slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Färre terrordåd i Frankrike

Publicerad: 9 november 2025, 13:29 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Antalet terrordåd i Frankrike har minskat tio år efter attackerna vid Bataclan, tack vare samarbete mellan myndigheter och internationella partners för att motverka radikalisering och övervaka hot. En viktig faktor är också att IS har försvagats avsevärt. Hotet finns kvar men är mindre organiserat och territoriellt definierat.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken signalerar minskad terror och texten bekräftar detta via en expert, men utan statistik. Ramen betonar effektivt myndighetsarbete och IS försvagning, vilket ger en positiv utvecklingsberättelse snarare än problematisering.

💬 Språkvinkling

Ord som "blodiga" och "utplånats" är starkt laddade, medan övrig ton är nykter och byråkratisk (antiradikalisering, kartläggning, kontroll). Säkerhetsramen dominerar.

⚖️ Källbalans

Endast en jihadismexpert citeras; inga myndigheter, opposition, rättighetsaktörer eller drabbade hörs. Frånvaro av primärdata och oberoende granskning.

🔎 Utelämnanden

Saknar utvecklade siffror över dåd över tid, definitioner och metod. Ingen jämförelse med andra hot (t.ex. högerextremism) eller konsekvenser för rättssäkerhet och integritet. Ingen källhänvisning till IS-läget eller konkreta policyresultat.

✅ Slutsats

Artikeln ger en teknokratisk, saklig bild där myndighetssamverkan och kontroll framhålls som förklaringar till färre dåd. Frånvaron av politisk konflikt, fördelningsperspektiv och kritik mot övervakning pekar mot en centrerad status quo-ram. Samtidigt ger säkerhetsbetoningen en svag högervridning, men helheten domineras av ett centristiskt anslag.

15% Vänster · 60% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och faktainriktad, men framställer utvecklingen som positiv genom att betona färre attentat utan att antyda kvarstående problem.

💬 Språkvinkling

Ord som "blodiga" och "utplånats" skapar dramatik men är sakliga; tonen lyfter myndigheters insatser som effektiva utan värdeladdad kritik.

⚖️ Källbalans

Endast en jihadismexpert citeras; inga röster från politiker, civilsamhälle, drabbade eller kritiker av antiradikaliseringsåtgärder.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte debatt om övervakning, islamofobi, socioekonomiska orsaker eller högerextremt våld, vilket kunde ge bredare kontext.

✅ Slutsats

Fokus ligger på myndigheters samarbete och tekniska lösningar, en typiskt teknokratisk, status quo-inriktad ingång som matchar en mittenlogik. Avsaknad av ideologisk laddning, begränsad kritik samt neutral språkföring drar helheten mot ett centristiskt, snarare än tydligt vänster- eller höger-perspektiv.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, men fokuserar på minskningen av terrordåd utan att problematisera andra möjliga säkerhetsutmaningar.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och undviker laddade ord. Citat från experten är neutralt återgivna utan överdrifter.

⚖️ Källbalans

Endast en expert på jihadism citeras, inga röster från drabbade, myndigheter eller kritiker till nuvarande strategi inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella kritik mot myndigheternas metoder, andra former av extremism eller bredare samhällseffekter.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och neutral ansats med fokus på myndigheternas samarbete och expertröster, utan att ta ställning för eller emot någon politisk lösning. Avsaknad av politisk konflikt eller värderingsladdad vinkling pekar mot en centristisk balans snarare än vänster- eller högertendens.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln beskriver framgångar mot terrorism genom statligt samarbete, förebyggande antiradikalisering och internationell samverkan – exakt de verktyg S lyfter fram i sin skärpta kriminal- och säkerhetspolitik. Hotet anses kvar men mer begränsat, vilket bekräftar S-tesen om att målmedvetna myndighetsåtgärder ger resultat. Ingen kritik mot statlig styrning eller integritetsfrågor förekommer, vilket gör framställningen positiv för partiet.

Moderaterna

M framhåller hårdare säkerhetspolitik, samarbete med andra länder och kraftfull myndighetssamordning. Artikeln presenterar just detta som framgångsfaktorer bakom färre terrordåd och ger en förtroendestärkande bild av brottsbekämpande åtgärder. Ingen betoning på rättssäkerhetskritik eller socioekonomiska förklaringar motverkar M:s narrativ, vilket gör texten gynnsam.

Kristdemokraterna

KD driver en stark trygghetsagenda med fler poliser och internationellt brottsbekämpande samarbete. Artikeln framhäver just sådan samordning som förklaring till minskat terrorhot, vilket legitimerar KD:s politik. Avsaknad av integritetskritik eller etiska invändningar gör innehållet positivt ur KD-synpunkt.

Liberalerna

Liberalerna vill kombinera internationellt samarbete, antiradikaliseringsprogram och stark stat i kampen mot extremism. Artikeln ger ett skolboksexempel på dessa medel som framgångsfaktor i Frankrike, utan att diskutera negativa sidoeffekter. Resultatet framstår som ett bevis för L:s argumentation och är därför gynnsamt.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

V brukar betona socioekonomiska orsaker till radikalisering, risk för övervakning och behov av freds- och solidaritetslösningar. Artikeln lyfter en renodlat säkerhets- och militär strategi samt att IS “utplånats”, utan att beröra sociala orsaker eller kritik mot repressiva metoder. Detta osynliggör V:s perspektiv och ger ett narrativ som går på tvärs mot partiets linje.

Neutral för

Sverigedemokraterna

SD lyfter ofta ett fortsatt akut terrorhot kopplat till islamism och ställer hårda krav på migration och inre gränskontroll. Artikeln visar att hotet minskat och att internationellt samarbete samt IS-försvagning haft effekt, utan att koppla till migrationspolitik. Det bekräftar visserligen behovet av hårda åtgärder men tonar ned den alarmistiska bilden SD brukar måla upp, vilket landar i en neutral helhet.

Centerpartiet

Texten beskriver ett minskat terrorhot genom myndighetssamverkan och internationellt samarbete, något C generellt stöder. Samtidigt saknas koppling till partiets profilfrågor om frihandel, decentralisering eller grön omställning. Ingen värdering av balansen mellan säkerhet och frihet görs, varför artikeln varken gynnar eller missgynnar C.

Miljöpartiet

MP lägger tyngdpunkt på mänskliga rättigheter, orsaksanalys och förebyggande samhällsinsatser vid terrorism. Artikeln nämner visserligen antiradikalisering men fokus ligger på säkerhetsapparat och militär seger över IS, medan klimataspekter och rättighetsperspektiv uteblir. Texten krockar inte direkt med MP men speglar inte heller deras prioriteringar, vilket gör effekten neutral.