slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Forskare skeptiska till drönarmur

Publicerad: 3 oktober 2025, 08:55 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

EU-ledarna planerar att bygga en 'drönarmur' längs gränsen mot Ryssland, men både militärer och forskare uttrycker skepsis kring projektets genomförbarhet. Michael Gunnerek från Försvarsmakten påpekar att det krävs många system för att säkra gränsen, medan Lars Forssell från FOI betonar systemens begränsade räckvidd och omöjligheten att uppnå fullständigt skydd.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter skepsis mot EU:s planerade "drönarmur" och ramar in inslaget som en ifrågasättning av genomförbarheten. Kroppen stödjer detta med expertröster som betonar tekniska begränsningar. Frånvaron av motargument ger en kritisk ton mot förslaget.

💬 Språkvinkling

Saklig ton, tekniska ord som "detektera", "nedkämpa", "räckvidd". Citat som "aldrig hundraprocentigt skydd" förstärker tvivel. Begränsad emotivitet, men ordvalet lutar mot teknisk skepsis.

⚖️ Källbalans

Källorna är Försvarsmakten och FOI – båda svenska, statliga och försvarsinriktade. Inga EU-företrädare, gränsstater, industri eller oberoende analytiker ges utrymme. Perspektivet blir ensidigt kritiskt utan förespråkarnas syn.

🔎 Utelämnanden

Saknar förslagets motiv, kostnader, tekniska specifikationer och jämförelser med liknande system. Inga röster från EU-kommissionen, Frontex eller baltiska/finländska gränsmyndigheter. Även avvägningar mellan hotbild, integritet och alternativ säkerhetspolitik utelämnas.

✅ Slutsats

Fokus ligger på praktiska och tekniska begränsningar genom expertröster från Försvarsmakten och FOI, utan normativa ställningstaganden. Att förespråkare för "drönarmuren" saknas ger en mild kritisk vinkling, men analysen är främst teknokratisk och saklig. Därför dominerar en centristisk lutning med viss skepsis mot omfattande statliga säkerhetsprojekt.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter omedelbart fram forskarnas skepsis och sätter en kritisk ram kring EU-förslaget, utan att nämna motiv eller förespråkare. Tonläget styr läsaren mot att uppfatta projektet som problematiskt innan argumenten presenteras.

💬 Språkvinkling

Ordalydelser som ”svårigheten”, ”begränsade räckvidd” och ”aldrig få ett hundraprocentigt skydd” förstärker en negativ ton. Positiva eller neutraliserande ord om projektets syfte saknas, vilket ger texten en konsekvent kritisk färg.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar två svenska experter med likartad skeptisk hållning; EU-företrädare, baltiska gränsländer eller politiska beslutsfattare får inte komma till tals, vilket ger ensidighet.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om drönarhot, EU-beslutets detaljer, kostnadsuppskattningar eller potentiella fördelar nämns. Även ryska aktiviteter och reaktioner från berörda medlemsländer utelämnas, vilket begränsar helhetsbilden.

✅ Slutsats

Fokus ligger på experters tekniska skepsis, inte på ideologiska eller värderingsbaserade argument, vilket ger ett sakligt men avpolitiserat intryck typiskt för mitten. Frånvaron av politiska motperspektiv eller principiella resonemang gör att artikeln framstår som teknokratisk snarare än vänsterkritisk eller högerförsvarande.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på forskarnas skepticism snarare än på EU:s initiativ, vilket kan tona ned politiska motiv och istället lyfta fram praktiska hinder.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan värdeladdade ord. Citat från experter används för att förmedla kritik på ett återhållsamt sätt.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter endast fram militära och forskningsbaserade röster, men saknar politiska beslutsfattare eller EU-företrädare som kan motivera satsningen.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om varför EU vill bygga drönarmuren, möjliga politiska motiv, samt eventuella för- och nackdelar ur ett bredare säkerhetspolitiskt perspektiv.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på tekniska och praktiska aspekter snarare än ideologiska eller politiska dimensioner. Genom att lyfta fram experters och forskares skepticism utan att ta ställning eller lyfta fram tydliga värderingsdrivna argument, hamnar tyngdpunkten på en teknokratisk och balanserad rapportering. Detta pekar mot en tydlig centerinriktning.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD är EU-skeptiskt och kritiskt till kostsamma, centralt drivna projekt samtidigt som de vill ha hård säkerhet nationellt. Artikeln framställer EU:s drönarmur som orealistisk och ineffektiv, vilket bekräftar SD:s återkommande varningsord om "symbolpolitik från Bryssel" och ger dem argument för mer nationellt styrda åtgärder.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till militarisering och storstilade säkerhetsprojekt. Genom att låta forskare och militärer ifrågasätta drönarmurens effektivitet illustrerar artikeln begränsningar med militärtekniska lösningar, vilket harmonierar med partiets budskap om att resurser riskerar slösas på symboliska murar snarare än social trygghet och fredsarbete.

Miljöpartiet

Miljöpartiet är kritiskt till ökad militarisering och vill hellre lägga resurser på civil krisberedskap och klimatåtgärder. Artikeln betonar att drönarmuren aldrig kan ge fullständigt skydd och lyfter kostnads- och effektivitetsproblem, vilket stöder Miljöpartiets argument om att sådana projekt är felprioriterade och riskerar bli dyr symbolpolitik.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna profilerar sig med stark försvars- och säkerhetspolitik samt EU-samverkan. Genom att lyfta militärers och forskares skepsis framstår EU-planen som ogenomförbar, vilket underminerar Moderaternas återkommande argument om tekniska satsningar för gränsskydd. Tonen skapar tvivel kring den sorts lösningar partiet brukar förespråka.

Kristdemokraterna

KD betonar behovet av starkt försvar och bättre gränsskydd. När artikeln lyfter fram experter som tvivlar på att ett avancerat skydd kan bli heltäckande ger det intryck av att sådana satsningar är närapå verkningslösa, vilket kan undergräva KD:s argument för robusta, tekniktunga lösningar vid östgränsen.

Liberalerna

Liberalerna kombinerar EU-positivism med krav på hård kamp mot säkerhetshot. Skeptiska expertröster i artikeln sår tvivel om ett EU-initierat högprofilprojekt och kan tolkas som kritik mot den typ av försvarsinvesteringar partiet gärna ser. Tonen gör förslaget mindre trovärdigt och skaver mot Liberalernas linje.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln ifrågasätter effektiviteten i ett stort tekniskt gränsprojekt men tar inte ställning mot ökad försvarsförmåga i sig. Socialdemokraterna vill stärka försvaret men brukar betona realistiska, kostnadseffektiva lösningar. Kritiken i texten kan därför tolkas som saklig snarare än politiskt laddad, varken direkt stödjande eller attackerande mot partiets linje.

Centerpartiet

Centerpartiet stödjer EU-samarbete men driver ofta pragmatisk linje om att teknik måste fungera och vara kostnadseffektiv. Textens skepsis mot att skapa ett fullständigt skydd faller inom ramen för rimlig teknisk diskussion och angriper inte EU-samarbetet i sig. Därför uppstår varken tydligt stöd eller kritik mot partiets hållning.