Economist: 89 år att ta Ukraina

Publicerad: 11 juli 2025, 22:17 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

The Economist har beräknat att det skulle ta Ryssland 89 år att ta kontroll över Ukraina i nuvarande takt, baserat på att de har tagit 15 kvadratkilometer per dag sedan 1 maj. Enligt tankesmedjan ISW kan Ryssland ha kontroll över återstående delar av Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja först år 2028. ISW noterar också att den ryska framfarten varit hög under sommaren men förväntas avta och fluktuera framöver.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter extremt lång tid (89 år) som huvudpoäng, vilket implicit förminskar hotet från Ryssland och ger ett vinklat fokus på rysk ineffektivitet utan alternativ tolkning.

💬 Språkvinkling

Ordvalet är i huvudsak neutralt; 'framfart' ger dock en lätt negativ laddning mot Ryssland, annars övervägande sakligt och statistikbaserat.

⚖️ Källbalans

Endast The Economist och USA-baserade ISW citeras, båda västliga aktörer; inga ryska, ukrainska eller neutrala militäranalytiker hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar officiella uttalanden från Ryssland eller Ukraina, jämförelser med ukrainska motanfall samt kontext om civil påverkan eller fredsförhandlingar.

✅ Slutsats

Texten bygger på ett teknokratiskt, västligt ramverk som presenterar data utan nämnvärd ideologisk analys, vilket placerar den nära mitten. Avsaknaden av ryska eller ukrainska röster och fokus på etablerade västkällor signalerar viss bias men inte tydlig vänster- eller högerlutning. Därför bedöms helheten som centerdominerad.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram en extremt lång tidshorisont för rysk kontroll, vilket kan bagatellisera hotbilden och ge en lugnande inramning. Fokus ligger på siffror och prognoser snarare än krigets mänskliga eller politiska dimensioner.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och teknokratiskt, med fokus på fakta och statistik. Inga värdeladdade ord eller känslomässiga uttryck används.

⚖️ Källbalans

Endast The Economist och tankesmedjan ISW citeras, båda västerländska och analytiska källor. Inga ukrainska, ryska eller oberoende röster får utrymme.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte civila konsekvenser, humanitär situation eller politiska reaktioner från Ukraina eller Ryssland. Ingen kontext om varför Ryssland vill ta dessa områden ges.

✅ Slutsats

Artikeln är saklig och teknokratisk med fokus på statistik och prognoser, utan att ta tydlig ställning. Avsaknaden av politiska eller känslomässiga vinklar samt betoning på expertröster ger ett tydligt centerperspektiv enligt svensk skala. Varken systemkritik eller traditionella värden lyfts fram.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln hänvisar till västliga källor och betonar hur begränsad den ryska offensiven faktiskt är. Det stöder Socialdemokraternas linje om långsiktigt stöd till Ukraina och vikten av Nato-samverkan, utan att ifrågasätta deras säkerhetspolitiska omsvängning. Ingen kritik riktas mot sanktioner eller militärt bistånd. Sammantaget stärker texten partiets narrativ.

Moderaterna

Moderaterna argumenterar för en tydlig Ukraina-politik och kraftigt svenskt försvar. Artikeln visar att Ryssland trots offensiven går långsamt fram, vilket legitimerar fortsatt militärt och ekonomiskt stöd som M förespråkar. Ingen ton av kompromiss med Moskva förekommer. Därmed harmonierar bevakningen med Moderaternas budskap.

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar starkt EU- och Nato-stöd till Ukraina. Genom att framhålla rysk långsamhet och citera västliga analytiker ger artikeln argument för fortsatt solidaritet och gemensam säkerhet. Ingen kritik mot internationellt samarbete eller sanktioner förs fram. Det ligger i linje med C:s profil.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet fördömer rysk imperialism men är skeptiskt till Nato. Artikeln visar endast rysk aggressions begränsade framgång och nämner inte Nato alls, vilket passar V:s anti-imperialistiska hållning utan att utmana deras Nato-kritik. Den ger således stöd åt partiets starka Rysslands-kritik.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna lyfter moralisk solidaritet med Ukraina och behov av upprustning. Artikeln förstärker bilden av ett svagt men långsiktigt hot från Ryssland, vilket motiverar KD:s krav på uthålligt stöd och starkt försvar. Framing och källval går helt i linje med partiets världsbild.

Liberalerna

Liberalerna driver en hård linje mot Moskva och för stark Nato-integration. Genom att påvisa ryska svårigheter och citera The Economist samt ISW understryker artikeln vikten av fortsatt västligt stöd, vilket bekräftar Liberalernas argument för ökad försvarssatsning och internationell samverkan.

Miljöpartiet

Miljöpartiet betonar internationell solidaritet och motstånd mot imperialism. Artikeln skildrar Ryssland som ineffektiv angripare, vilket legitimerar fortsatt stöd till Ukrainas självbestämmande utan att blanda in kärnkraft eller andra känsliga frågor för MP. Därmed ligger texten i ett för partiet gynnsamt ramverk.

Neutral för

Sverigedemokraterna

SD stödjer Ukraina men profilerar sig mindre offensivt än övriga borgerliga partier. Texten är kort, värderingsneutral och berör inte frågor om nationell suveränitet eller Nato-kritik. Den varken förstärker eller underminerar SD:s ståndpunkter, vilket gör påverkan marginell och därmed neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935