slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Elpriset rusar mot sex kronor

Publicerad: 14 oktober 2025, 17:12 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Elpriset i södra Sverige når upp till 5,70 kronor per kWh på grund av låg vindkraftsproduktion i Tyskland och stängda kärnkraftreaktorer för reparation. Detta har lett till att olje- och gaseldade kraftverk förbereder sig för att öka produktionen. Kombinationen av ringa blåst och lågt stående sol bidrar också till elbristen.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken Elpriset rusar mot sex kronor och ord som skenar ramar in ett akut krisläge. Artikeln pekar främst på väder och avställd kärnkraft samt otillräcklig tysk vindkraft som orsak, och nämner dyra fossila reservkraftverk, utan att pröva alternativa förklaringar.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som skenar, rusar och elbristen förstärker dramatiken. Formuleringen tar bra betalt antyder skuld hos fossila producenter.

⚖️ Källbalans

Inga källor citeras; påståendena framförs som fakta. Röster från Svenska kraftnät, Nord Pool, energiexperter, elkunder och industri saknas, liksom politiska kommentarer.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om elområden (SE1–SE4), timpris kontra snittpris och historiska prisnivåer. Ingen data om import/export, överföringsbegränsningar, vattenkraftsläge eller vilka reaktorer som är ur drift. Alternativa förklaringar och åtgärdsförslag uteblir.

✅ Slutsats

Texten är främst deskriptiv och teknokratisk: väder, serviceavställd kärnkraft och marknadsmekanismer förklarar priset utan politisk vinkling. Samtidigt framhävs bristande tysk vindkraft som huvudförklaring, vilket lutar svagt åt högerns kritik mot intermittens. Formuleringen om fossila aktörer som tar bra betalt ger en liten vänster-ton, men helheten är mest mitten.

15% Vänster · 50% Center · 35% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att elpriset "rusar" mot sex kronor och ramar in nyheten som akut kris för hushållen, utan att lyfta marknadsstrukturer eller långsiktiga faktorer.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "skenar", "rusar" och formuleringen att kraftverken "tar bra betalt" ger texten dramatik och antyder skuld hos producenterna.

⚖️ Källbalans

Inga experter, myndigheter eller konsumentrepresentanter citeras; redaktionens egen berättelse dominerar och alternativa röster saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln lämnar ute priszonernas roll, export/importbalans, politiska åtgärder och klimatmål som kunde sätta situationen i bredare kontext.

✅ Slutsats

Texten är främst faktarapportering men med alarmistisk ton och brist på källmångfald. Kritiken riktas implicit mot energimixen snarare än mot marknaden eller sociala orättvisor, vilket ger en lätt lutning åt mitten men utan tydlig ideologisk drivning åt vare sig vänster eller höger.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på dramatik och prisökning, vilket kan skapa oro och förstärka problemets allvar. Framing betonar elbrist och höga priser utan att direkt peka ut någon ansvarig aktör eller politisk lösning.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som "rusar" och "skenar" för att förstärka dramatiken. Ingen värdeladdad kritik riktas mot någon part, och tonläget är informativt.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar till fakta om väder och tekniska orsaker men saknar röster från hushåll, politiker eller energiexperter. Perspektiv från konsumenter eller beslutsfattare saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om politiska beslut, långsiktiga lösningar eller alternativa synsätt på energimixen. Ingen analys av marknadens roll eller statliga åtgärder ges.

✅ Slutsats

Artikeln är främst teknokratisk och fokuserar på fakta kring väder och produktion utan att ta ställning för marknadslösningar eller statliga ingrepp. Avsaknaden av politiska perspektiv eller fördelningsfrågor gör att rapporteringen lutar mot mitten, med viss övervikt för status quo och neutral informationsförmedling.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Artikeln lyfter bristen på producerande kärnkraft och opålitlig vind som huvudförklaringar till prischocken, vilket stöder M:s narrativ om behovet av mer stabil kärnkraft och ett robust elsystem. Formuleringar som "skenar" och "rusar" understryker akut behov av åtgärder, något Moderaterna ofta kopplar till sin politik om ny kärnkraft och bättre planering. Ingen kritik riktas mot marknadslogik eller höga vinster, vilket ytterligare harmonierar med M:s syn. Sammantaget en positiv inramning för Moderaterna.

Sverigedemokraterna

Genom att framhäva beroendet av tysk vindkraft och stoppad kärnkraft ger artikeln ammunition åt SD:s budskap om energisjälvförsörjning, ny kärnkraft och skepticism mot omställning som bygger på utländska vindparker. De höga priserna illustrerar den krisretorik SD ofta använder mot nuvarande energisystem. Inga klimat- eller utsläppshänsyn problematiseras, vilket passar SD:s mer pragmatiska klimatlinje. Artikeln gynnar därför partiets position.

Kristdemokraterna

KD driver linjen om 100 % fossilfri el med ny kärnkraft och betonar försörjningstrygghet. Artikeln stödjer detta perspektiv genom att visa hur både otillräcklig vind och avställd kärnkraft leder till skenande priser, vilket sätter fokus på behovet av stabil baskraft. Avsaknaden av klimatpolitiska invändningar eller moralisk kritik mot kärnkraft gör texten gynnsam för KD:s energipolitik.

Liberalerna

Liberalerna argumenterar för mer kärnkraft och ett elsystem som garanterar lägre priser. Artikeln beskriver hur frånvaron av kärnkraftskapacitet och svag vind orsakar extrempris, vilket bekräftar L:s tes om att variabel förnybar kraft inte räcker. Tonen är faktabaserad utan klimatideologisk kritik, vilket stärker Liberalernas marknadsliberala och teknikvänliga energiposition.

Ofördelaktig för

Centerpartiet

Texten målar ut vindkraftens låga produktion som ett centralt problem och antyder att kärnkraftens bortfall förvärrar läget, vilket skapar ett intryck av att förnybart är opålitligt – raka motsatsen till C:s linje om storsatsning på vind- och solkraft och minskat fossilberoende. Frånvaron av förslag om effektivisering, grön skatteväxling eller decentraliserad produktion gör att Centerpartiets lösningar hamnar i skugga. Därmed blir vinkeln ofördelaktig för partiet.

Vänsterpartiet

Artikeln fokuserar på brister i vindkraften och nämner olje- och gasverk som dyr men nödvändig reserv, utan att diskutera marknadens roll eller vinster, vilket bagatelliserar V:s kritik av profitdriven energimarknad. Att kärnkraftens frånvaro framställs som en del av problemet strider mot V:s kärnkraftskritiska hållning. Bristen på klimat- och rättvise­perspektiv gör att artikelns framing går emot Vänsterpartiets energipolitiska narrativ.

Miljöpartiet

Texten framställer vindkraftens produktionssvacka som huvudskäl till prisrusningen och antyder indirekt att fossil reservkraft är nödvändig. Detta undergräver MP:s narrativ om förnybaras tillförlitlighet och vikten av snabb fossilfri omställning utan ny kärnkraft. Ingen hänvisning görs till lagring, energieffektivisering eller nätlösningar som partiet förespråkar. Därmed blir artikeln negativ i förhållande till Miljöpartiets perspektiv.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten konstaterar praktiska orsaker till prisrusningen – lite vind, låg sol och kärnkraft under service – utan att värdera vilka energislag som bör byggas ut eller hur staten ska ingripa. Den ger därför varken särskilt stöd eller kritik mot S linje, som kombinerar fortsatt kärnkraft med satsningar på förnybart och offentlig styrning. Inslag om höga priser kan visserligen tolkas som kritik mot dagens system, men riktas inte specifikt mot socialdemokratisk politik. Sammantaget är vinkeln neutral i förhållande till S.