slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Nämndemannen om avslaget: ”Hör inte till svensk demokrati”

Publicerad: 21 oktober 2025, 10:59 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Ingen vill betala för Isabel Engwalls teckenspråkstolkar vid hennes uppdrag som nämndeman för Örebro tingsrätt, vilket gör att hon inte kan fullfölja sitt uppdrag. Samtidigt betalar Göta hovrätt för nämndemannen Lasse Lorentzons tolkkostnader trots att de inte är skyldiga enligt lag. Alla Sveriges rättsinstanser har beslutat att rätten inte är skyldiga att betala för nämndemäns teckenspråkstolkar.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en stark normativ värdering via citatet Hör inte till svensk demokrati, vilket ramar in frågan som princip- och rättviseproblem. Texten bekräftar orättviseramen samtidigt som den nämner att lagen inte kräver betalning.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som häpnadsväckande och formuleringar om att domstolen vinner mycket förstärker indignationen. Tonen betonar orättvisa och en underförstådd skyldighet för staten/domstolarna.

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar sig nästan uteslutande på den döva nämndemannen. Inga citat från Örebro tingsrätt, Domstolsverket, juridiska experter eller andra politiska företrädare. Perspektivet blir ensidigt och fallstudie-baserat.

🔎 Utelämnanden

Saknar källhänvisning till beslutet att domstolar inte är skyldiga att betala och vilken lag eller praxis som åsyftas. Inget svar från Örebro tingsrätt eller Domstolsverket. Ingen genomgång av ansvarsfördelning (regionernas tolktjänst, Försäkringskassan), kostnader nationellt eller alternativa lösningar.

✅ Slutsats

Vinkeln betonar orättvisa och inkludering samt antyder ett offentligt ansvar, vilket ligger närmare vänsterpositioner. Artikeln bygger på en enda kritisk röst och saknar bemötanden från berörda myndigheter, vilket förstärker lutningen. Samtidigt nämns den gällande lagen och en kostnadssiffra, vilket ger viss saklighet men inte balanserar källounderlaget.

48% Vänster · 37% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter citatet ”Hör inte till svensk demokrati” och ramar in ärendet som ett demokratiproblem, vilket styr publikens tolkning mot institutionell orättvisa.

💬 Språkvinkling

Formuleringar som ”ingen vill betala” och ”häpnadsväckande” samt det starka citatet i rubriken ger en emotionell ton som förstärker kritik mot rättsväsendet.

⚖️ Källbalans

Endast den döva nämndemannen intervjuas; rättsinstanser, Domstolsverket eller Örebro tingsrätt ges ingen röst, vilket skapar ensidig perspektivförmedling.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redovisar inte rättsinstansernas juridiska motivering, möjliga finansieringsalternativ eller statistik om liknande fall, vilket försvårar helhetsbedömning.

✅ Slutsats

Reportaget betonar ojämlikhet för en funktionshindrad och implicerar att staten bör ta kostnadsansvar, vilket följer en vänsterorienterad värdering om jämlikhet och stärkta rättigheter. Avsaknaden av myndigheternas perspektiv förstärker ett ensidigt maktkritiskt narrativ, även om inslaget i övrigt är faktabaserat.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram nämndemannens kritik mot systemet och antyder att avslaget strider mot svensk demokrati, vilket ger en värderande ram snarare än en neutral beskrivning.

💬 Språkvinkling

Språket är delvis emotionellt, med uttryck som "häpnadsväckande" och "de vinner mycket på oss". Det framhäver orättvisa och individens utsatthet.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst döva nämndemän och deras perspektiv. Myndigheternas eller domstolarnas synpunkter och motiveringar återges inte direkt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas förklaring till varför domstolarna inte vill betala och om det finns ekonomiska eller rättsliga argument från deras sida. Ingen kommentar från Örebro tingsrätt eller andra berörda myndigheter.

✅ Slutsats

Artikeln betonar individens rätt till jämlikhet och lyfter fram orättvisa i systemet, vilket är kännetecknande för en vänsterorienterad ram. Myndigheternas perspektiv och eventuella motargument saknas, vilket förstärker intrycket av partiskhet mot vänster. Språk och källval pekar mot fokus på jämlikhet och kritik mot institutionella beslut.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter hur samhälleliga institutioner bör ta ansvar för tillgänglighet så att alla kan delta i demokratin på lika villkor. Den negativa skildringen av domstolens vägran att bekosta tolkar harmonierar med Socialdemokraternas linje om stark offentlig välfärd och jämlikhet, där staten ska garantera att funktionsnedsatta inte utesluts från samhällsuppdrag.

Vänsterpartiet

Reportaget porträtterar en V-nämndeman positivt och kritiserar att staten inte garanterar tolkar. Fokus på jämlikhet, offentlig finansiering och allas rätt att delta ligger helt i linje med Vänsterpartiets krav på utbyggd välfärd och inkluderande demokrati, vilket ger artikeln en gynnsam vinkling för partiet.

Liberalerna

Liberalerna driver starkt på för tillgänglighet, individens fri- och rättigheter samt en inkluderande demokrati. Artikelns kritik mot att döva nämndemän hindras av ekonomiska spärrar stämmer väl överens med Liberalernas fokus på lika möjligheter och statens ansvar att undanröja hinder, vilket ger en positiv samklang.

Miljöpartiet

Miljöpartiet betonar social rättvisa och delaktighet som en del av sin gröna solidaritet. Genom att framhålla demokratisk exkludering av funktionsnedsatta och att offentlig sektor bör bära kostnaden, förstärker artikeln en retorik som samsvarar med MP:s världsbild om jämlikhet och rätt till representation.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna betonar effektiv resursanvändning och begränsat offentligt åtagande. Artikeln framställer bristen på statlig finansiering som demokratiskt problem och ger legitimitet åt extra kostnader (85 000 kr) som staten bör bära. Detta narrativ utmanar Moderaternas budgetrestriktiva perspektiv och kan tolkas som kritik mot en snål stat.

Sverigedemokraterna

SD prioriterar kärnverksamheter och är ofta kritiskt till ökade offentliga utgifter utöver lagkrav. Artikeln moraliserar kring att domstolen inte betalar och lyfter en vänsterpartistisk nämndeman som förebild, vilket indirekt positionerar sig mot SD:s mer kostnads- och regelorienterade syn på statligt ansvar.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar inkludering men också decentraliserat ansvar och budgetdisciplin. Artikeln driver tillgänglighetsfrågan utan att beröra landsbygd, företagande eller gröna skatteväxlingar. Därmed stödjer den delvis partiets värde om lika möjligheter men tar inte ställning i övriga kärnfrågor, vilket ger ett neutralt helhetsintryck.

Kristdemokraterna

KD betonar människovärde och civilsamhällets ansvar men vill också se ordning i finanserna. Artikeln lyfter värdet av delaktighet för funktionsnedsatta, vilket KD sympatiserar med, men diskuterar inte familjepolitik eller sjukvårdsreformer som är partiets profil. Därför blir kopplingen varken tydligt negativ eller positiv.