fokus på utsatta gruppers rättigheter stämmer med Vänsterpartiets kamp mot ojämlikhet och EU-skepsis, vilket gör framställningen gynnsam för partiets perspektiv.

Miljöpartiet

Miljöpartiet driver en tydlig rättighets- och jämlikhetsagenda för marginaliserade grupper och är inte främmande för att kritisera EU-institutioner när de bryter mot konventioner. Artikeln lyfter funktionsrätt, strukturell diskriminering och behov av förändring – teman som ligger nära partiets solidaritets- och rättviseretorik.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Artikeln framställer rättssystemet som beroende av "stora plånböcker" och kritiserar hierarkier där ekonomiskt svaga förlorar. Detta går emot Moderaternas marknads- och ansvarslinje och ifrågasätter effektiviteten i institutioner de normalt försvarar, inklusive EU-nivån. Retoriken om strukturell orättvisa ligger långt från partiets individualistiska ton.

Liberalerna

Liberalerna är starkt EU-positiva och betonar tilltro till rättsstatens institutioner. Artikeln beskriver EU-tribunalen som orättfärdig, elitorienterad och diskriminerande, vilket underminerar Liberalernas bild av EU som garant för rättigheter. Därför är framställningen snarare negativ för partiet, trots gemensamt engagemang för funktionsrätt.

Neutral för

Sverigedemokraterna

EU-kritiken kan användas av SD som exempel på överstatliga organs bristande legitimitet, men artikeln saknar nationalistisk infallsvinkel och fokuserar i stället på funktionsrätt och social jämlikhet – frågor som inte är SD:s profil. Därför varken stöder eller motverkar den tydligt partiets linje.

Centerpartiet

Centerpartiet försvarar både EU-samarbete och lika rättigheter. Textens kritik mot EU-tribunalen skaver mot partiets EU-positiva hållning, men engagemanget för funktionsnedsattas rättigheter ligger nära den liberala värdegrunden. Sammantaget balanserar för- och nackdelar, vilket ger en neutral effekt.

Kristdemokraterna

KD prioriterar människovärde och stöd till svaga grupper, vilket harmonierar med artikeln. Samtidigt saknas familje- och värdekonservativa vinklar, och den hårda EU-kritiken ligger utanför partiets kärnprofil. Resultatet blir varken tydligt stödjande eller motsägande.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935