slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Fler barn lever i skuldsatt familj

Publicerad: 17 juni 2025, 08:43 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Vart elfte barn i Sverige lever i en familj med skulder, enligt statistik från Kronofogden och Bris. Nästan 189 000 barn har minst en förälder med skulder eller pågående skuldsanering, och antalet har ökat med 9,2 procent sedan 2022. Ökade kostnader anges som en av orsakerna till denna ökning.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram ökningen av barns utsatthet och betonar ekonomisk ojämlikhet, vilket kan antyda en vänsterorienterad vinkling.

💬 Språkvinkling

Texten använder neutrala uttryck men framhäver "ökade kostnader" och "risk att bli skuldsatta", vilket betonar ekonomisk utsatthet.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar Kronofogden och Bris, båda trovärdiga men med fokus på sociala frågor, utan röster från ekonomiska experter eller politiker.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar perspektiv på individuellt ekonomiskt ansvar och nämner inte eventuella politiska eller strukturella lösningar på problemet.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig vänsterlutning då den betonar ekonomisk utsatthet och ökande ojämlikhet bland barnfamiljer. Perspektiv på individuellt ansvar och alternativa lösningar saknas, vilket stärker vänsterperspektivet.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på barn som offer för ekonomiska problem, vilket ramar in frågan som ett samhällsproblem snarare än individens ansvar.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men empatiskt, med fokus på barnens situation och risker. Citat från Bris betonar barns oskuld och ansvarsfrihet.

⚖️ Källbalans

Endast Bris och Kronofogden citeras, vilket ger en social och barnrättslig vinkel. Perspektiv från skuldsatta föräldrar, ekonomer eller politiker saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte politiska åtgärder, marknadslösningar eller strukturella orsaker utöver ökade kostnader. Ingen diskussion om individuellt ansvar eller möjliga samhällslösningar.

✅ Slutsats

Artikeln betonar sociala orättvisor och barns utsatthet, vilket ligger nära en vänsterorienterad referensram. Bristen på individuellt ansvar och fokus på strukturella problem förstärker detta. Centerinslag finns genom neutral statistik, men högerperspektiv är nästan helt frånvarande.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver att fler barn lever i skuldsatta familjer och sätter ett problemfokuserat socialt ramverk utan att ange ansvariga aktörer eller möjliga lösningar.

💬 Språkvinkling

Tonläget är mestadels neutralt; ord som "fler", "risk" och "bra" signalerar oro men är inte starkt värdeladdade. Inga dramatiska formuleringar eller känslosamma citat.

⚖️ Källbalans

Kronofogden ger statistik och Bris ger barnperspektiv; politiker, akademiker, skuldrådgivare och drabbade familjer saknas, vilket begränsar mångfalden av röster.

🔎 Utelämnanden

Inflation, räntor, regionala skillnader, regeringspolitik och socialtjänstens stöd nämns inte, vilket minskar kontext och eventuella lösningar.

✅ Slutsats

Artikeln lyfter ett socialt problem med barnperspektiv men använder neutral ton och undviker politiska angrepp eller marknadslösningar. Avsaknaden av värdeladdade ord och avvägning mellan statligt och individuellt ansvar placerar texten i mitten snarare än tydligt vänster eller höger. Därför bedöms den dominerande lutningen som center.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Nyheten lyfter barnfattigdom och ökade levnadskostnader, vilket bekräftar Socialdemokraternas narrativ om behovet av starkare sociala skyddsnät och höjda bidrag till ekonomiskt utsatta. Ingen kritik riktas mot offentliga åtgärder; fokus ligger på barns rätt till trygghet – ett kärnvärde i deras program. Därmed understryker artikeln problem som partiet redan prioriterar att lösa.

Vänsterpartiet

Nyheten illustrerar klassklyftor och barns otrygghet – centrala i Vänsterpartiets kritik av kapitalismen. Avsaknaden av marknadsargument och betoningen på strukturell sårbarhet stödjer deras krav på utbyggd välfärd och ekonomisk jämlikhet, vilket gör framställningen gynnsam för partiets perspektiv.

Miljöpartiet

Miljöpartiet lyfter social rättvisa och barns rättigheter som integrerad del av sin gröna politik. Artikeln betonar hur ökade levnads­kostnader drabbar barn och behovet av samhälleligt stöd, vilket harmonierar med MP:s krav på rättvis omställning och stark välfärd. Därmed framstår texten som gynnande deras perspektiv.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Att allt fler barn lever i skuldsatta hushåll antyder att "arbetslinjen" och skattesänkningar inte räcker för att skydda familjer mot ekonomisk utsatthet. Artikeln beskriver ökade kostnader snarare än brist på arbetsincitament som förklaring, vilket indirekt ifrågasätter Moderaternas prioriteringar och stärker argument för mer offentlig omfördelning.

Neutral för

Sverigedemokraterna

Texten behandlar ekonomisk utsatthet utan koppling till migration, kultur eller identitet – kärnfrågor för SD. Den varken stöder eller kritiserar partiets krav på prioriterad välfärd för svenska medborgare. Perspektivet är allmänt socialt och lämnar SD:s profilfrågor opåverkade.

Centerpartiet

Artikeln fokuserar på barns ekonomiska utsatthet, ett område där C vill kombinera sänkta skatter med sociala skydd. Den kan tolkas som motiv för partiets grön skatteväxling och landsbygdsstöd, men inga marknadsliberala eller decentraliseringsaspekter berörs explicit. Därför blir helhetsintrycket neutralt.

Kristdemokraterna

KD betonar familjens trygghet och vill korta vård- och stöd­köer, men artikeln nämner inte politiska lösningar eller moralfrågor. Den blottlägger ett problem KD vill adressera, men utan att koppla det till deras särskilda förslag om familjestöd, vilket ger ett neutralt läge.

Liberalerna

Artikeln handlar om barns ekonomiska situation, medan Liberalernas huvudprofil rör skola, integration och arbetslinje. Texten kan stödja tanke om stärkta skyddsnät men saknar koppling till partiets kärnfrågor som kunskapsskola eller EU-integration, vilket gör vinklingen varken positiv eller negativ.