Älgen på väg att bli rödlistad

Publicerad: 2 juli 2025, 22:08 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Älgstammen i Sverige har minskat med nästan en fjärdedel på tio år, vilket gör att arten sannolikt kommer att hamna på den nationella rödlistan över hotade arter. Jakten anges som den främsta orsaken till minskningen, och både älg och iller finns med på SLU:s nya preliminära lista. Bälthavets tumlare är ny på rödlistan, medan uttern har tagits bort.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på älgens hotade status och antyder en allvarlig utveckling, vilket sätter en alarmerande ton redan från början.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som "stor sannolikhet" och "minskat snabbt", vilket förstärker allvaret. Citatet från experten betonar jaktens roll.

⚖️ Källbalans

Endast SLU och deras expert får komma till tals. Jägarorganisationer eller andra intressenter ges ingen röst.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella åtgärder från jägare eller myndigheter, eller alternativa förklaringar till minskningen utöver jakt och klimat.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot mitten genom att lyfta fram expertutlåtanden och sakliga fakta utan att ta tydlig ställning. Viss vänsterlutning märks i betoningen av miljöproblem och jaktens påverkan, men avsaknaden av politisk vinkling eller kritik av traditionella värden gör att den huvudsakligen är centrerad.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral men texten framhäver snabbt att jakten är huvudskälet till minskningen, vilket styr läsaren mot en mänsklig skuld-ram.

💬 Språkvinkling

Ord som "minskat snabbt" och "orosmoln" ger viss dramatik; annars saklig ton med ett enda citat som pekar ut jakt som orsak.

⚖️ Källbalans

Endast SLU och en forskare citeras; inga röster från jägare, Naturvårdsverket eller skogsbruk som kunde ge annan bild.

🔎 Utelämnanden

Saknar fakta om förvaltningsmål, jaktkvoter, rovdjurens roll, ekonomisk betydelse av älgjakten och eventuella åtgärder för att vända trenden.

✅ Slutsats

Texten bygger på expertdata och återger ett miljöproblem utan tydlig policy-agenda, vilket ger ett teknokratiskt, sakligt centrumintryck. Betoningen på mänsklig påverkan (jakt) ger dock ett visst vänsterdrag, medan avsaknaden av politiska krav eller värdeord håller helheten centrerad.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill stärka det offentliga ansvaret för natur- och djurskydd. Artikeln problematiserar konsumtionsinriktad jakt, lyfter hotkategorisering och låter forskare efterlysa skyddsåtgärder, vilket ligger nära V:s krav på hårdare regler mot exploatering. Även om klassperspektivet saknas ger texten stöd åt partiets mer restriktiva viltpolitik.

Liberalerna

Liberalerna förespråkar evidensbaserad miljöpolitik där staten ingriper när forskning påvisar problem. Artikeln lutar sig helt på SLU-data, identifierar jakt som den primära orsaken och antyder behov av rödlistning. Vetenskaplig ton utan ideologiska övertoner stämmer väl med Liberalernas syn på kunskapsstyrd reglering och gör framställningen gynnsam.

Miljöpartiet

Miljöpartiet prioriterar biologisk mångfald och vill begränsa mänsklig exploatering. Artikeln beskriver älgens snabba nedgång, pekar på jakttryck som huvudorsak och talar om rödlistning, vilket stärker MP:s narrativ om att starkare naturvårdsåtgärder behövs. Den oemotsagda forskarrösten och betoning på artkris gör texten tydligt stödjande.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna betonar äganderätt och jakt som en legitim landsbygdsnäring. Genom att ensidigt skuldbelägga jakt för älgstammens ras och signalera behov av striktare regler, utan röster från jägare eller markägare, ifrågasätter artikeln denna balans. Framställningen undergräver därmed M:s linje om hållbar men fortsatt möjlig jakt.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna lyfter jakt som svensk tradition och värnar jägarnas rättigheter. Artikeln beskriver jakten som huvudorsak till en hotad älgstam och antyder behov av skarpare restriktioner, utan att släppa fram kultur- eller försörjningsargument. Detta står i skarp kontrast till SD:s retorik och gör texten klart kritisk mot partiets perspektiv.

Centerpartiet

Centerpartiet försöker förena naturvård med landsbygdens brukarrätt. Reportaget lyfter forskarnas perspektiv men saknar den avvägning mellan älgbetesskador, skogsbruk och jakt som C ofta betonar. När jakten ensidigt pekas ut som problemet och klimatfaktorn nämns perifert tenderar artikeln att utmana partiets integrerade syn på viltförvaltning.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln framhåller behovet av att skydda älgstammen och nämner klimatförändringar, något som harmonierar med Socialdemokraternas hållbarhetsfokus. Samtidigt pekas jakten – där partiet brukar förespråka avvägningar snarare än förbud – ut som huvudorsak utan socioekonomiska nyanser. Frånvaron av fördelnings- eller arbetstillfällen-perspektiv gör helhetsbilden varken tydligt stödjande eller kritisk för S.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna betonar förvaltarskap och landsbygdsintressen. Artikeln förmedlar forskningsdata om älgens minskning utan moraliserande ton och nämner även klimat och sjukdomar som delorsaker. Eftersom texten varken kräver radikala åtgärder eller tar ställning för jägarnas rätt, påverkar den inte KD-linjen nämnvärt och blir därmed neutral.