slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Färre snödagar nästan överallt

Publicerad: 25 december 2025, 17:27 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Enligt en genomgång av SMHI-data har antalet dagar med snö på marken minskat i nästan hela Sverige sedan sekelskiftet. Endast fem platser i Norrbottens län har haft fler snödagar per år under perioden 2000-2024 jämfört med 1950-1999. I Karesuando har snösäsongen ökat från 197 till 206 dagar i genomsnitt.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken Färre snödagar nästan överallt speglar innehållet och backas av siffror, men vinklar mot minskning som övergripande berättelse. Texten nyanserar med fem platser där snödagarna ökat. Överlag en deskriptiv ram utan politisk laddning.

💬 Språkvinkling

Nyktert språk med neutrala verb som har minskat/ökat. Ordet krympt kan uppfattas som värdeladdat men används deskriptivt. Inga dramatiska adjektiv eller alarmistiska formuleringar.

⚖️ Källbalans

Uppgifterna bygger på SMHI-data sammanställda av TT; inga ytterligare källor eller expertkommentarer. Avsaknad av lokala röster eller alternativa tolkningar. Källvalet är auktoritativt men smalt.

🔎 Utelämnanden

Ingen förklaring till orsaker (klimatförändring, naturlig variation), metodikval (urval av 37 platser) eller statistisk osäkerhet. Ingen diskussion om konsekvenser för samhälle, näringsliv eller regionala skillnader. Tidsperiodernas olika längd problematiseras inte.

✅ Slutsats

Artikeln är datafokuserad, kort och teknokratisk utan policyförslag eller moraliserande, vilket signalerar centerinriktning. Ämnesvalet och rubriken betonar minskade snödagar, vilket kan harmoniera med ett klimatramverk oftare förknippat med vänster, men texten erbjuder viss nyans genom att lyfta ökningar i norr. Samtidigt uteblir politisering och konflikt, vilket stärker centerdominansen.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är konstaterande och sätter klimatrelaterad vinkling genom att lyfta minskade snödagar, men utan alarmistiska ord eller politikfokus.

💬 Språkvinkling

Språket är torrt och statistiskt: "har minskat", "genomsnittliga snösäsongen"; inga värdeladdade ord eller dramaturgi.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger helt på TT:s genomgång av SMHI-data; inga andra forskare, klimatkritiker eller drabbade röster tillfrågas.

🔎 Utelämnanden

Ingen koppling till möjliga orsaker som klimatförändringar, samhällskonsekvenser eller politiska åtgärder nämns, vilket kunde ha breddat bilden.

✅ Slutsats

Faktan presenterades teknokratiskt utan politisk laddning, vilket motsvarar ett centriskt tilltal. Frånvaron av policykritik eller moralisk appel gör att texten inte lutar tydligt vänster, medan ämnesvalet (klimatdata) inte heller främjar ett högerperspektiv, vilket ger Center som dominerande lutning.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på minskningen av snödagar, vilket sätter klimatförändring i centrum, men nämner inte undantagen i norr förrän senare.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan laddade ord eller värderande uttryck. Fakta presenteras utan dramatik.

⚖️ Källbalans

Endast SMHI-data via TT används; inga röster från exempelvis klimatforskare, politiker eller kritiker inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Ingen diskussion om orsaker till förändringen, möjliga samhällseffekter eller alternativa tolkningar av data. Lokala röster saknas.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen saklig och presenterar statistik utan politisk vinkling, vilket ger ett centristiskt intryck. Avsaknaden av analys eller politiska kommentarer gör att den undviker både vänster- och högertolkningar. Dock ligger fokus på klimatdata, vilket marginellt kan tolkas som en vänsterfråga, men presentationen är teknokratisk och neutral.

40% Vänster · 55% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln presenterar statistiska bevis för en varmare vinter, vilket indirekt stärker behovet av den gröna industripakt och klimatinvesteringar som Socialdemokraterna driver. Ingen kritik mot offentliga klimatinsatser nämns, och fokus ligger på konkreta konsekvenser av klimatförändringar snarare än kostnader. Därmed harmonierar texten med partiets linje om att klimatet kräver politisk handlingskraft.

Centerpartiet

Centerpartiet driver skärpta klimatmål och grön skatteväxling. Nyheten levererar ett konkret exempel på klimatförändringars effekter i hela landet, vilket stödjer partiets narrativ om brådskande åtgärder. Avsaknad av motvikt eller relativisering gör tonen positiv för C:s klimatfokus.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet betonar klimatkrisens allvar och vill se statliga investeringar i omställningen. Artikeln stärker tesen om akut klimatpåverkan genom att visa minskade snödagar, särskilt i södra Sverige. Ingen marknadsoptik eller kostnadsoro inkluderas, vilket harmonierar med V:s perspektiv.

Miljöpartiet

Miljöpartiet lyfter klimatkrisen som samhällets mest akuta fråga. Rapporten om minskade snödagar över nästan hela landet fungerar som direkt empiriskt stöd för partiets retorik om snabb och radikal omställning. Den frånvarar av motargument förstärker en gynnsam inramning för MP.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD tonar ofta ned klimathotet och varnar för "klimatextremism". Nyhetens fokus på färre snödagar antyder tydlig uppvärmning och kan tolkas som ett faktaunderlag för mer offensiv klimatpolitik. Detta underminerar partiets skeptiska retorik och gör artikeln ogynnsam ur SD-perspektiv.

Neutral för

Moderaterna

Moderaterna erkänner klimatutmaningen men betonar marknadslösningar och kärnkraft. Artikeln redovisar bara SMHI-data utan policykrav eller skuldfrågor. Den varken stöder eller angriper M:s ekonomiskt inriktade klimatstrategi, varför framställningen blir neutral sett till partiets profil.

Kristdemokraterna

KD accepterar klimatmålen men prioriterar familj, vård och trygghet. Texten är faktabaserad och innehåller inga värderingar eller policyuppmaningar som pekar vare sig mot kärnkraft eller mot konsumtionskritik. Den påverkar därför inte KD:s profil nämnvärt och landar i neutralitet.

Liberalerna

Liberalerna vill kombinera klimatambition med ekonomisk frihet. Artikeln ger saklig klimatrelaterad statistik men saknar diskussion om lösningar, innovation eller EU-politik, vilket gör att den varken särskilt stöder eller kritiserar L:s linje. Effekten blir därmed neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935